Med skönlitteratur kan människan förflyttas i både tid och rum. Skönlitteratur i skolan kanhjälpa eleverna att få nya perspektiv och möta nya världar. Syftet med vår studie är att bidratill kunskap om lärares arbetssätt med skönlitteratur i klassrummet samt elevers inställningtill skönlitteratur. Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer och enkäter med lärareoch elever i årskurs 4–6. I studien deltog sex lärare och 100 elever. Det insamladematerialet i studien har analyserats med hjälp av det sociokulturella perspektivet.Intervjuerna spelades in och transkriberades. Enkäterna och intervjuerna analyseradessedan med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visade att lärare och elever främst är positivatill att använda skönlitteratur i undervisningen och att det finns både fördelar och nackdelarmed skönlitteratur i undervisningen. Studiens resultat visar också att det är vanligt attanvända skönlitterära böcker i litteraturundervisningen och att eleverna tycker det är ett braarbetssätt. Lärarna i studien högläser mycket för eleverna vilket också är det arbetssätt deframhäver mest.

Bakgrund: De senaste 50 åren har oron kring kroppskontakt mellan lärare och elev ökat vilket gjort att många pedagoger har ändrat i sitt utformande av undervisningen. Detta för att lärare vill skydda sig mot anklagelser utifrån om kroppskontakten går till på rätt sätt mellan lärare och elev. Syfte: Studiens syfte var att få förståelse för hur gymnasielärare i idrott och hälsa uttalar sig om kroppskontakt och utformar strategier i relation till kroppskontakt med elever i ämnesinnehållet rörelse till musik samt dans. Metod: I studien användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer med totalt fyra utbildade gymnasielärare. Med hjälp av Foucaults begrepp diskurs och styrningsmentalitet kunde det insamlande materialet analyseras för att ge förståelse för lärares uttalanden om, och strategier för hur de hanterar kroppskontakt med eleverna i sin undervisning gällande musik och rörelse samt dans. Resultat: Studien visade att lärare uttalade sig om att de använde sig av kroppskontakten i ämnesinnehållet rörelse till musik samt dans för att utövandet kräver det och för att uppnå lärande hos eleverna. Lärarna talade om att de behövde bygga upp en stark tillit för att möjliggöra kroppskontakt där undervisning i rörelse till musik samt dans var på vårterminen och lärarna planerade innehållet utifrån de individuella eleverna. Resultatet i studien visade också att lärarna dansade på avstånd och under korta stunder med eleverna samt korrigerade eleverna hur utförandet går till. Lärarna vävde också in kroppskontakten efter ett tag med eleverna i undervisningen och försökte avdramatisera detta undervisningsinnehåll för att möjliggöra kroppskontakten. Slutsats: Studiens resultat hade likheter med tidigare forskning inom området kroppskontakt i ämnet idrott och hälsa. Detta utifrån hur lärarna uttalar sig om kroppskontakt och utformar strategier i relation till kroppskontakt i ämnet i stort. Mer forskning i ämnesinnehållet rörelse till musik samt dans behöver göras för att få en säkrare och en mer allmängiltig bild över hur lärare i idrott och hälsa arbetar med kroppskontakt. Vilket möjliggör ännu mer vägledning för andra lärare i deras arbete när det gäller detta område i undervisningen. / Background: In the last 50 years concerns about body contact between teacher and student have increased, which have caused that many pedagogues change the way they design their teaching. This is because teachers want to protect themselves against accusations if the bodycontact is done in the right way between teacher and student. Purpose: The purpose of the study was to gain understanding of how high school teachers in physical education talk about body contact and how they design strategies in relation to bodycontact with the students in the subject content of movement to music and dance. Method: The study used qualitative semi-structured interviews with a total of four highschool teachers. With the help of Foucault's concepts of discourse and governmentality the collected material could be analyzed to provide understanding of teachers talk about, and strategies for how they handle body contact with students in their teaching regarding music and movement and dance. Results: The study showed that teachers talked about that they used body contact in the subject content movement to music and dance to achieve learning among the students and because the exercise requires it. The teachers gave expression that they needed to build a strong trust to be able to use body contact, so the teachers planned teaching in movement to music and dance in the spring term and planned the content based on the individual students. The results of the study also showed that the teachers danced with distance and for short moments with the students and corrected the students on how the performance is done. The teachers also used the body contact after a while with the students in the teaching and tried to de-dramatize the teaching content to be able to use body contact. Conclusion: The result of the study is similar to previous research in the field of body contactvin the subject physical education. This based on how the teachers talked about body contact, and design strategies in relation to body contact in the subject in general. More research in movement to music and dance must be done to get a safer and more general picture about how teachers work in physical education with body contact. Which would make even more guidance for other teachers in their work regarding this area of teaching.

Att tillägna sig sin bostad är en viktig aspekt för att kunna känna sig hemma i sin egen bostad.Arkitekten Ola Nylander presenterar i sin forskning sju egenskapsfält (material och detaljer,axialitet, omslutenhet/öppenhet, rörelse, rumsfigurer, ljus och rumsorganisation) som kan fungerasom måttstockar för hur väl en lägenhet går att ta till sig. Uppsatsen utgår från de sjuegenskapsfälten och undersöker, genom dem, hur de boende upplever trivseln i sin bostad. Allabostäderna i undersökningen är placerade i ett passivhus på fastigheten Flaggskepparen 5 i VästraHamnen Malmö.Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka egenskapsfält som är viktiga för hur de boendeupplever trivseln i ett nyproducerat passivt flerbostadshus. 9 stycken kvalitativa intervjuer hardärför genomförts med de boende i fastigheten. Dessa intervjuer har varit mellan 20 och 60 minuterlånga och genomförts på plats i respondenternas lägenheter (alla utom en). Intervjuerna hartranskriberats och analyserats genom de egenskapsfält undersökningen utgår från. Det har ävengenomförts en enklare inventering av de olika egenskaperna i rummen som omger den privatabostaden, exempelvis trapphus och innergård.Slutsatsen är att de sju olika egenskapsfälten har olika betydelse för och kan påverka trivselnolika i en bostad för de boende. Tillsammans bildar de ett sätt att mäta trivseln. Vissa avegenskapsfälten är lättare att ta till sig för de boende och blir därför lättare att undersöka. Andra harvarit svårare att upptäcka i undersökningen. Men tillsammans med de övriga egenskapsfälten fårdessa en mer framträdande roll. Uppsatsens slutsats är att material och detaljer,öppenhet/omslutenhet och ljus är de enklast tolkningsbara egenskaperna. De är därför också deegenskapsfält som kan vara av störst betydelse för trivseln i en bostad. / To make the dwelling your own is of great importance for your well-being.The swedish architect Ola Nylander presents in his research seven different fields of qualities.These qualities are supposed to work as tool for measuring how easy it is to make the dwelling yourown. Those qualities are: material and details, axiality, closeness/openness, motion, spatial shapes,light and organisation of rooms. This thesis is based on the seven fields of qualities and examinesthe characteristics that are important for the comfort of the dwelling. The building in the survey is apassive house on the property Flaggskepparen 5 of the Western Harbour in Malmö.The purpose with this thesis is to examine which fields of qualities that are of importance forthe perception of the comfort in a passive apartment block. 9 interviews have been conducted withthe residents of the building. The interviews has lasted between 20 to 60 minutes. All of theinterviews took place in their apartments except for one. The interviews were transcribed andanalysed based on the fields of qualities. There has also been made a simple inventory of thedifferent features in the spaces surrounding their private homes. For example, the staircase insidethe building and the courtyard that belongs to the house.The conclusion of this thesis is that the seven fields of qualities have difference significationfor making the dwelling your own. Together, they provide a tool for measuring the perception of thewell-being in the dwelling. Some of the fields of qualities are easier for the residents to understandand therefore easier to examine. Other fields of qualities have been hard to detect in the survey andharder for the residents to understand. Together, though, they make up a greater role in themeasuring of the perception of the well-being. The most easily interpretable properties of the fieldsof qualities in this study are: material and details, closeness/openness and light. They are thereforealso the fields that could be considered to being of most relevance for the comfort of the dwelling.

Bakgrund: Att arbeta hälsofrämjande med levnadsvanor i hälso- och sjukvård är rekommenderat globalt, nationellt och lokalt. Hälso- och sjukvårdspersonal är positiva till att arbeta med levnadsvanor, men upplever att det saknas struktur för att upprätthålla arbetet. Det finns svårigheter med att skapa lokala policys och program. I Region Uppsala finns det samordnande uppdraget hälsokoordinator på vårdcentralerna. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hälsokoordinatorers upplevelser av sitt uppdrag som helhet samt utifrån ledning, struktur och samverkan. Metod: Semistrukturerade intervjuer utfördes med sex hälsokoordinatorer. Materialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys med fokus på det manifesta materialet. Ansatsen var induktiv. Resultat: Fyra huvudkategorier och elva underkategorier kunde identifieras under analysen. Huvudkategorierna var tankar och känslor kring uppdraget, ledning och stöd, struktur för hälsofrämjande arbete samt samverkan kring hälsofrämjande arbete. Uppdraget upplevdes som roligt och viktigt att utföra. Ledningen ansågs som god men också som att det saknades insyn och förståelse för vad uppdraget innebar. Det saknades struktur för arbetet och det upplevdes att det fanns för lite tid. Samverkan fungerade olika på vårdcentralerna. Slutsats: Det behövs bättre ledning och stöd i hur strukturen för det hälsofrämjande arbetet ska se ut på vårdcentralerna i Region Uppsala samt att tydliggöra vad uppdraget som hälsokoordinator innebär. / <p>Betyg i Ladok 231124.</p>

Läsning och skrivning är förmågor som återkommer i skolans alla ämnen, inte bara i ämnet svenska. Därför är det mycket viktigt att alla elever får en god start på sin läs- och skrivutveckling. För att kunna anpassa undervisningen till alla elevers individuella behov krävs fler än en utvecklingsmetod. Det innebär att en pedagog som enbart bedriver läs- och skrivutveckling efter en metod riskerar att inte nå fram till alla elever. Följden av det kan bli att dessa elever får en anpassad undervisning hos specialläraren eller specialpedagogen på skolan. Detta trots att de egentligen inte har läs- och skrivsvårigheter, de har bara inte fått rätt verktyg. Svenska elever har under en tioårsperiod presterat allt sämre i olika undersökningar inom läs- och skrivutveckling, såväl i nationella som i internationella undersökningar. Detta var en av anledningarna till att vi ville fördjupa oss inom ämnet. Syftet med vår uppsats är att ta reda på hur sex stycken pedagoger i årskurs 1 resonerar kring sin läs- och skrivundervisning. Vi kommer även att undersöka vilka läs- och skrivutvecklingsmetoder de använder sig av, vilka faktorer de stödjer undervisningen på samt hur dessa pedagoger resonerar om individualisering. I undersökningen kommer vi att använda oss av kvalitativa intervjuer för att därigenom få en djup förståelse av pedagogers val av metoder kring läsutveckling.  Resultatet visar att pedagogerna i undersökningen är medvetna om fördelarna med en varierad läs- och skrivundervisning som bygger på fler än en metod. Det var däremot få som beskrev sin undervisning som varierad. Intervjupersonerna beskrev fyra faktorer som påverkar deras val av läs- och skrivutvecklingsmetod: skolans påverkan, elevernas lust att lära samt erfarenhet och utbildning. De hade svårigheter att uttrycka vad de grundade sin läs- och skrivundervisning på. Faktorer som framkom var styrdokumenten och Vygotskijs teorier om lärande. Pedagogerna uttryckte att de individualiserar sin undervisning, men främst för de elever som var i behov av särskilt stöd.

Root Cause Analysis (RCA) är en metodik som kan användas vid problemlösning för att gå till botten av en problemsituation och lösa ut de grundläggande orsakerna bakom problematiken. Problemet med RCA är att denna metod har främst undersökts och använts i sammanhang då ett problem med fysisk händelse, ett praktiskt symptom, har inträffat. En enligt studenterna förbisedd del av denna forskning berör problem där symptomet inte kan kopplas till en fysisk händelse – ett administrativt symptom. Syftet med denna studie är att tillämpa RCA på ett problem med administrativt symptom för att sedan ställa detta resultat i relation till andra studier med praktiska respektive administrativa symptom. Därefter gör studenterna bedömningen huruvida RCA är en lämplig metodik vid tillämpningen av ett administrativt symptom eller inte.   Denna studie har genomförts på Volvo Cars Body Components (VCBC) i Olofström där det undersökta problemet med administrativt symptom har varit VCBCs materialdifferenser på produktionsmaterialet plåt. Utifrån denna studie framkom sex rotorsaker bakom VCBCs problematik, vilka alla oberoende av varandra gav upphov till problematiken. Denna trend kunde uppvisas i annan studie med administrativt symptom, men kunde inte uppvisas i någon studie då ett praktiskt symptom studerats. En slutsats av denna studie visar på att skillnaden mellan ett problem med ett praktiskt respektive administrativt symptom ligger i själva ursprunget till den grundläggande rotorsaken. I fall med praktiska symptom kan denna direkt hänvisas till en mänsklig faktor som ursprung till problematiken, en trend som inte framgår i de fall då ett administrativt symptom undersökts. Det är också studenternas slutsats att RCA är en lämplig metodik att använda vid problem med administrativa symptom. / Root Cause Analysis (RCA) is a method that can be used in problem solving to get to the bottom of a problem situation and solving the root causes behind the problems. The problem of RCA is that this method has mainly been studied and used in contexts where a problem with the physical event, a practical symptom occurred. According to the students, an overlooked part of this research addresses problems where the symptom cannot be linked to a natural event – an administrative symptom. The purpose of this study is to apply RCA to a problem with an administrative symptom in order to then set the result in relation to other studies with practical and administrative symptoms. Thereafter the students will do the assessment whether RCA is a suitable methodology to apply on an administrative symptom or not.   This study was conducted at Volvo Cars Body Components (VCBC) in Olofström where the investigated problem with an administrative symptom has been VCBCs material differences in the production material sheet. Based on this study six root causes were revealed to be behind VCBCs problems, where all, independent of each other, gave rise to problem. This trend could be presented in another study with administrative symptom, but could not be produced in any study where a practical symptoms was studied. One conclusion of this study show that the difference between a problem with a practical respectively administrative symptom lies in the very origin of the fundamental root cause. In cases of practical symptoms, this may actually refer to a human factor as the origin of the problem, a trend which is not clear in cases where an administrative symptom is investigated. It is also the student's conclusion that RCA is an appropriate methodology to use in case of problems with the administrative symptoms

Inledning: Andelen äldre personer i Sverige ökar och beräkningar visar att det kommer finnas över en miljon personer i Sverige som är över 80 år 2045. Det är fler och fler äldre personer som väljer att bo i ordinärt boende vilket betyder att det kommer att behövas fler resurser för att bemöta deras behov. Att undersöka vårdtagarnas upplevda matsituation är viktigt för att förstå de hälsomässiga, sociala och samhällsekonomiska risker en bristfällig matförsörjning kan resultera i. Syfte: Syftet är att undersöka och beskriva den upplevda matsituationen bland äldre ensamstående vårdtagare som bor i ordinärt boende med hemtjänst för att få en förståelse för vilka förbättrande åtgärder som behövs. Fokus läggs på måltidsordning, känslorna kring matsituationen och måltidsmiljön. Material och metod: En kvalitativ studie gjordes i form av djupintervjuer med enskilda individer samt observationer av serverad mat och befintlig mat i hemmet. Intervjuerna spelades in samt transkriberades. Informanterna bestod av sex vårdtagare mellan 77 och 96 år från Höör och Simrishamn. Resultat: Resultatet visar att informanterna är nöjda med maten de får av hemtjänsten. Det finns dock ett underliggande missnöje med hur maten serveras, anpassning till hemtjänstens scheman samt brist på sällskap under måltiderna. Slutsats: Utifrån studien har det visats att vårdtagarna är tacksamma för den hjälp de får av hemtjänsten men det finns tecken på att det behövs förbättringar gällande hemtjänstens kunskap och planeringen av måltiderna. Det är inte möjligt att generalisera resultaten på grund av den begränsade omfattningen dock finns det möjligheter för framtida insatser och forskning kring exempelvis äldres speciella behov när det gäller matens innehåll, konsistens och måltidsordning. / Introduction: The number of elderly in Sweden is increasing and calculations show that there will be over one million people in Sweden over 80 years of age year 2045. There are more and more elderly people who choose to live in their own homes which means that more resources are required to meet their needs. Studying the experienced food situation of care recipients is important in understanding the health, social and socio-economic risks that a lack of food intake can result in. Aim: The purpose of this study was to explore and describe the experiences of elderly care recipient’s food situation, whom are living alone with home care in order to gain insight into which improvement actions are needed. The focus was on meal arrangements, the feelings about their food situation and their meal environment. Materials and methods: A qualitative study was implemented in the form of in-depth interviews with individuals as well as observations of served food and existing food in the informant's home. The interviews were recorded and transcribed. The informants consisted of six care recipients between the ages of 77 and 96 from municipalities Höör and Simrishamn. Results: The result shows that the informants are satisfied with the food they receive from the home service. There is an underlying dissatisfaction with how the food is served, adaptation to the home service schedules and company during meals. Conclusion: Based on the study, it has been shown that care recipients are grateful for the help they receive from home care services, but there are indications that improvements are needed regarding home care’s knowledge and planning of meals. It is not possible to generalize the results because of the limited extent, however, there are opportunities for future actions and research on, for example, special needs regarding food content, consistency and meal arrangements for the elderly.

Syftet med det här arbetet är att ta reda på vad eleverna i årskurs 4 tänker om att skriva texter tillsammans och hur respons kan skapa ett samarbete när eleverna skriver texter. I undersökningen användes två metoder. Den ena metoden är att genomföra kvalitativa intervjuer med eleverna. Den andra metoden är att genomföra observationer i klassrummet. Syftet med intervjuerna är att ta reda på vad eleverna tänker om att skriva texter tillsammans och vad de tänker om respons. Syftet med observationerna är att se hur respons används i klassrummet och hur eleverna samarbetar när de skriver texter tillsammans. Ett annat syfte med observationerna är att ta reda på hur ett samarbete uppstår i interaktionen mellan eleverna. Resultatet av studien visar att vad eleverna tänker om samarbete och respons skiljer sig från vad som händer i praktiken. I studien går det även att hitta tre faktorer som skapar samarbete och respons mellan eleverna. De tre faktorerna är behovet av bekräftelse, behovet av kunskap och behovet av att jämföra texter. / The purpose of this study is to find out what pupils think about writing texts together and how response can create cooperation between pupils when they write texts. Two methods were used in the study. One method was an interview and the other one was an observation. The purpose of the interviews was to find out what the pupils thought about writing texts together and what they thought about response. The purpose of the observations was to see how response was used in the classroom and in what way the pupils cooperated by writing texts together. Another purpose with the observations was to find out how cooperation and response emerges in the interaction between pupils. The result of the study showed that what the pupils thought about cooperation and response was different from how it was in reality. At the same time three different elements behind the cooperation and response between pupils could be found. The three elements was the need to confirm, the need to know (knowledge) and the need to compare texts.

Personer med dyslexi har svårt att läsa och stava. Typografi har signifikant visats påverka tillgängligheten för dyslektiska läsare. Syftet med denna kandidatuppsats var därför att utforska läsupplevelsen hos personer med dyslexi avseende olika typsnitt på mobila enheter. För detta genomfördes en kvalitativ studie där data samlades in genom individuella semistrukturerade intervjuer och ett läsupplevelsetest med sex forskningsdeltagare, som alla hade dyslexi. De insamlade uppgifterna analyserades tematiskt och diskuterades med hjälp av relaterad litteratur från forskningsområdet inom interaktionsdesign, läsupplevelse, läsbarhet, dyslexi och typografi inklusive självbestämmandeteori. Forskningsresultaten visade att samtliga typsnitt ansågs både vara enkla och svåra av informanterna som intervjuades. Verdana var det typsnitt som flest ansågs vara enkelt att läsa med. Flera informanter upplevde även svårigheter gällande ord och olika avstånd däribland rad – och teckenavstånd. Studien visar att olika typsnitt och typsnittens tecken- eller radavstånd samt teckenstorlek påverkar läsupplevelsen för dyslektiska läsare. / People with dyslexia have difficulty reading and spelling. Typography has been shown to significantly affect accessibility for dyslexic readers. The purpose of this bachelor's thesis was therefore to explore the reading experience of people with dyslexia regarding different fonts on mobile devices. For this, a qualitative study was conducted in which data was collected through individual semi-structured interviews and a reading experience test with six research participants, all of whom had dyslexia. The collected data were analyzed thematically and discussed using related literature from the research area of interaction design, reading experience, readability, dyslexia, and typography including self-determination theory. The research results showed that all fonts were considered both simple and difficult by the informants interviewed. Verdana was the font that was considered easy to read with. Several informants also experienced difficulties regarding words and different distances including line and character spacing. The study shows that different fonts, font spacing and font size affect the reading experience for dyslexic readers.

Till följd av identifierade kunskapsluckor var syftet med studien att undersöka professionellas upplevelser av att möta och stödja unga som blivit utsatta för våld i en partnerrelation. En kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer tillämpades i syfte att tillfångata personliga aspekter. Urvalet bestod av sex intervjupersoner, vilka arbetar inom olika verksamhetsområden, såsom skolkurator, hälso- och sjukvårdskurator, behandlare och socialsekreterare. All empiri analyserades utifrån Goffmans stigmateori, Scheffs teori om skam, empowerment samt våldets normaliseringsprocess. Utifrån resultaten var det möjligt att identifiera likheter och skillnader i hur professionella möter och stödjer unga våldsutsatta i en partnerrelation. Resultaten framförde att professionella upplever att unga främst drabbas av psykisk ohälsa, vilket kan leda till konsekvenser i framtiden. För att professionella ska kunna stödja den unga visar resultaten att den unga behöver känna tillit till den professionella. Resultaten visade också att en del unga vänder sig till sina vänner med sina våldsupplevelser. Vidare belyste resultaten att professionella inte har utrymme att arbeta förebyggande. / As a result of identified knowledge gaps the aim of the study was to examine professionals’ experiences of meeting and supporting young people who have been exposed to violence in a partner relationship. A qualitative method in the shape of semi-structured interviews have been applied in order to capture personal aspects. The selection is consisted of six professionals who work as school counselor, health care counselor, processor, and social worker in the social services. All data has been analyzed based on Goffman’s stigma theory, Scheff’s theory of shame, empowerment and the normalization process of violence. Based on the results, we found that it was possible to identify similarities and differences in how professionals meet and support young victims of violence in a partner relationship. Furthermore, we found that professionals’ experience that young people especially suffer from mental illness which in turn can lead to long-term consequences. In order for professionals to have the opportunity to support the young person we found that the young person must have trust in the professional. Further, we found that young people also seek help from their friends to deal with their experiences of violence. Finally, the result of the study highlighted that professionals do not have the opportunity to work preventively with the phenomenon because of lack of resources.