De senaste åren har flyktingströmmen till Sverige ökat då många människor sökt asyl i landet. Flyktingar som fått permanent uppehållstillstånd i Sverige har påbörjat en krävande integrations- och etableringsprocess. Syftet med denna kvalitativa studie var att utifrån ett salutogent perspektiv utforska flyktingars upplevelser av att etablera sig i Sverige. Data insamlades via semistrukturerade intervjuer med fem deltagare som var inskrivna på en arbetsförberedande verksamhet. Materialet analyserades med Interpretative Phenomenological Analysis (IPA). Fem teman identifierades: Hantering, Aktivitet och sysselsättning, Förståelse, Drivkraft och motivation till livet i Sverige och Den sociala kontakten. Resultatet diskuterades i relation till Antonovskys Känsla Av Sammanhang (KASAM), Locus of control och tidigare forskning. Förslag på åtgärder vid olika etableringsinsatser var att flyktingar bör få tillgång till sociala sammanhang genom sysselsättning och svenska språkstudier samt att flyktingars värdegrunder bör utforskas för att kunna finna deras drivkrafter i vardagen. Slutsatsen var att trygghet och social gemenskap krävs för flyktingar, och när de behoven är tillgodosedda skapas en mottaglighet för utveckling vilket därigenom ökar välbefinnande och hälsa. / During recent years the influx of refugees has increased in Sweden where many individuals have applied for asylum in the country. Refugees that have received permanent residence permits in Sweden have begun demanding integration and establishment processes. The purpose of this qualitative study was to explore through a salutogenic perspective refugees experiences of settling in a new country. Data was collected using semistructured interviews with five participants registered in a job preparatory organization. The material was analyzed using Interpretative Phenomenological Analysis (IPA). Five themes were identified: Manageability, Activity and Occupation, Comprehensibility, Incentive and Motivation for a life in Sweden and Social contact. The results were discussed in relation to Antonovsky’s Sense of Coherence (SOC), Locus of control and previous research. Proposals for interventions in the establishment process were to let refugees receive access to social contexts through occupation and Swedish language studies and to explore the value-systems among refugees in order to find their life incentives. The conclusion was that security and social community are necessary for refugees, and when those needs are accommodated a receptability for development is formed which increases health and well-being as a result.

Syftet med detta arbete var att undersöka några lärares syn på bedömning av elevers kunskaper i förhållande till kursplanerna inom grundsärskolan med inriktning träningsskola samt inom gymnasiesärskolans individuella program. De frågeställningar som använts för att tydliggöra syftet är; Hur tolkar några lärare inom grundsärskolan med inriktning träningsskola respektive lärare inom gymnasiesärskolans individuella program kursplanernas formuleringar; att delta och reagera igenkännande, kopplat till elevernas måluppfyllelse? Hur arbetar dessa lärare med kunskapsbedömning kopplat till kursplanerna inom respektive skolform? Hur ser lärarna på kursplanerna som verktyg för kunskapsbedömning? Studien är av kvalitativ karaktär och har inspirerats av den fenomenografiska metodansatsen. Som datainsamlingsmetod har halvstrukturerade och tematiska samtalsintervjuer använts. Sammanlagt intervjuades nio lärare; fem lärare från träningsskola och fyra från gymnasiesärskolans individuella program. Studien visar att lärarna tolkade begreppet att delta mycket olika, majoriteten av lärarna uttryckte att de var osäkra på hur de skulle tolka begreppet i relation till kunskapsbedömning av elever. Denna studie visar även att kunskapsbedömningen i de båda skolformerna hade en delvis formativ karaktär, lärarna i de båda skolformerna efterfrågar dokumentationsverktyg för att möjliggöra och öka elevernas delaktighet i bedömningsarbetet. Studien problematiserar slutligen begreppet delta som något objektivt mätbart av lärarna.

Studien syftade till att undersöka några lärares och elevassistenters syn på bemötande av elever inom gymnasiesärskolan. Studien belyste aspekten genus i bemötandet av dessa elever. Skolan ska enligt Läroplanen (Skolverket, 2013) motverka stereotypa könsrollsmönster. Frågeställningarna i studien fokuserade på lärares och elevassistenters medvetenhet kring likabehandling och genus i bemötandet av elever i gymnasiesärskolan. I studien relaterades det till teorier och tidigare forskning som reder ut och klargör begreppen genus, funktionsnedsättning, klassrumsklimat, kommunikation, relationer och bemötande. Studien är kvalitativ och har ett hermeneutiskt tolkande arbetssätt. Studien har baserats på intervjuer med sex lärare och två elevassistenter som har sin vardag i gymnasiesärskolan och observationer av fyra verksamheter där de arbetar. Resultatet visade på att informanternas inställning är att alla elever bör behandlas lika och att de som lärare eller stödpersonal ska utgå ifrån individen och individens behov i första hand i sitt bemötande. Lärarna uttryckte inte någon medvetenhet om att beakta genus i bemötandet av eleverna och de planerade inte heller sin undervisning utifrån att arbeta med likabehandling. Relationer och ett bra klassrumsklimat prioriterades i deras verksamheter. Informanterna talade om ”tuffa gäget”, ”pyntade prinsessor” och motor- och sportintresserade killar. En slags kategorisering, möligen utifrå omgivningens uppfattning om kösroller och rekvisita som understryker vad som kan uppfattas som traditionellt manliga och kvinnliga attribut.

Den aktuella studien behandlar hur svensklärare organiserar läsförståelseundervisningen för elever med lässvårigheter och vilken stöttning svensklärarna ger dessa elever. Syftet är att i den empiriska delen undersöka hur en grupp svensklärare beskriver sin stöttning av elever med lässvårigheter. Elever som har svårt med läsningen behöver stöttning för att utveckla läsförmågan. Det har visat sig i forskning att många lärare uppfattar att läsförståelse automatiskt utvecklas när eleven uppnått ett läsflyt, något som forskningen tillbakaslår då det bland annat kan krävas stödinsatser för att utveckla god läsförståelse, speciellt i fallet elever med lässvårigheter. Det teoretiska ramverk som studien avser att utgå från är det sociokulturella perspektivet som belyser att människan lär genom språk och artefakter, vilket ger detta arbete nyckelorden kulturella redskap och stöttning. Den empiriska undersökningen avser att grunda sig i kvalitativ metod med hjälp av semistrukturerade intervjuer söka förståelse för hur en grupp svensklärare i årskurs 4-6 beskriver att de i läsförståelseundervisningen stöttar elever med lässvårigheter. / <p>Svenska</p>

Introduktion: Våld mot kvinnor är ett stort folkhälsoproblem som existerar i alla världens länder oavsett religion, kultur, social- eller socioekonomisk status. Förutom de uppenbara skadorna som våldet orsakar kan det resultera i större konsekvenser för hälsan. WHO rapporterar även starka samband mellan våld och psykisk samt fysisk ohälsa. I Sverige anmäldes under 2017 cirka 12 000 misshandelsbrott där offret hade en nära relation till förövaren. Kvinnor utsätts generellt för grövre våld vilket medför ett större behov av sjukvårdsinsatser. Sjuksköterskor får en viktig roll i omhändertagandet av våldsutsatta kvinnor och står därför inför flertalet utmaningar. Syfte:Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av att möta kvinnor utsatta för våld i nära relation. Metod: En kvalitativ manifest innehållsanalys valdes som analysmetod och åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats ingick i resultatet. Analysen resulterade i fyra slutgiltiga kategorier. Resultat: Det framkommer att våldet är svårt att upptäcka och sjuksköterskor upplever ett kunskapsbehov i hur de ska möta och stödja våldsutsatta kvinnor. Mötet upplevs komplext och påverkar sjuksköterskor emotionellt- och professionellt vilket väcker många svårhanterliga känslor. Relationen anses vara den centrala och grundläggande delen i omvårdnaden för att mötet ska bli bra. Slutsats: Det är viktigt att rutiner och riktlinjer för vårdpersonal tas fram gällande omvårdnaden av våldsutsatta kvinnor. Detta för att även tidigare forskning tyder på att sjukvårdspersonal saknar kunskap kring våldsbrott och hur ämnet ska tas upp med våldsutsatta kvinnor. Kunskap om ämnet våld i nära relation bör därför fördjupas då sjuksköterskor möter dessa kvinnor överallt i vården.

Hysterektomi är något kvinnor genomgår till följd av sjukdomar eller postpartum blödningar och det påverkar kvinnor på olika sätt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelsen av att ha genomgått en hysterektomi. För att utföra studien användes en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats där nio vetenskapliga artiklar analyserades. Analysen resulterade i sex kategorier: att förlora sin fertilitet och kvinnlighet, att ha ett behov av information, att känna förändringar i kroppen och kroppsbilden, att ha smärtsamma påminnelser, att vara i behov av stöd och att ha olika känslor vid återhämtningen. Resultatet påvisade olika upplevelser av att ha genomgått en hysterektomi. Vid akut hysterektomi handlade stora delar om bristen på information och att hysterektomin var traumatiserande. Vid planerade hysterektomier upplevde kvinnorna att det var lättande att inte längre behöva lida av symtom och att de kände sig friare. Några aspekter var densamma oberoende om kvinnorna hade genomgått en akut eller planerad hysterektomi. Vidare forskning behövs kring hur information delges vid hysterektomier samt hur hälso- och sjukvårdspersonal ska bemöta och kommunicera om den sexuella hälsan och det psykiska välmåendet.

Bakgrund: Psykiska sjukdomar av olika slag är vanligt förekommande i vårt samhälle och i hela världen. Trots detta föreligger ett tabu och ett stigma kring psykisk sjukdom, vilket påverkar såväl den sjuke som de anhöriga negativt. Att växa upp med en psykiskt sjuk förälder kan leda till att barnen inte mår väl och kommer i skymundan. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna personers upplevelser av att ha växt upp tillsammans med en psykiskt sjuk förälder. Metod: Studien är en kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats, som har utgångspunkt i självbiografier. Data utifrån fem självbiografier har analyserats genom en manifest innehållsanalys. Resultat: Barnens upplevelser sammanställdes i tre kategorier och åtta underkategorier. Kategorierna som framkom var Otrygghet, En betungande vardag och Saknad. Slutsats: Att som barn ha en förälder som är psykiskt sjuk leder till känslor av ansvarstagande, otrygghet och längtan efter ett vanligt liv. Det är viktigt att sjuksköterskan lyssnar till barnet för att skapa tillit, samt upplyser barnet angående förälderns sjukdom och dess påverkan på familjeförhållandena, för att verka för en bättre hälsa för barnet.

Studien syftar till att få en djupare förståelse över hur investeringsmålet påverkar valet av kapitalbudgeteringstekniker i svenska stora företag med legitimitet som en bakomliggande faktor. Vidare är syftet med studien således att undersöka om legitimitet kan vara en avgörande faktor vid valet av kapitalbudgeteringstekniker. I avsikt att besvara syftet med denna studie har 5 respondenter som är delaktiga i investeringsbeslut intervjuats i 5 stora svenska företag. Resultatet visar att valet av kapitalbudgeteringstekniker varierar beroende på investeringsmålet. Vidare visar studien att legitimitet har en stor effekt på beslutsfattarnas val av kapitalbudgetringstekniker.

Bakgrund: Patientsäkerhetsarbete bedrivs inom hälso-och sjukvården för att minimera risker att skador, tillbud eller negativa händelser uppstår under tiden patienter erhåller vård. Det främsta målet inom hälso- och sjukvården är att lindra människors lidande, trots detta är det väl dokumenterat att vissa vårdsituationer leder till lidande, förvirring och otrygghet. Syfte: Denna studie syftar till att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av patientsäkerhetsarbete. Metod: Detta examensarbete utformas som en systematisk litteraturstudie med utgångspunkt i en beskrivande syntes. Resultat: I resultatet framkom två teman: Organisationens påverkan på sjuksköterskor samt Sjuksköterskors gemensamma ansvar. Utifrån dessa framkom även fyra subteman: Att möta hinder i sin vardag, Att sakna information, Att aktivt välja ett ansvarsfullt ledarskap samt Att kontinuerligt utveckla sin kompetens. Sjuksköterskor har ett professionellt ansvar, framför allt mot patienter. Kommunikation kan inte begränsas till att dela information inom teamet. Patientsäkerhetskulturen formas när chefer är hängivna till att skapa, forma och överföra denna kultur till organisationen. Slutsatser: Att behöva tampas med ogynnsamma arbetsförhållanden, stress, bristfälligt ledarskap och sin egen utveckling på daglig basis framkommer som utmattande. Positiva erfarenheter genomlyser de negativa genom att sjuksköterskor använder de brister och hinder de erfar i sin vardag för att utveckla sig själva, sin egen kompetens och sin egenmakt.

Diabetes typ 2 är idag en stor välfärdssjukdom i världen som förväntas öka. Med livsstilsförändringar hos patienter med typ 2 diabetes kan sjukdomen förhindras och motverkas så att medicinering och komplikationer kan minska. Kunskap finns om allmännyttan av hälsosammare kost-och motionsvanor men trots denna kunskap finns det personliga omständigheter som hindrar patienter till att genomföra dessa förändringar. Syftet är att belysa hur patienter med eller i hög risk för typ 2 diabetes upplever livsstilsförändringar med fokus på kost och motion. Studien är en litteraturstudie som bygger på analys av nio kvalitativa artiklar. De tre huvudteman som framkommit är Utanförskapets betydelse, Betydelsen av andra och Egna viljans betydelse. Att patienterna kände sig utanför och annorlunda skapar svårigheter att fungera ihop med andra som påverkade viljan att ändra förändra sin livsstil. Diabetespatienters behov av att få stöd uttrycktes och att interagera med andra diabetiker var av stor betydelse. Sjukvårdpersonal hade inte alltid en positiv påverkan på patienternas vård då exempelvis höga krav på eget ansvar ställs och en dömmande attityd fanns. De positiva fysiologiska och psykologiska effekterna som uppstod av att ändra kost och motion upplevdes som viktiga och stärkte motivationen för att bibehålla livsstilsförändringar. I diskussionen tas bland annat betydelsen av andra människor och verksamheten runt diabetespatienter upp och tidigare gjord forskning ställs i jämförelse med studiens resultat. Vården och omhändertagandet av nydiagnostiserade patienter belyses här samt vårdmötet där sjuksköterskans överordnande roll är ett problem för patientens utveckling. Mycket fokus läggs på sjukvården där brister syns och i slutsatsen ges förslag till förbättring för att underlätta för patienter att genomföra livsstilsförändringar. / Program: Sjuksköterskeutbildning