Under 2019 uppkom en pandemi som fick en stor påverkan på mediebolag och deras anställda. Denna studie studerar hur mediebolag använder kommunikationsverktygen Zoom och Teams vid digitala förändringar inom verksamheten under Covid-19. Studien innehåller digital transformation, beteendeteori samt hur medarbetares arbetssituation påverkas av att arbeta på distans. Med hjälp av kvalitativa intervjuer med ledare och medarbetare gav det en inblick inom ämnet. Studiens slutsats visar på hur mediebolags ledare och medarbetare påverkas av distansarbete samt vilken påverkan kommunikationsverktygen Zoom och Teams har. Teknisk förmåga, en fungerande kommunikation för samtliga parter och en positiv inställning till förändring är avgörande för en lyckad digital implementering. Valet av kommunikationsverktyg beror främst på en strävan efter kundnöjdheten, kommunikationsverktygets funktioner och säkerhet.

I denna undersökning är syftet att ta reda på vad det är pedagogen arbetar med utöver elevundervisningen. Delvis gick undersökningen ut på att ta reda på pedagogens fördelning av planerings-timmar, olika arbetsmoment såsom utvecklingssamtal, utvärdering och föräldrakontakter. Enligt våra intervjupersoner handlar deras arbete utöver elevundervisning mycket om barnuppfostran, barnpsykologi och relationer vilket oftast inte framgår i pedagogens arbete. Metoden som vi har valt att använda oss av är en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat två pedagoger i två olika kommuner. Genom intervju och samtal med pedagoger, fick vi en bild av pedagogens arbete, att det var utvecklingssamtal, utvärdering och föräldrakontakter som pedagogerna arbetar mest med.Resultatet som vi fick fram i vår undersökning är att pedagogerna lägger ner mest tid på att förbereda utvecklingssamtal samt att genomföra dem. Löpande utvärderar de sina elever i varje moment de går igenom samt håller föräldrarna uppdaterade och finns till hands när de behöver något eller undrar över något som har med skolan att göra. Resultatet visar även att pedagogerna har väldigt mycket att jobba med under läsårets gång med sina elever. Under hela läsåret samlar de information och dokumenterar för att sedan kunna visa detta för exempelvis föräldrarna. Samarbetet med föräldrarna har även under arbetets gång visat sig vara ett mycket tyngre arbete och mer att göra som vi inte ser utåt. Dessa uppgifter är de uppgifter som pedagogerna måste göra hemma enligt våra intervjupersoner.

Vi ämnar med detta arbete identifiera faktorer som hindrar eller gör det svårare för sex olika gymnasielärare att fritt välja undervisningsmetoder. För att uppnå detta mål har vi valt att utföra kvalitativa intervjuer som sedan har analyserats med hjälp av ramfaktorteori i allmänhet och institutionsteori i synnerhet. Resultatet visar att bland annat elever, kolleger, skolledning samt lärarens didaktiska kunskaper kan spela en viktig roll för vilken undervisning som läraren finner möjlig att genomföra. I slutet diskuteras lärarutbildningarnas, skolledningarnas och de individuella lärarnas ansvar för att matematikundervisningen ska kunna distanseras från den i dag väldigt utbredda traditionella undervisningen.

The following study aims to examine how multimodal texts are used in English as a foreign language education in a Swedish school. It explores both how multimodal texts occur in learning materials as well as how teachers could use these learning materials when teaching their pupils. The study is based on the theory of social semiotics by van Leeuwen (2005) and uses a model for analysis of teaching materials by Danielsson and Selander (2014). Two methods are used in the study: a think-aloud-method and a teaching material analysis. The result of the study shows that the teachers who were part of the survey showed a deep understanding of how different modes in the teaching materials could be used in meaning-making for the pupils. Furthermore the result also showed that the teachers often used external resources, such as movies, books and Youtube clips in their teaching. The teaching material analysis showed that the two pages in the teaching materials that were used were rich of different modal resources and that these resources were of high quality. Using teaching materials and external resources in a well functioning way creates an opportunity for meaning-making for the pupils. The teachers that were part of the survey used these in a well functioning way, even if they were not explicitly conscious of this. The use of multimodal texts in education is a cornerstone in creating a widened literacy within the pupils and giving them the ability to communicate in the modern world of multimedia.

På Saab Dynamics genomförs metodikprojektet MBD ILS & Systemsäkerhet. Metodikprojektet genomförs för att skapa optimala förutsättningar för Concurrent Engineering (CE), som i stora drag handlar om att involvera fler funktioner redan tidigt i designfasen eller konstruktionsprocessen, även kallat integrerad produktutveckling, för att på så sätt inkludera livscykelperspektivet i större utsträckning under utvecklingsprocessen. Examensarbetet utfördes som en del av metodikprojektet och uppgiften var att utföra en nulägesanalys för att undersöka informationsutbytet, som är en förutsättning för CE, mellan disciplinerna Mekanik och ILS (Integrated Logistic Support). Nulägesanalysen genomfördes som en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med de anställda på Saab Dynamics för att få fram deras upplevelser och åsikter om det nuvarande informationsutbytet. Intervjumaterialet sammanställdes och analyserades i förhållande till CE, för att ta fram punkter som representerade det nuvarande informationsutbytet och förbättringsbehov. Informationsutbytet ansågs vara bristfälligt i förhållande till CE. De anställda upplevde en avsaknad av beskrivningar och riktlinjer för informationsutbytet i gränssnittet mellan Mekanik och ILS. De förbättringsbehov som identifierades rör behov av återkoppling, ansvarstagande, förståelse och insikt i varandras arbete, som är faktorer som har stor påverkan på CE. För vidare arbete anses en intressant aspekt vara att undersöka olika typer och storlekar av projekt för att se hur informationsutbytet varierar. Även intervjuer med projektledare anses kunna tillföra ett bredare perspektiv på nuläget. / Saab Dynamics is implementing the methodology project MBD ILS & Systemssäkerhet. The project has the purpose of creating the optimum conditions required for Concurrent Engineering (CE). CE generally concerns the early involvement of all necessary functions during the product development process, which makes it possible to include the lifecycle perspective at a larger extent. CE is comparable to, the more common approach, integrated product development. The bachelor thesis was a part of the methodology project to analyse the exchange of information, which is a fundamental prerequisite for CE, between the disciplines Mechanics and ILS (Integrated Logistic Support). The analysis was characterized as a qualitative analysis. Interviews were carried out with the employees at Saab Dynamics to emphasize their opinions and point of view of the current information exchange. The data were collected and analysed relative CE to describe a representation of the current information exchange and the needs for improvement. The detected information exchange were considered to be lacking in compassion to CE. The employees experienced an absence of descriptions and guidelines for the information exchange in the interface between Mechanics and ILS. The need for improvements are concerning the need of feedback, accountability and insight in the other disciplines work, which are factors with great influence on the success of CE. For further studies, an interesting aspect would be to investigate different types and sizes of projects to be able to see how the information exchange varies. Also, interviews with project managers would add a broader perspective of the current information exchange and work flow.

<p>Bakgrund:</p><p>De internationella diskussionerna kring goodwill är och har alltid varit många. Man har bland annat diskuterat huruvida goodwill överhuvudtaget är en tillgång samt hur denna tillgång skall värderas, redovisas och skrivas av. Goodwill har fått allt större betydelse i företagen på senare år, bland annat genom de många IT-företag som uppkom i slutet av 1990-talet och därefter. Goodwill, som utgör den största delen av immateriella tillgångar i den ”nya ekonomins” företag, har varit ett av de största redovisningsproblemen. Från och med 1 jan 2005 är det obligatoriskt för alla börsbolag att övergå till IFRS 3 och detta innebär att goodwill inte får skrivas av längre utan man måste utföra årliga så kallade impairment test för att se om det finns nedskrivningsbehov.</p><p>Problem:</p><p>Övergången till IFRS kommer att leda till stora omfattande förändringar bland annat vad gäller sättet att redovisa och se på goodwill. I och med att dessa regler har trätt i kraft från och med 1 januari 2005 kan man inte veta exakt hur detta kommer att påverka företagen då allt kommer att ske i framtiden. Man har inte heller kunnat enas om dessa regler verkligen kommer att ge en rättvisande bild.</p><p>Syfte:</p><p>Syften med denna uppsats är att undersöka hur värderingsprocessen för koncernmässig goodwill går till vid impairment test i och med övergången till IFRS 3 samt om det finns några modeller för värdering av dessa goodwillposter. Vi vill även undersöka om dessa regler medför några problem för börsföretagen samt om de ger upphov till en mer rättvisande bild av goodwill.</p><p>Metod:</p><p>Enkätundersökning, intervjuer, amerikanska artiklar samt skriftliga källor. Vi har kontaktat 50 företag per telefon och 31 av dessa svarade på enkätundersökningen. Vi har även genomfört 3 intervjuer med ekonomiansvariga inom uppsatsens ämne samt en expert på goodwillfrågor på PWC.</p><p>Slutsatser:</p><p>Värderingsprocessen vid impairment test tillämpas på samma sätt av alla företag. Den mest använda modellen för värdering av goodwill är den diskonterade kassaflödes modellen (DCF). Det har visat sig att impairment test är mer tidskrävande och komplicerat än man hade förväntat sig. Under förutsättning att alla företag använder samma parametrar och avkastningskrav vid beräkning av goodwill kan de nya reglerna ge en mer rättvisande bild.</p> / <p>Background:</p><p>The international discussions around goodwill is and has always been many. People have been discussing whether goodwill is an asset and how it should be valued, calculated and amortized. Goodwill have had more importance among the companies during the last years and that is because of arise of the IT-companies at the end of 90´s. The transition to IFRS 3 will apply as of January 1, 2005 for all exchange-listed companies. The main change is that acquired goodwill is no longer amortized over a set time period. Rather, it is tested for impairment and adjusted as needed.</p><p>Problem:</p><p>The transition to IFRS is going to lead to big extensive changes, among other things the way we will see goodwill. These rules were applied January 1, 2005 and we don’t know exactly how there rules are going to influence the companies because everything is going to happen in the future. People have not yet agreed if these rules really give a correct picture of the reality.</p><p>Purpose:</p><p>The purpose of this thesis is to look into how the valuation process of goodwill comes about after the transition to IFRS 3 and also if there is any models for goodwill valuation. We also want to look into if the new rules will bring along problems for exchange-listed companies. The purpose is furthermore to se if IFRS 3 will give rise to a more correct picture of goodwill.</p><p>Method:</p><p>Questionnaire survey, interviews, American articles and litterateur sources. We have contacted 50 companies by phone and 31 of these companies answered our questionnaire survey. We have also made three interviews with people who have experience of goodwill valuation and one interview with an expert in our thesis’ subject area.</p><p>Conclusions:</p><p>The valuation process of goodwill is applied in the same way by all companies. The most used model to measure goodwill impairment is the discounted cash flow model (DCF). It turned out that impairment test is more time-consuming and complicated then one had expected. Under the condition that all companies will use same parametric and earnings requirement when valuating goodwill, IFRS 3 will give rise to a more correct picture of goodwill.</p>

Bakgrund: De internationella diskussionerna kring goodwill är och har alltid varit många. Man har bland annat diskuterat huruvida goodwill överhuvudtaget är en tillgång samt hur denna tillgång skall värderas, redovisas och skrivas av. Goodwill har fått allt större betydelse i företagen på senare år, bland annat genom de många IT-företag som uppkom i slutet av 1990-talet och därefter. Goodwill, som utgör den största delen av immateriella tillgångar i den ”nya ekonomins” företag, har varit ett av de största redovisningsproblemen. Från och med 1 jan 2005 är det obligatoriskt för alla börsbolag att övergå till IFRS 3 och detta innebär att goodwill inte får skrivas av längre utan man måste utföra årliga så kallade impairment test för att se om det finns nedskrivningsbehov. Problem: Övergången till IFRS kommer att leda till stora omfattande förändringar bland annat vad gäller sättet att redovisa och se på goodwill. I och med att dessa regler har trätt i kraft från och med 1 januari 2005 kan man inte veta exakt hur detta kommer att påverka företagen då allt kommer att ske i framtiden. Man har inte heller kunnat enas om dessa regler verkligen kommer att ge en rättvisande bild. Syfte: Syften med denna uppsats är att undersöka hur värderingsprocessen för koncernmässig goodwill går till vid impairment test i och med övergången till IFRS 3 samt om det finns några modeller för värdering av dessa goodwillposter. Vi vill även undersöka om dessa regler medför några problem för börsföretagen samt om de ger upphov till en mer rättvisande bild av goodwill. Metod: Enkätundersökning, intervjuer, amerikanska artiklar samt skriftliga källor. Vi har kontaktat 50 företag per telefon och 31 av dessa svarade på enkätundersökningen. Vi har även genomfört 3 intervjuer med ekonomiansvariga inom uppsatsens ämne samt en expert på goodwillfrågor på PWC. Slutsatser: Värderingsprocessen vid impairment test tillämpas på samma sätt av alla företag. Den mest använda modellen för värdering av goodwill är den diskonterade kassaflödes modellen (DCF). Det har visat sig att impairment test är mer tidskrävande och komplicerat än man hade förväntat sig. Under förutsättning att alla företag använder samma parametrar och avkastningskrav vid beräkning av goodwill kan de nya reglerna ge en mer rättvisande bild. / Background: The international discussions around goodwill is and has always been many. People have been discussing whether goodwill is an asset and how it should be valued, calculated and amortized. Goodwill have had more importance among the companies during the last years and that is because of arise of the IT-companies at the end of 90´s. The transition to IFRS 3 will apply as of January 1, 2005 for all exchange-listed companies. The main change is that acquired goodwill is no longer amortized over a set time period. Rather, it is tested for impairment and adjusted as needed. Problem: The transition to IFRS is going to lead to big extensive changes, among other things the way we will see goodwill. These rules were applied January 1, 2005 and we don’t know exactly how there rules are going to influence the companies because everything is going to happen in the future. People have not yet agreed if these rules really give a correct picture of the reality. Purpose: The purpose of this thesis is to look into how the valuation process of goodwill comes about after the transition to IFRS 3 and also if there is any models for goodwill valuation. We also want to look into if the new rules will bring along problems for exchange-listed companies. The purpose is furthermore to se if IFRS 3 will give rise to a more correct picture of goodwill. Method: Questionnaire survey, interviews, American articles and litterateur sources. We have contacted 50 companies by phone and 31 of these companies answered our questionnaire survey. We have also made three interviews with people who have experience of goodwill valuation and one interview with an expert in our thesis’ subject area. Conclusions: The valuation process of goodwill is applied in the same way by all companies. The most used model to measure goodwill impairment is the discounted cash flow model (DCF). It turned out that impairment test is more time-consuming and complicated then one had expected. Under the condition that all companies will use same parametric and earnings requirement when valuating goodwill, IFRS 3 will give rise to a more correct picture of goodwill.

C-uppsats kandidat 2011 Title: Media – terroristens medhjälpare? Författare: Christoffer Wiklöw Språk: svenska Instution: JMK, Stockholm Universitet   En kvalitativ studie om New York Times språkbruk kring terrorism. De valda frågeställningarna blev: Hur är New York Times språkbruk kring terrorism och 9/11 2001, respektive 2011? Hur har mass-mediated terrorism-diskursen förändrats mellan året 2001 och året 2011 i New York Times nyhetsartiklar om terrorism och 9/11? Hur ser en reporter på sin roll som skribent om 9/11, och hur kommer detta att indikera på att journalisten kanske faller offer för att vara terroristens medhjälpare? Och materialet för studien blev fyra artiklar från New York Times, och en intervju med en skribent bakom en av artiklarna.   Teorival blev en kritisk teori-inriktad del med en socialkonstruktionisktisk infallsvinkel som stöd. Birgitte L. Nacos (2002) har teorier om ”mass-mediated terrorism” som stöd. Det finns även framing, nyhetsvärdering med i valet. Metodval blev Peter Berglez tolkning av van Dijks strukturerade nyhetsschema, vilket fick stöd av Norman Fairclough’s CDA.   I resultatdelen ser vi hur New York Times språkbruk kring terrorism, och dess val av nyhetskonstruktion gör att de ändrar nyhetsvärdering till allt som kan beröra något av dessa tre: terrorister, makthavare/regering, och samhälle. Helst alla tre tillsammans. En intervju med en reporter fick ge en belysning på hur denna konstruktion av nyhet kan se ut, och även om denne var införstådd med känsligheten att rapportera om terrorism så fanns det tendenser för att han blir terroristens medhjälpare omedvetet.

Spel är något som ligger oss nära om hjärtat, och är en industri som fortsätter växa hejdlöst. Vi var nyfikna på hur man gör ett spel “roligt” att spela. Steven Swink har presenterat konceptet “game feel”, i sin bok med samma namn, och hur man kan använda det för att beskriva samarbeten som uppstår mellan de visuella och taktila komponenterna i ett spel för att skapa känslor hos spelaren. En liknande term är “immersion”, som behandlar själva spelarens påverkan av vad Swink kallar game feel. Utöver de här koncepten, tar vi i detta arbete upp hur game feel fungerar som en estetisk upplevelse, med hjälp av Graeme Kirkpatricks tankar kring ämnet. Vi går igenom hur negativa känslor kan bli en positiv spelupplevelse, med en artikel av Kristine Jørgensen, och hur ett spels tekniska begränsningar kan påverka dess visuella estetik, i en artikel av Andrew Hutchinson. Vår frågeställning är: “vad är de visuella komponenterna i game feel, och hur påverkar de en spelupplevelse?”, och vi har valt att gestalta detta genom att utveckla ett spel. Med hjälp av en kvalitativ undersökning har vi fått feedback på vad de visuella komponenterna i game feel är. Spelet inkluderade fem game feel-upplevelser som Swink diskuterar. Speltestarna fick gå igenom en 10-15 minuters speldemo, och ge svar på ett frågeformulär, baserade på sina spelupplevelser. Vi analyserade deras svar efter en “ad hoc” analysmetod. Vi kom fram till att de visuella komponenterna är svåra att separera från de taktila komponenterna, så det är svårt att prata om spel som enbart visuella. Inlevelsen i spel kommer från det kombinerade visuella med de fysiska knapptryckningarna. Vi anser att det går att undersöka vidare på detta ämne, då vi bara skrapat ytan på vad de visuella komponenterna i game feel egentligen är. / Games are close to our hearts, and belong to an industry that continues to grow without an end in sight. We were curious about how you make a game “fun” to play. Steve Swink has presented the concept of “game feel”, in his book with the same name, and how it can be used to describe the collaboration between the visual and the tactile components in a game to create feelings in the player. A similar term is “immersion”, which describes the influence a game has on the players themselves — what Swink calls game feel. We also discuss game feel as an aesthetic experience, with the help of Graeme Kirkpatricks thoughts on the subject. We cover how negative feelings can become a positive game experience, with the help of an article by Kristine Jørgensen, and how a game’s technical limits can affect its visual aesthetics, with an article by Andrew Hutchinson. Our research question is: “what are the visual components in game feel, and how do they affect a gaming experience?”, and we’ve chosen to showcase this by developing a game. With the help of a qualitative study, we got some feedback of what the visual components in game feel are. The game included five game feel experiences that Swink discusses. The play testers got to go through a game demo, and answer a questionnaire, based on their gaming experiences. We analysed their answers using an “ad hoc” method of analysis. We arrived at the conclusion that the visual components are hard to separate from the tactile ones, making it hard talk about games as only visual experiences. The feeling of involvement in playing a game comes from the combination of the visual aesthetics and the physical feeling of pressing buttons. We see the possibility of continuing the research on the topic of game feel, because we’ve only scraped the surface on what the visual components of game feel truly are.

Hur påverkar grafisk stil i illustrationer modellerade efter spel upplevelsen av genre i dessa illustrationer? Detta arbete granskar ämnena genre och grafisk stil i relation till varandra i ett spelkontext. Specifikt undersöks huruvida grafisk stil påverkar spelares uppfattning av genre. Undersökningen görs genom en enkätstudie i vilken 25 deltagare observerar illustrationer föreställande skärmbilder från spel inom genrerna dejtingsimulator, äventyr samt överlevnadsskräck. Deltagarna ombads sedan genrebestämma dessa illustrationer utan att bli informerade om deras originella genrer. Resultatet från denna undersökning visar hur spelare uppfattar genre utifrån redan etablerade normer och visar därmed förväntningar de har på spelen de kan tänkas spela. Framtida arbete inom detta ämne skulle bidra till en bättre förståelse av genrer inom spel och potentiellt effektivisera spridandet av nya spel inom spelmarknaden. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>