No description available.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Internetanvändningen i samhället ökar och allt fler invånare använder internet för att söka svar på hälsorelaterade frågor. Genom att ge patienter tillgång till deras patientjournaler via internet kan de lättare bli delaktiga i sin vård och samtidigt nå patientlagens krav på delaktighet. Genom den personcentrerade vården som genomsyrar hela sjuksköterskans arbete fyller journalportaler sin funktion genom att främja partnerskap och delaktighet. Syfte: Syftet var att beskriva patienters synpunkter av att logga in och läsa sin journal digitalt. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på 8 vetenskapliga artiklar med kvalitativ respektive mixad metod. Analysen är gjord med inspiration från Lundman och Hällgren Graneheims (2017) metodbeskrivning för innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i 4 kategorier med sammanlagt 8 underkategorier. Första kategorin Användning av patientjournalen innehåller två underkategorier: Anledning till användning och Möjligheter och begränsningar. Andra kategorin Förståelse genom patientjournalen innehåller tre underkategorier: Förståelse för sitt hälsotillstånd, Förståelse och förtroende för vårdgivaren och Förståelse för innehållet. Tredje kategorin Patientjournalen och vårdmötet innehåller tre underkategorier: Kommunikation i vårdmötet, Stärkt patientroll och Partnerskap & delaktighet. Fjärde kategorin IT-säkerhet och integritet innehåller inga underkategorier.  Slutsats: Patienters synpunkter av att läsa sin patientjournal ser väldigt olika ut men många uttrycker att de får en ökad förståelse för dels deras hälsotillstånd dels för deras vårdgivare. Patienter nämner även hur de får en ökad kontroll över sin situation samtidigt som de blir mer delaktiga i sin vård och behandling tillsammans med att partnerskapet mellan patient och vårdgivare stärks.

Endometrios är en ännu relativt outforskad sjukdom som drabbar kvinnor i fertil ålder. Denna sjukdom påverkar många delar av kvinnors liv och vardag då de lever med konsekvenserna som sjukdomen kan medföra. Ännu finns ingen konstaterad orsak till varför sjukdomen uppkommer, därav behövs detta område belysas mer. Syftet med denna studie var därför att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med endometrios. Systematiska litteratursökningar genomfördes i databaserna Pubmed och Cinahl. De valda vetenskapliga artiklarna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen av de elva artiklarna resulterade i fyra kategorier; Att känna sig otillräcklig som kvinna, Att sjukdomen är en privat angelägenhet, Att känna sig begränsad och kontrollerad samt Att inte bli tagen på allvar och bemötas med okunskap. I denna studie visar resultatet genomgående att kvinnor hade ett behov av att bli tagna på allvar och bli bemötta på ett respektfullt sätt. Kvinnor beskrev att den ständiga kampen för att hantera sin sjukdom och komplikationer som den medförde påverkade hela deras livssituation och resulterade i en negativ påfrestning på den mentala hälsan. Att sjukvårdspersonal tar dessa kvinnor på allvar och lyssnar på deras oro kan leda till att kvinnor känner sig mer trygg i att våga söka hjälp för sina symtom och på så vis få adekvat behandling för sin sjukdom. En annan viktigt aspekt är att tillvarata kvinnors egna resurser vilket kan leda till utveckling av strategier som gör det lättare att hantera och leva med endometrios.

Bakgrund:  Tidigare forskning visar att bristande icke-tekniska kunskaper som samarbetsförmåga och kommunikation orsakar många patientrelaterade komplikationer. Den operativa vårdmiljön utgör en hög risk för patienten och det finns därför ett kunskapsbehov om vilka praktiska åtgärder anestesisjuksköterskan behöver tillämpa för att öka patientsäkerheten och förebygga vårdskador i operationsmiljön. Syfte: Syftet är att beskriva anestesisjuksköterskors erfarenheter av tvärprofessionell teamträning med fokus på patientsäkerhet i en operationsmiljö. Metod: Metoden som användes för att besvara syftet är en allmän litteraturöversikt av vetenskapliga artiklar. Analysenheten utgjordes av tio kvalitativa artiklar, fem kvantitativa och fem av blandad metod. Artiklarnas innehåll analyserades för att identifiera likheter och skillnader i syfte, metod och resultat. Resultat: Resultatet visade att anestesisjuksköterskors erfarenheter av tvärprofessionell teamträning handlade om att: få en ökad medvetenhet om sina egna brister, att få möjlighet att öka sina icke-tekniska färdigheter, att få en ökad förståelse för sin yrkesroll och för övriga teammedlemmars funktion i operationsteamet samt att få kunskap om teamträningens praktiska tillämpbarhet och konsekvenser för patientsäkerhetsarbetet. Slutsats: Tvärprofessionell teamträning kan enligt anestesisjuksköterskornas erfarenheter ha positiv inverkan på patientsäkerheten. Dock krävs upprepad träning för att de positiva effekterna ska kunna bibehållas under en längre tid. / Background: Previous research shows that a lack of non-technical skills such as teamwork and communication accounts for the majority of all patient-related complications that arise. The surgical environment poses a high risk for the patient which require knowledge about what practical measures the anaesthetist nurse needs to apply in order to increase patient safety and prevent health injuries in an operational care environment. Aim: The aim of this thesis is to describe nurse anaesthetists experiences of interdisciplinary teamtraining with a focus on patient safety in an operating environment. Method: A general literature overview was used to answer the aim of this exam paper. The analysis unit consisted of ten qualitative articles, five quantitative articles and five with mixed-method. The content of the articles was analysed to identify similarities and differences in aim, method and result. Results: The result showed that the experience of nurse anaesthetists in interdisciplinary team training was to: gain an increased awareness of their own shortcomings, to have the opportunity to increase their non-technical skills, to gain an increased understanding of their professional role and the function of other team members in the operation team and to gain knowledge about the practical applicability of the team training and consequences for patient safety. Conclusion: Nurse anaesthetists experience a positive effect on patient safety due to interdisciplinary team training. However, repeated team training is required to obtain long term effects on patient safety practice. Keywords: general literature overview, interdisciplinary teamtraining, nurse anaesthetist, patient safety, qualitative

Tvångsåtgärder inom psykiatrisk vård är vanligt förekommande och är ett omdiskuterat ämnei media,såväl som inom vården. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans upplevelser beträffande tvångsåtgärder inom psykiatrisk vård. Enkvalitativlitteraturstudie genomfördes med en manifest innehållsanalys, med totalt tio stycken vetenskapliga artiklar. Studien resulterade i fyra huvudkategorier med 14 subkategori;Att sjuksköterskans beslutsfattande styrdes av flera olika faktorer, att tvångsåtgärder kundemissbrukas och att dess form är ohållbar, att erfarenheter förändradeen sjuksköterskas syn och att relationerna påverkades,och att uppleva starka och svåra känslor försvårade arbetet. Resultatet skildrade känslor hos sjuksköterskan som utfört tvångsåtgärder från rädsla och skuld till lättnad när ingen kommit till skada. Debeskrev att deinte upplevde sig haandra alternativ till tvångsåtgärder att tillgå, men att det fanns en önskan och längtan till att tvångsåtgärderska eliminerashelt. Eftersom tvångsåtgärder är vanligt förkommandeinom psykiatrinbehövs ny kunskap och möjlighet till reflektioni arbetsteamet, och självreflektion,om hur sjuksköterskanska bemöta dessa situationer.

Bakgrund: Delaktighet och personcentrerad omvårdnad hänger samman, då det krävs att sjukvårdspersonalen ser och respekterar patienten som en person och inte en sjukdom för att hen ska kunna vara delaktig. Bedside är en överrapportering där patienten är närvarande och kan vara delaktig, som även gynnar säkerheten inom vården. Graden av delaktighet är individuellt och patienten har rätten att bestämma vilken nivå som hen vill vara delaktig.   Syfte: Syftet var att beskriva hur patienter upplever delaktighet vid bedsiderapportering inom den somatiska vården.   Metod: En litteraturöversikt innehållande 11 vetenskapliga artiklar. Utifrån en kvalitativ ansats som hämtades från databaserna Cinahl, Medline samt via manuella sökningar. Dessa artiklar analyserades enligt Fridbergs femstegsmodell, utifrån ett induktivt synsätt.   Resultat: I resultatet framgick det att delaktighet vid bedsiderapportering kunde upplevas både positivt och negativt av patienter. Patienter kunde ha olika förutsättningar och motivation till delaktighet, där vissa patienter ville vara delaktiga medan andra ansåg att det var sjuksköterskans ansvar. Även svårigheter hos patienterna kunde minska graden av delaktighet vid bedsiderapportering.   Slutsats: Bedside ökar många gånger delaktigheten hos patienterna och leder till en känsla av välbefinnande hos patienten, då vården upplevs mer säker och mer personlig, men den kan förbättras.

Introduktion: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i världen. Diagnos och behandling av bröstcancer förändrar stora delar av kvinnans liv, vilket kan vara ett hot mot sexualitet. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av sin sexualitet efter att ha drabbats av bröstcancer. Metod: Litteraturöversikt med induktiv ansats, av tretton kvalitativa artiklar vilka söktes i CINAHL och Medline. Artiklar analyserades med Fribergs femstegsmodell. Resultat: Första huvudtemat var en fysiskt förändrad kropp med subtemana kroppen och sexualitet samt sexuell aktivitet. Det andra huvudtemat var känslomässiga hot mot sexualitet med subtemana att vara främmande för sin kropp, att förlora en del av kroppen samt rädsla och oro. Det tredje huvudtemat var att avvika från kvinnonormen med subtemana att vara kvinnan i förhållandet samt kultur och tabu. Slutsatser: Kvinnorna upplevde både positiva och negativa förändringar fysiskt, psykiskt och socialt i samband med bröstcancerdiagnos och behandling, vilket påverkade sexualiteten. Utmärkande fynd var bröstkirurgins påverkan på kroppsbild och självkänsla, vilket påverkade sexualiteten. Biverkningarna ledde till minskad frekvens av sexuell aktivitet. Forskning kring kvinnors informationsbehov samt vårdpersonalens tillvägagångssätt för dialog av tabubelagda ämnen krävs för att stötta kvinnors upplevda problem med sexualitet efter bröstcancerdiagnos. Framtida forskning bör även tänka utanför den heterosexuella normen. / Title: Women’s experience of their sexuality living with breast cancer – a literature review. Introduction: Breast cancer is the most common cancer among women in the world. Diagnosis and breast cancer treatment alters women’s lives, which could be a threat to her sexuality. Aim: To describe women’s experience of their sexuality after being affected by breast cancer. Methods: Literature review with an inductive approach. Thirteen qualitative articles were found in databases CINAHL and Medline. Friberg’s five step model was used to analyse. Results: The first main theme was a physically altered body with the subthemes body and sexuality and body and sexual activity. The other main theme was emotional threats to sexuality with the subthemes a foreign body, losing a part of the body and fear and anxiety. The third main theme was to deviate from the female norm with the subthemes being women in a relationship and culture and taboo. Conclusions: Women experienced positive and negative changes physically, mentally and socially as a result of breast cancer diagnosis and treatment, which effected their sexuality. Distinctive findings were breast surgery’s influence on women’s body image and self-esteem, which effected sexuality. The side effects from treatment affected the body and led to a decrease in frequency of sexual activities. Research of women's information needs and nurse’s approach to dialogue of taboo subjects is required to support women's perceived problems with sexuality within breast cancer diagnosis. Future research should also think outside the heterosexual norm.

Bakgrund: Rapportering mellan sjuksköterskor kan medföra säkerhetsrisker om information inte förs vidare på rätt sätt samt att brist i kommunikationen mellan sjuksköterskor och patienter är en återkommande orsak till uppkomst av vårdskador. Rapportering behöver därför hålla hög kvalitet för att sjuksköterskan ska kunna leverera patientsäker- och personcentrerad omvårdnad. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelse av bedsiderapportering inom slutenvården. Metod: Litteraturöversikt med induktiv ansats. Tio kvalitativa artiklar kvalitetsgranskades och analyserades med Fribergs femstegsmodell. Resultat: Tre teman framkom: Främjar personcentrerad omvårdnad som beskriver hur patienter och anhöriga blir delaktiga och hur bedsiderapportering stärker relationen mellan sjuksköterska och patient, Förändrar professionellt förhållningssätt som handlar om hur sjuksköterskor upplever att de i sin profession påverkas av bedsiderapportering och slutligen Komplicerar rapporteringen som beskriver problematik kring sekretess och hur omgivningen försvårar rapporteringen. Slutsats: Bedsiderapportering medför förbättringar gällande patientsäkerhet och personcentrerad omvårdnad, men det krävs strategier för att överkomma de upplevda hindren.