No description available.

<p>Den här uppsatsen presenterar resultat från intervjuer med åtta lärare på grundskolan angående begreppet handledning. Syftet med undersökningen var att få svar på hur lärare på grundskolan vill ha handledning, hur handledningen ska ske samt vad som gör att de eventuellt inte har handledning.</p><p>Rapportens första del tar upp hur lärarrollen har förändrats, synen på begreppet handledning samt hur olika handledningstillfällen kan se ut. I resultatet presenteras respondenternas åsikter om handledning och uppsatsen avslutas med en diskussion kring lärares syn på handledning.</p><p>Resultatet visar att respondenterna anser att handledning ska ge dem tips och råd på hur de ska komma vidare i jobbiga situationer, särskilt när det gäller elever i svårigheter. Respondenterna vill även att handledningstillfället ska föregås av observation. Detta skiljer sig från vad litteraturen säger. Forskarna menar att handledning är ett redskap för att lärarna själva ska reflektera och komma på lösningar. Observationer inte ska göras eftersom att handledning ska baseras på det som lärarna berättar.</p>

”Med intresse för projektledning/With interest for project management” är en studie vars syfte är att belysa livsvärlden hos projektledare inom ett avgränsat geografiskt område i Sverige. För att komma fram till ett relevant svar har det gjorts intervjuer med två projektledare belägna i Örebro stad som båda har lång erfarenhet inom branschen. Informationen som gavs under intervjuerna har visat stora likheter och med vissa, distinkta skillnader i åsikter kring arbetet. En överskådlig bild skapades och det är tydligt att båda projektledarna ser både vedermödor och belöningar med arbetet de utför och att de värderar samma delar av arbetet. Resultatet pekar på att deras respektive tankar om tillexempel arbetskraft och tidsplanering är till största sannolikhet kopplat till olikheter i tillgång till arena, teknik och personal.

No description available.

I den här studien har fokus lagts på att ta reda på hur elever med en utredd intellektuell funktionsnedsättning (IF) fungerar och klarar att vara integrerade i grundskolan och det utifrån ett lärarperspektiv. Studiens syfte var att undersöka och lyfta fram kunskap om hur grundskollärare ser på sin undervisning i mötet med elever med diagnosen IF och att undersöka deras inställning till individintegrerade särskoleelever i grundskolan. För elever med IF finns särskolan som skolform men en del vårdnadshavare väljer att placera sina barn i grundskolan. Dessa elever kan följa särskolans läroplan med anpassningar till grundskolans läroplan om det ses som möjligt. Studien är kvalitativ. Tio lärare på skolor i två kommuner har intervjuats med stöd av ett frågeformulär. I resultatet framgick att lärarna ansåg sig ha erfarenhet av att arbeta med dessa elever men inte tillräckligt med kunskap. En av slutsatserna som framkom var att det finns önskemål från lärarnas sida om mer stöd för att möta dessa elever med intellektuell funktionsnedsättning i grundskolan och det som tydligast efterfrågades var elevassistenter.

Idag består en stor del av undervisningen i aritmetik på lågstadiet av att lära ut algoritmer. Detta trots att mycket forskning pekar på att algoritmräkning riskerar att hindra elevers matematiska utveckling. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur undervisningen av algoritmer planeras och genomförs. De teoretiska ramverk som presenteras i denna studie är Anna Sfards teori om matematiska diskurser och commognition samt de behavioristiska och kognitivistiska synsätten på lärande. Synen på algoritmräkning har under de senaste decennierna förändrats. Forskning har visat att det finns både för- och nackdelar med algoritmräkning och för att elever ska gynnas av att räkna med algoritmer är det viktigt att de har en god talförståelse. För att kunna besvara denna studies frågeställningar användes en flermetodsstudie som inbegrep en kvalitativ och kvantitativ metod. Här användes både en enkät samt intervjuer. Utifrån resultatet ser man tydligt att algoritmer används av nästintill alla av de tillfrågade i enkäten och intervjuerna. Respondenterna var även eniga om att algoritmer är den skriftliga räknemetod som används mest samt att det är algoritmräkning eleverna väljer trots att andra skriftliga räknemetoder har introducerats. Slutligen visar studien att stor vikt bör läggas på förarbete genom att fokusera på elevernas talförståelse och kunskaper för positionssystemet för att eleverna ska gynnas av att använda algoritmer.

Digitaliseringen av dagens samhälle är i ständig rörelse och gör ständiga avtryck i vår vardag. Den konstanta närvaron av digitala verktyg har påverkat förskolans arbetssätt och hur de ställer sig till användandet av digitala verktyg. Under den senaste tiden har det lagts tid och pengar på kompetensutvecklande åtgärder inom digital teknik och det har delvis resulterat i förbättrade kunskaper inom digitala verktyg men även att många förskolor numera har en digitaliseringsplan ute i förskoleverksamheten. Trots denna satsning finns det fortfarande en osäkerhet bland förskollärare och deras användande av de digitala verktygen. Denna studie utgår från socialkonstruktivismens ansatser och analyseras med hjälp av en tematisk analysmetod där förskollärares berättelser analyserats. Studien är en kvalitativ studie som med hjälp av semistrukturerade intervjuer undersöker hur förskollärare berättar om arbetet med digitala verktyg tillsammans med barnen. I resultatet framgår att de digitala verktygen oftast används som ett hjälpmedel i lärtillfällen och att barnen redan innan de börjar förskolan besitter en viss typ av digital kompetens. Av resultatet kan vi även redovisa att förskollärares intresse har en avgörande roll i hur de använder de digitala verktygen ute i verksamheten. De slutsatser som dragits av resultatet är att förskollärares eget intresse styr över vad de anser sig behöva kompetensutveckling i samt hur de tar sig till den kompetensutveckling som erbjuds.

<p><p>Denna uppsats försöker besvara vad som kännetecknar och orsakar konflikter i en arbetsgrupp. Området var omfattande avseende litteraturen och vi har valt att ta fram de bitar som var vanligast på den arbetsplats vi besökte. Uppsatsen är en kvalitativ undersökning.</p></p><p>Undersökningen är genomförd på ett callcenter i Närke och vi djupintervjuade sex kommunikatörer för att få en bra bild av vad som dels orsakat men också kännetecknat konflikter i deras arbetsgrupp. Det framkom att det fanns flera orsaker. Bland annat togs det upp att kommunikationen brast mellan kollegorna och ledningen, en del skapade egna regler och rutiner för hur man skulle utföra arbetet vilket ledde till förbistringar hos andra, vidare påtalades att det var svårt att ha ett informellt ledarskap och ingen formell i arbetsgruppen.</p><p>Det fanns flera kännetecken på konflikter också. Exempelvis fanns det grupperingar bland kollegorna, det bland annat hade förekommit mobbning, och det fanns en konflikträdsla bland de anställda som hindrade dem att agera ibland.</p><p>Resultatet av denna undersökning är således att det inte finns en orsak eller ett kännetecken, utan det är flera. Vi har redovisat de tydligaste svaren och kommit fram till att makt är en överordnad orsak till konflikter i arbetsgruppen. Ett exempel på detta var att vissa personer ville ha mer makt och inflyttande över sina kollegor.</p><p>Uppsatsen inleds med en teoretisk genomgång av litteratur i ämnet. Därefter fortsätter vi med metoddelen, där vi berättar hur vi gått tillväga vid intervjuerna samt hur vi bearbetat intervjumaterialet inför analyserandet. Därefter följer ett kapitel med resultat och analys av de svar vi fick. Vi avrundar uppsatsen med att besvara våra inledande frågeställningar.</p>

Sexualitet och reproduktion utgör två centrala delar i människors liv och är integrerade i vår personlighet. Det är därför viktigt att från tidig ålder skapa en god grund för sexuell hälsa och välbefinnande. Att se ungdomar som handlingskraftiga aktörer och göra dessa delaktiga i diskussioner i en öppen dialog bidrar till ökade möjligheter för skapande och vidmakthållande av en hälsosam livsstil. Skolan utgör därför en viktig arena för hälsofrämjande och preventivt arbete då de flesta ungdomar kan nås där. I Kina infördes en obligatorisk nioårig skolgång för Kinas samtliga ungdomar år 1986 och år 2002 infördes även obligatorisk skolbaserad sexualundervisning.   Studien syftade till att undersöka hur kinesiska universitetsstudenters upplever sexualundervisning för ungdomar (10-19 år) i Kina samt behov av förändringar och pågående utvecklingstendenser. Kvalitativa intervjuer genomfördes med tre kinesiska universitetsstudenter och kontakt togs med en nyckelperson i Kina vilken översatte material enbart till denna studie.   Resultatet visade på att den skolbaserade sexualundervisningens utformning varierade inom Kina samt att dess implementering och utformning behöver stöttas mer.  Vidare framkom utvecklingsbehov av delaktighet och inflytande i sexualundervisningen. Även arbete för förbättrad kommunikation mellan lärare och elever behövs och ett salutogent synsätt behöver utvecklas.   Genom samarbete med andra länder, exempelvis med Sverige, kan dagens öppensinnade förändringsprocess ytterligare nyanseras. / Sexuality and reproduction are two central parts of human life and they are integrated into our personalities. It is therefore important to create a good foundation for sexual health and wellbeing from an early age. To see adolescents as “ready to act-individuals” and to make them more involved in open dialog discussions contributes to extended possibilities for creating and sustaining a healthy lifestyle. The school is therefore considered as an important arena for health promoting and preventive actions where most adolescents can be reached. An obligated nine years school based education was implemented in China 1986, and school based Sex education became obligated in 2002.   The study aimed to examine Chinese university student’s perceptions of Sexeducation for adolescents (10-19 years) in China and needs for changes and ongoing tendencies of development. Qualitative studies were conducted with three Chinese university students and contact was taken with a key person in China whom translated material for this study alone.   The result showed various constructions of school based Sexeducation in China and that its implementation and construction needs more support. It also showed a need for the development of influence and participation in the school based Sexeducation. A need for creating an improved communication between teachers and students was also expressed and a more salutogenic approach needs to be developed.   Through collaboration with other countries, for example Sweden, can today’s open-minded process of change benefit even more.

Denna uppsats försöker besvara vad som kännetecknar och orsakar konflikter i en arbetsgrupp. Området var omfattande avseende litteraturen och vi har valt att ta fram de bitar som var vanligast på den arbetsplats vi besökte. Uppsatsen är en kvalitativ undersökning. Undersökningen är genomförd på ett callcenter i Närke och vi djupintervjuade sex kommunikatörer för att få en bra bild av vad som dels orsakat men också kännetecknat konflikter i deras arbetsgrupp. Det framkom att det fanns flera orsaker. Bland annat togs det upp att kommunikationen brast mellan kollegorna och ledningen, en del skapade egna regler och rutiner för hur man skulle utföra arbetet vilket ledde till förbistringar hos andra, vidare påtalades att det var svårt att ha ett informellt ledarskap och ingen formell i arbetsgruppen. Det fanns flera kännetecken på konflikter också. Exempelvis fanns det grupperingar bland kollegorna, det bland annat hade förekommit mobbning, och det fanns en konflikträdsla bland de anställda som hindrade dem att agera ibland. Resultatet av denna undersökning är således att det inte finns en orsak eller ett kännetecken, utan det är flera. Vi har redovisat de tydligaste svaren och kommit fram till att makt är en överordnad orsak till konflikter i arbetsgruppen. Ett exempel på detta var att vissa personer ville ha mer makt och inflyttande över sina kollegor. Uppsatsen inleds med en teoretisk genomgång av litteratur i ämnet. Därefter fortsätter vi med metoddelen, där vi berättar hur vi gått tillväga vid intervjuerna samt hur vi bearbetat intervjumaterialet inför analyserandet. Därefter följer ett kapitel med resultat och analys av de svar vi fick. Vi avrundar uppsatsen med att besvara våra inledande frågeställningar.