Spelling suggestions: "subject:"kvalitativ 2studie"" "subject:"kvalitativ 20studie""
311 |
Patientens upplevelse av att leva med diabetes typ 2 : en litteraturöversikt / Patients’ experience of living with diabetes type 2 : a literature reviewKimotho, Mercy, Nuruhussein, Nura January 2020 (has links)
Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk global folksjukdom. Rökning och fetma är exempel på riskfaktorer som leder till utveckling av sjukdomen. Grundbehandling är egenvård som inkluderar att äta en hälsosam kost, fysisk aktivitet samt följsamhet till eventuell medicinering. Stöd och information från sjuksköterskan respektive närstående kan hjälpa patienten att delta i egenvård för att uppnå välbefinnande och undvika framtida komplikationer relaterad till sjukdomen. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att leva med diabetes typ 2. Metod: Tio kvalitativa artiklar inkluderades. Dessa identifierades utifrån systematiska sökningar i databaserna Cinahl Complete och Medline. De inkluderade artiklarnas resultat, som svarade på denna översikts syfte, sammanställdes och tenatiserades baserat på skillnader och likheter. Resultat: Dataanalysen resulterade i fyra teman: Känslomässiga reaktioner, Svårigheter att genomföra livsstilsförändringar, Svårigheter med självmedicinering och Behov av stöd från hälso- och sjukvården. Diskussion: Resultatet visar att livsstilsförändringar och egenvård relaterat till diabetes typ 2 kan upplevas stressande och utmanande. Personer med diabetes typ 2 beskriver att de uppskattar att få information och stöd från vårdpersonal samt närstående för att hantera sjukdomen och förbättra sitt välbefinnande. Resultatet diskuteras utifrån Orem teori om egenvård och sjuksköterskans arbete inom diabetesvården. / Background: Diabetes type 2 is a chronic global disease. Smoking and obesity are examples of risk factors that may lead to the development of the disease. The basic treatment is self-care which includes eating a healthy diet, exercising regularly and compliance with self-medications. Support and information from the nurse and family members can help the patient to participate in self-care to achieve well-being and avoid future complications related to the disease. Aim: The purpose was to describe patients' experiences of living with type 2 diabetes. Method: Ten qualitative articles were included. These were identified on the basis of systematic searches in the Cinahl Complete and Medline databases. The results of the included articles, which corresponded to the aim of this literature review, were compiled and themed based on differences and similarities. Results: The data analysis identified four themes: Emotional reactions, Difficulties to implement lifestyle changes, Difficulties with self-medication and Need for support from health care. Discussion: The results show that lifestyle changes and self-care related to diabetes type 2 can be experienced as stressful and challenging. People with diabetes type 2 describe that information and support from healthcare professionals and family members helps them to manage the disease and improve their well-being. The results are discussed on the basis of Orem’s theory of self-care as well as the nurse`s work in diabetes care.
|
312 |
Äldre personers upplevelser och erfarenheter av ett års fallpreventiv träning med applikationen Säkra steg / Older peoples experiences of one-year fall prevention exercise with the mobileapplication Safe stepAndersson, Isabelle, Blinge, Anna January 2021 (has links)
Bakgrund: Ett fungerande fallpreventivt arbete är av stor vikt både ur ett individ- och samhällsperspektiv och de mest effektiva fallförebyggande åtgärderna består av träning. Med ett mer digitaliserat samhälle har möjligheten att utöva träning med stöd av digital teknik utvecklats. Vidare forskning behövs för att undersöka hur äldre personer upplever träning med hjälp av digitala medel. Syftet med denna studie är att belysa äldre personers upplevelser och erfarenheter av en intervention där de under ett år erbjudits fallpreventiv träning med hjälp av ett digitalt program kompletterat med stödjande strategier.Metod: Denna kvalitativa studie baseras på en pragmatisk studie som innefattade intervjuer med äldre personer som erbjudits fallpreventiv träning med en applikation (Säkra steg) under ett år. Semistrukturerade telefonintervjuer gjordes med nio personer över 70 år, varav åtta kvinnor och en man. Materialet analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys.Resultat: De äldre personernas upplevelser och erfarenheter skildras i temat “Individuella komponenter ger insikt och stöd för eget ansvar” som sammanfattar de sex kategorier som analysen resulterade i. Det fanns en medvetenhet kring behovet av “att skapa bästa förutsättningar för ett hållbart åldrande” och för att möjliggöra det krävdes en “innehållsrik och värdefull träning”. Deltagarna utvecklade förmågor för “att finna egna strategier för upprätthållande” och “de stödjande strategiernas roll” hade liten inverkan. Deltagarna upplevde att “styrka i kropp och själ skapar en trygg tillvaro”. Det framkom även “luckor att fylla för en bättre upplevelse” vilka kan användas till utveckling av liknande interventioner.Slutsats: Studien har bidragit till ökad förståelse för äldre personers erfarenheter kring kombinationen träning och digitala medel, den stärker även insikten om att äldre är en heterogen grupp där träningen behöver anpassas utifrån varje enskild individ.
|
313 |
En utvärdering av drönartekniken inom byggbranschenShumran, Ali, Ahlstrand, Anders January 2020 (has links)
Drones with different applications are today used for a variety of tasks at our construction sites. The applications are primarily photography, measurements, volume calculations, documentation and inspection. The big benefit of using drones for these work tasks is that it goes much faster, simpler and more efficient than with traditional methods. We cannot state any difference in the use of large and small construction companies since the drone technology today is cheap and easy to use. Differences in use are more linked to the tasks that must be performed than to the size of the construction company. In addition to a much more efficient working method, a very great advantage is the improved working environment which is due to a reduced risk of fall injuries, falling objects. However, it is important to use the drone technology for work operations where the technology is effective. All interviewed companies believe that drone technology will be used much more in the near future as new drones and new applications are constantly coming out on the market. To be able to use larger drones and their applications more easily and to be able to transport drones, there is a desire from the construction companies that the regulatory system be simplified for the use of drones in construction sites.
|
314 |
Digitaliseringens effekt på arbetssätt och förtroende inom banksektorn - en kvalitativ studieGustin, Oscar, Nematbakhsh, Reza January 2020 (has links)
Detta är en kvalitativ studie som grundas i ett socialkonstruktivistiskt synsätt. Syftet med denna studie är att analysera hur arbetssätt har förändrats och hur medarbetare inom banksektorn ser på digitaliseringens påverkan på kundernas förtroende samt hur risk och osäkerhet spelar in som en faktor i detta. Vi undersökte hur medarbetare på Nordea ser på digitaliseringen och dess påverkan på arbetssätt och gentemot kunderna. Tidigare forskning har fokuserat på en direkt koppling mellan bank och kundförtroende, men vi valde att rikta studien mot medarbetarna och deras syn på det. Insamlad data från medarbetarna har visat att digitaliseringen till stor del är ett effektivt hjälpmedel både för medarbetare och kund. Brister kommer alltid att finnas i tjänster, men med hjälp av intern och extern feedback kan det åtgärdas snabbt och effektivt, men kan medföra en viss osäkerhet till en början. Risk och osäkerhet är effekter av digitaliseringen och har betydelse för ökningen och minskningen av förtroende. Den här studien kan förhoppningsvis fungera som underlag för fortsatt forskninginom digitaliseringens påverkan på banksektorn. / This is a qualitative study that has its foundation in a social constructionist view. The purpose of this study is to analyze how work procedures have changed and how employees observe and perceive the influence of digitalization on customers’ trust and how risk and uncertainty play a role in it as a factor. We studied how employees at Nordea observe and perceive digitalization and its influence on work procedures and the effect on customers. Prior research has focused more on a direct affiliation between banks and customer trust, but we chose to focus our study on the employees at Nordea and their opinion of it. The gathered data from the employees at the bank has shown that digitalization to a great extent is an effective tool for both employees and customers. Flaws in services are always going to occur, but with the help of feedback from internal and external sources these flaws can be fixed quickly and effectively, but may at the same time cause uncertainty, especially at the beginning of a change. Risk and uncertainty are effects of digitalization and therefore have a significant meaning for the rise and fall of trust. This study can hopefully work as a foundation for future research regarding a similar topic.
|
315 |
"Tryggare kan ingen vara" : En litteraturstudie om den nyutexaminerade sjuksköterskans första arbetsår / "As safe as it gets" : A literature study on the newly graduated nurse’s first year of workNyberg, Linda, Andersson, Emely January 2020 (has links)
Bakgrund: Efter en treårig högskoleutbildning erhåller den nyutexaminerade sjuksköterskan sin legitimation. Sjuksköterskor har många ansvarsområden och etiska regler att förhålla sig till vilket präglar hela sjuksköterskeutbildningen. Benner (1982) beskriver sjuksköterskans utveckling utifrån fem stadier från novis till expert inom området. Syfte: Syftet var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av sitt första arbetsår inom hälso- och sjukvård. Metod: En allmän litteraturstudie har genomförts baserat på tio kvalitativa artiklar vilka sökts fram i databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna blev granskade enligt HKR:s granskningsmall för kvalitativa studier. En textanalys ligger till grund för resultatet. Resultat: Presenterar nyutexaminerades erfarenheter under första arbetsåret. Med inspiration av de tre första faserna i Benners (1982) teori skapades huvudkategorierna. Från student till sjuksköterska, Utmanande situationer och Att utvecklas i professionen. Diskussion: Genom att använda de kvalitativa trovärdighetsbegreppen tillförlitlighet, pålitlighet, verifierbarhet och överförbarhet kunde styrkor och svagheter av studiens metod diskuteras. Tre fynd lyftes i resultatdiskussionen vilka fokuseras kring förberedande utbildning, den stora ansvarsrollen samt introduktionens betydelse för vidareutveckling. Fynden har diskuterats och jämförts utifrån Benners (1982) utvecklingsteori tillsammans med andra studier riktat mot ämnet sjuksköterskor och reflekterats utifrån både konsekvensetik samt ur ett samhällsperspektiv.
|
316 |
Sjuksköterskors erfarenheter av att bedöma och vårda äldre patienter med konfusion / Nurses’ experiences of making health assessments and caring for older patients with deliriumLarsson, Felicia, Persson, Niklas January 2021 (has links)
Bakgrund: Konfusion är ett vanligt förekommande syndrom som ofta drabbar äldre människor inom sjukhusvård. Konfusion förväxlas ofta med andra sjukdomstillstånd eller förbises av sjuksköterskor vilket i sin tur kan leda till onödigt lidande för patienter. Sjuksköterskor förväntas arbeta personcentrerat och till sitt förfogande har sjuksköterskan en mängd bedömningsverktyg för att bedöma patientens status och identifiera konfusion. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att bedöma samt vårda äldre patienter med konfusion på sjukhusavdelning. Metod: En kvalitativ intervjustudie med sjuksköterskor som arbetar på sjukhusavdelning. Resultat: Sjuksköterskor saknar utbildning om konfusion, kunskapen om syndromet har de fått genom erfarenhet. För att identifiera konfusion använder sig sjuksköterskor av sin kliniska blick samt patientens anamnes, anhöriga och gemensam reflektion inom teamet. Kognitiva bedömningsverktyg används inte. Patienter med konfusion har ett stort behov av trygghet och tid, behoven är svåra att tillfredsställa för sjuksköterskor inom akutsjukvård och under tillfällen av hög arbetsbelastning på avdelningar. Slutsats: Kunskapsbristen som råder om konfusion behöver belysas för att utbildning om syndromet ska prioriteras. Äldre patienter med konfusion bör inte vårdas på akutvårdsavdelningar om deras sjukdomstillstånd inte kräver det. Medvetenheten och kunskapen om kognitiva bedömningsverktyg bör förbättras inom sjukhusvården för att underlätta en tidig identifiering och undvika onödigt lidande för patienter. / Background: Delirium is a common syndrome that often affects older people when admitted into hospital care. Delirium is often misinterpreted as other medical conditions or overlooked by nurses, which in turn can lead to unnecessary suffering for patients. Nurses are expected to work person-centered and the nurse has a variety of assessment tools at her disposal to assess the patient's status and identify delirium. Aim: To investigate nurses' experiences of assessing and caring for patients with delirium in a hospital ward Method: A qualitative interview study with nurses working in hospital wards Results: Nurses lack education on delirium, they have gained knowledge about the syndrome through experience. To identify delirium, nurses use their clinical gaze as well as the patient's anamnesis, relatives and joint reflection within the team. Cognitive assessment ools are not being used. Patients with delirium have a great need for security and time, these needs are difficult to satisfy for nurses in emergency care and in times of high workload in hospital wards. Conclusion: The lack of knowledge about delirium needs to be highlighted in order to prioritize education about the syndrome. Elderly patients with delirium should not be cared for in emergency departments unless their medical condition so requires. Awareness and knowledge of cognitive assessment tools should be improved in hospital care to facilitate early identification and avoid unnecessary suffering for patients.
|
317 |
Gruppmotiverande samtal vid långvarig psykisk sjukdom : Gruppdeltagare och samtalsledares upplevelserAlvarsson, Rebecka, Forsman, Sandra January 2020 (has links)
Denna studie är en utvärdering av ett motivationsprojekt, vid namn motivationsgruppen, inom psykiatrisk öppenvård i Västerbottens län. Motivationsgruppens mål var att öka livskvalitén för patienter med långvarig psykisk ohälsa med gruppmotiverande samtal. Syfte: Syftet med föreliggande studie är att belysa gruppdeltagarnas och samtalsledarnas erfarenheter av motivationsgruppen som helhet samt MI som samtalsmetod, med tonvikt på förväntningar och utfall samt specifikt positiva och negativa upplevelser. Metod: Tio intervjuer med två samtalsledare och tre gruppdeltagare har utförts vid två tillfällen, ett frågeformulär till gruppdeltagare har skickats ut samt information om gruppens samansättning (kön, diagnos, sysselsättning etc.) har inhämtats. En innehållsanalys har utförts på det insamlade materialet. Resultat: Visar att ingen livsstilsförändring har kunnat konstateras med hjälp av motivationsgruppen. Däremot har de intervjuade gruppdeltagarna redovisat en ökad socialisering och mindre isolering. Fikastunden har presenterats som den viktigaste aspekten med motivationsgruppen. Diskussion: Det finns möjligheter till utveckling av motivationsgruppen. Gruppdeltagarnas samt motivationsgruppens syfte överensstämde inte med varandra, vilket har problematiserat förutsättningarna. De positiva effekterna som bruten isolering har redovisat är mer förenligt med peer-supportkonceptet än motiverande samtal. Mer utvärdering angående motivationsgruppen behövs för att synliggöra eventuella livsstilsförändringar sker med hjälp av gruppen.
|
318 |
Herr elitfotbollsspelares upplevelser av socialt stöd under rehabiliteringen efter en svår idrottsskada / Male elite football player's experiences of social support during rehabilitation after a severe sports injuryZidén, Anna, Söderberg, Amanda January 2022 (has links)
Föreliggande studie byggde på två teorier; en utvecklad version av Psykosociala Strategier för olika faser av idrottsskaderehabilitering gjord av Ivarsson et al. (2018) samt Sociala stödteorin av Lakey och Cohen (2000). Syftet med studien var att undersöka herr elitfotbollsspelares upplevelse av socialt stöd under rehabiliteringens olika faser efter en svår idrottsskada. En kvalitativ design användes där intervjuguiden har baserats på valda teorier samt tidigare forskning. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med 10 herr elitfotbollsspelare som återvänt till fotbollen efter en svår idrottsskada. En tematisk analys (Braun & Clarke, 2006) har använts och genererat i fyra huvudteman, 13 sub-teman och ett flertal koder som besvarat studiens två frågeställningar. Resultatet tyder på att det var olika upplevelser, i de olika fyra huvudteman. Det första temat (före skadan) visar att fotbollsspelarna upplevde att det fanns krav i att prestera på elitnivå. Det andra temat (reaktionen på skadan) handlar om en upplevd ovisshet kring skadans innebörd. Tema tre (reaktionen på rehabiliteringen) visar att känslorna gick från negativa till mer positiva. Under det fjärde temat (reaktionen på återvändandet) uttryckte fotbollsspelarna att de hade blandade känslor inför att återgå till fotbollen. Resultat visar att herr elitfotbollsspelare upplevde att socialt stöd var viktigt i samtliga faser av rehabiliteringsprocessen och framförallt känslomässigt- och informationsstöd. Vidare framkom det att socialt stöd var särskilt viktigt i andra fasen då det var mycket oro kring skadans innebörd. / The present study is based on two frameworks; a developed version of Psychosocial Strategies for Different Phases of Sports Injury Rehabilitation by Ivarsson et al. (2018) and the Social Support Theory by Lakey and Cohen (2000). The aim was to examine how male elite football players experienced social support during the various phases of rehabilitation following a severe sports injury. A qualitative design was used where the interview guide was based on above mentioned theories and previous research. Semi-structured interviews were conducted with 10 male elite football players who returned to football post a severe sports injury. Thematic analysis (Braun & Clarke, 2006) was used which generated in four main themes, 13 subthemes and several codes that answer the two issues presented in the study. The result suggests that different experiences were present in the different four main themes. Regarding the first theme (pre-injury), elite football players experienced demands in performing at elite level. The second theme (reaction to injury), showed that the feeling of uncertainty about the meaning of the injury was prominent. The third theme (reaction to rehabilitation) included participants experiencing a gradual decrease in negative emotion and an increase in positive emotions during rehabilitation. Concerning the fourth theme (reaction to return to sport), the participants expressed mixed feelings towards participating in football. Findings of the present study show that male elite football players feel that social support is important during the rehabilitation process, especially emotion and information support. It appears that social support is most important in the second phase of rehabilitation because of uncertainty about the meaning of the injury.
|
319 |
Omvårdnad av patienter med smärta i palliativt skede : - en intervjustudie om distriktssköterskors upplevelserHaraldsson, Birgitta, Jönsson, Amanda January 2021 (has links)
Bakgrund: Smärta var ett vanligt symtom för patienter i palliativt skede vilket kunde ha en negativ inverkan på patientens välbefinnande om det inte lindrades. Distriktssköterskan kunde stödja patienten med lämpliga omvårdnadsåtgärder för att på så sätt bidra till en god symtomkontroll. Syfte: Att belysa distriktssköterskans omvårdnad av patienter med smärta i palliativt skede. Metod: En kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer. Dessa intervjuer har analyserats enligt Graneheim och Lundmans innehållsanalys med manifest innehåll. Resultat: Resultatet presenterades i två kategorier med fyra underkategorier, kategorierna var att identifiera behov av omvårdnad och att möjliggöra en god omvårdnad. Det framkom att distriktssköterskan bedömde smärtan både genom verbal kommunikation samt att patientens kroppsspråk lästes av. För att möjliggöra en god omvårdnad där smärtan lindrades beskrevs olika sätt att smärtlindra samt att teamarbetet var en viktig del. Diskussion: Distriktssköterskorna belyste flera betydelsefulla moment för att bedöma samt smärtlindra patienten och genom att varje patient var unik krävdes det olika individuella lösningar och omvårdnadsåtgärder. Även en kontinuerlig kompetensutveckling och möjligheter till ett teamarbete kring patienten kunde utveckla omvårdnaden ytterligare. Slutsats: Distriktssköterskan har en viktig roll vid omvårdnaden av patienter med smärta i palliativt skede och kan ses som spindeln i nätet när det kommer till samverkan med andra professioner samt närstående i omvårdnaden. / Background: Pain was a common symptom for patients in the palliative care phase, which could have a negative impact on the patient's wellbeing if not relieved. The district nurse was able to support the patient with appropriate nursing measures in order to contribute to a good symptom control. Purpose: To highlight the district nurse's nursing of patients with pain in palliative care. Method: A qualitative design with semi-structured interviews. These interviews have been analyzed according to Graneheim and Lundman's content analysis with manifest content. Results: The results were presented in two categories with four subcategories, the categories were to identify the need for nursing and to enable good nursing. It emerged that the district nurse assessed the pain both through verbal communication and that the patient's body language was read. In order to enable good care where the pain was relieved, different ways of relieving pain were described and that teamwork was an important part. Discussion: The district nurses highlighted several important steps to assess and relieve the patient, and because each patient was unique, different individual solutions and nursing measures were required. Continuous competence development and opportunities for teamwork around the patient could also further develop nursing. Conclusion: The district nurse has an important role in the care of patients with pain in the palliative care stage and can be seen as the spider in the web when it comes to collaboration with other professions and relatives in the care. / <p>Datum för godkännande: 2021-11-02</p>
|
320 |
Sjuksköterskors erfarenheter av att involvera närstående : när patienter vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård / Nurses' experiences of involving relatives : when patients are admitted in accordance with the Compulsory Psychiatric Care ActThideman, Elin, Svensson, Julia January 2022 (has links)
Bakgrund: När patienten vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård ska vården enligt lag utformas i samråd med närstående. Forskning har visat att involvering av närstående kan öka trygghet både för patienten och närstående samt även behandlingsutfall. Involvering av närstående ingår i sjuksköterskans kompetensområde och i den personcentrerade vården.Syfte: Undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att involvera närstående till patienter inlagda enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård.Metod: Kvalitativ design med induktiv ansats. Tio sjuksköterskor från två olika slutenvårdsavdelningar intervjuades med semistrukturerade intervjuer. Det transkriberade materialet analyserades med konventionell innehållsanalys.Resultat: Involvering av närstående leder till en säkrare och bättre vård. Enligt sjuksköterskorna ger involvering övervägande fördelar men negativa aspekter när närstående upplevs utmanande belyses. Involvering sker inte i den grad sjuksköterskorna anser att det borde, det beror både på bristande rutiner och inställning från personalen. Patienternas tillstånd inom den psykiatriska tvångsvården och stigmatisering som fortfarande råder ger speciella utmaningar för sjuksköterskorna att förhålla sig till.Konklusion: Sjuksköterskor upplever stora vinster och fördelar med att involvera närstående, trots detta råder det brister i arbetet kring involvering av närstående. Reflektion inom personalgruppen samt organisatoriskt stöd behövs för att få bra förutsättningar för att involvera närstående inom psykiatrisk tvångsvård.Nyckelord: kvalitativ studie, närstående, personcentrerad vård, psykiatrisk tvångsvård, sjuksköterska / Background: When the patient is admitted in accordance with the Compulsory Psychiatric Care Act, the care must be designed in consultation with relatives. Research has shown that the involvement of relatives can increase security for the patient, relatives and treatment outcomes. Involvement of close relatives is included in the nurse's area of expertise and in person-centered carePurpose: To investigate nurses' experiences of involving relatives of patients admitted under the Compulsory Psychiatric Care Act.Method: Qualitative design with inductive approach. Ten nurses in two different inpatient wards were interviewed. The data were analyzed with conventional content analysis.Result: Involvement of close relatives leads to safer care. Involvement provides predominant benefits, but negative aspects are also highlighted. Involvement does not take place to the extent that the nurses think it should, it is due to both lack of routines and attitude from the staff. The patients' condition in the psychiatric compulsory care and stigma that still prevails presents special challenges.Conclusion: Nurses experience great benefits from involving relatives, but despite this, there are shortcomings in the work. Reflection within the staff group and organizational support are needed to get good conditions for involving relatives in psychiatric compulsory care.Keywords: nurse, person-centered care, psychiatric compulsory care, qualitative study, relatives
|
Page generated in 0.3065 seconds