In this essay we have chosen to immerse ourselves in music videos and figure out how and if the audience is affected by music videos. If so, how the interaction works when combining two different art forms, which in this case is sound and moving picture. With the help of theory and previous research, we have sought out information on this topic in order to carry out a qualitative study, where we have selected two popular songs to focus on, with associated music videos. The two music videos we decided to use in our survey are, Who You Are with Jessie J (2011) and A Different Way with Dj Snake and Lauv (2017).

Psykisk ohälsa har ökat de senaste åren bland unga. Skolan kan vara en av stressfaktorerna för unga barn. Skolan skall arbeta hälsofrämjande, den skall skapa miljöer där elevers hälsa och lärande främjas. Utbildning är av vikt för att kunna uppleva hälsa och på sikt klara sig i livet. Elevhälsan är en viktig del på skolan, vilken arbetar för att underlätta elevens lärande och utveckling. Skolsköterskor i tidigare studier menar på att somatiska symtom som magont och huvudvärk, vilket kan vara tecken på psykisk ohälsa, har ökat. Psykisk ohälsa hos barn kan ha negativa effekter senare i livet och med tiden kan en ökning av detta innebära ett växande folkhälsoproblem.  I denna studie, som är kvalitativ med en induktiv ansats, är syftet att beskriva skolsköterskors upplevelser av att möta elever som har psykisk ohälsa. Åtta skolsköterskor intervjuades med hjälp av semistrukturerade frågor. Dessa med utgångspunkt i livsvärldsperspektivet. I dataanalysen användes Granheim Hällgren och Lundmans (2004) modell för innehållsanalys. I resultatet framkom två kategorier och sju underkategorier. Samverkan är betydande i arbetet med psykisk ohälsa, både på intern och extern nivå. Skolsköterskorna i studien ansåg att samverkan med externa instanser var problematisk. Relationen till eleven är också av vikt, detta för att kunna få förtroende och på så vis kunna nå fram till eleven med psykisk ohälsa. Detta kräver en tillgänglighet hos skolsköterskan.

Bakgrund: Genom regelbunden fysisk aktivitet i samband med graviditet kan en god allmänkondition vidmakthållas och flera graviditetsrelaterade komplikationer förebyggas. Barnmorskan i mödrahälsovården har en central roll under graviditeten och tidigare studier visar att barnmorskans stöd för hälsosamma levnadsvanor hos gravida är viktigt. Syfte: Att undersöka kvinnors erfarenheter av barnmorskors information om fysisk aktivitet under graviditet. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats där tio kvinnor intervjuades med semistrukturerade intervjuer. Vid analysprocessen användes kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I analysen framkom ett tema, två subteman och sex kategorier. Temat var Önskan om en stadig hand i ryggen med subtemana, Grundad information och Ogrundad information. En stadig hand i ryggen illustreras av att den gravida kvinnan önskade ha barnmorskans hand i ryggen. Subtemat Grundad information föranleddes av att kvinnan kände sig sedd, att det fanns förtroende för barnmorskan och att kvinnan inhämtade information utanför mödrahälsovården. Ogrundad information uppstod om det fanns hinder för informationsöverföring, att kvinnan inte fick information och att kvinnans längtan efter trygghet inte tillgodosågs. Slutsats: Kvinnorna saknade ibland kvalificerad information om fysisk aktivitet från barnmorskan vilket skapade otrygghet. Personcentrerad och evidensbaserad information i en förtroendefull relation önskades av kvinnorna. Utbildning och ökad kunskap hos barnmorskor behövs för att tillgodose gravida kvinnors behov av information om fysisk aktivitet. / Through regular physical activity during pregnancy, a good general condition can be maintained and several pregnancy-related complications prevented. The midwife in the maternal health care system has a central role during pregnancy and previous studies show that the midwife's support for healthy living habits in pregnant women is important. Aim: To explore women’s experiences of midwifes information about physical activity during pregnancy. Method: A qualitative, semi-structured interview study with an inductive approach was used. Ten participants were interviewed and the material was interpreted with qualitative content analysis. Result: The analysis resulted in one theme, two subthemes and six categories; The theme, A wish of a steady hand in the back and the two sub-themes; Grounded information and Ungrounded information. A steady hand in the back illustrates that the pregnant woman wished to have the midwifes hand in her back. The sub-theme Grounded information occurred when the woman felt seen as a whole, when there was confidence in the midwife and when the woman supplemented the information through her own knowledge sources. The sub-theme Ungrounded information occurred when there were obstacles for information transfer, when the woman did not get information and when the woman´s longing for security not was met by the midwife. Conclusion: The women sometimes lacked qualified information on physical activity from the midwife which caused insecurity. Person-centered and evidence-based information in a trusting relationship is desired by the women. Education and increased knowledge of midwives are needed to meet women's need for information.

BakgrundInternationella undersökningar visar att svenska elevers intresse för läsning har minskat. Denna undersökning redovisar vad det är som kan påverka läsintresset bland eleverna och olika arbetsmetoder som lärarna använder sig av i skolorna. Det beskrivs också hur dessa arbetsmetoder används för att stimulera elevernas läsintresse. Undersökningen tar även upp och redovisar vad bibliotek och litteratur kan ha för betydelse för elevernas läsintresse.SyfteDet övergripande syftet med undersökningen är att få veta vilka erfarenheter sex lärare i årskurs fyra till sex har av elevernas intresse för läsning. Syftet är också att undersöka vilka arbetsmetoder som lärarna använder i undervisning och vilka faktorer de anser påverkar elevernas läsintresse.MetodMetoden som används i undersökningen är kvalitativ och intervju har används vid insamling av data. I intervjuerna deltog sex lärare från två olika kommuner i Västra Götaland.ResultatUndersökningen visar att det är många olika faktorer som påverkar läsintresset hos eleverna. Hemmet är en viktig faktor och läsförmåga en annan. Läsintresset är något som varierar mellan eleverna och flickor upplevs ha ett större intresse för läsning än pojkar. Det visar sig att lärarna använder olika arbetsmetoder för att stimulera elevernas läsintresse. Lärarna anser också att det är viktigt att eleverna har tillgång till litteratur som intresserar dem. Biblioteken som finns på skolan och i kommunen används på olika sätt för att utveckla elevernas intresse för läsning. / Program: Lärarutbildningen

Bakgrund:Studien handlar om barns relationsskapande i skolmiljö. Hur man som barn gör för att knytanya kontakter, bibehåller, och livnär dem. Att man trots olikheter och svårigheter gör allt för att inte förlora sin kompis, samt att den sanna definitionen av vänskap diskuteras, reflekteras, och blir sedd ur ett barns perspektiv.Syftet :Syftet med studien är att undersöka hur barn samspelar ihop med jämnåriga, hur de går tillväga för att behålla sina befintliga relationer, samt hur de skapar nya relationer.Metod:Då samma företeelse sedd ur olika perspektiv skulle kunna utgöra ett mer tillförlitligtresultat och på sätt förstärka dess validitet, så valde vi en kvalitativ metod för att på så sätt nyttja både intervju och observation.Resultat:Det informationsflöde som utvanns ifrån studien påvisade ett minst sagt slående resultat.För trots ett tämligen olikt tänk mellan killar och tjejer, så strävade de ändå efter samma mål. Dilemmat i klassen var sålunda inte vad de ville uppnå, utan snarare hur de skulle kunna uppnå det. Barnen berättade öppenhjärtigt att de ville vara sams och bemötas med respekt ifrån så väl vuxna som barn, men att det ibland kunde inträffa missförstånd och dylika komplikationer. / Program: Lärarutbildningen

Diabetes typ 1 är en sjukdom som oftast diagnostiseras i början av tonårsperioden. Tonåren är en känslig ålder där individen strävar efter att hitta en identitet. Identitet uppnås när tonåringar tillåts att experimentera med de valmöjligheter som påverkar deras liv. Föräldrar bör finnas tillgängliga när de behövs men bör gradvis överlåta kontrollen åt tonåringarna för att uppmuntra självständighet. Sjuksköterskan spelar en viktig roll i tonåringars strävan efter autonomi. Sjuksköterskan bör informera och motivera tonåringar till att ta ansvar för egenvården. För att skapa förutsättningar för en bra egenvård av diabetes och förhindra senkomplikationer, är det viktigt för sjuksköterskan att veta hur tonåringar upplever sin omgivning. Syftet är att belysa tonåringars, med typ 1 diabetes, känsla av omgivningens betydelse för hälsa och välbefinnande. Eftersom kvalitativa metoder är lämpliga för att beskriva fenomen, valdes det att göra en kvalitativ litteraturstudie i ämnet. De nio utvalda vetenskapliga artiklar som har användas i denna uppsats, har sökts via databasen Cinahl. Resultatet visade på att tonåringarna kände en trygghet i att dela upplevelsen av diabetes med sina vänner. Tonåringarna strävade efter att vara som vännerna, och de kände frustration då vännerna missförstod diabetes vården. Tonåringarna upplevde att föräldrarna visste mer om diet och diabetes än tonåringarna gjorde. Tonåringarna upplevde autonomi och frihet, men ibland kunde föräldrarna bli för kontrollerande. I mötet med vårdpersonal, kunde tonåringarna uppleva hälsa och välbefinnande när vårdpersonalen var personliga och lyssnade på deras funderingar. Lidande uppstod när vårdpersonalen inte inkluderade tonåringen i diabetes vården. I resultatdiskussionen diskuteras tre nya teman som framkom ur resultatet: Tonåringar vill ha mer information, Omgivningens betydelse för hälsa och välbefinnande, och Omgivningen kan lindra lidande. / Program: Sjuksköterskeutbildning

En implanterbar defibrillator kan vara en livräddande behandling för personer med ökad risk för plötslig död. Behandlingen syftar till identifiera och behandla livshotande rytmrubbningar. Behandlingen kan ges i sekundär eller primärprofylaktiskt syfte. Det finns etiska aspekter vid ställningstagande till behandlingen. Den innebär fysiska, psykiska och sociala anpassningar. Existentiella frågor om liv och död uppstår vid ställningstagande till behandlingen. Antalet personer som behandlas med implanterbar defibrillator (ICD) ökar. För att kunna ge bra stöd är det viktigt med kunskap om upplevelsen av att leva med ICD. Syftet är att beskriva upplevelsen av att leva med en ICD.Resultatet har framkommit genom analys av 8 kvalitativa studier och presenteras i fyra teman: Att förlora kontrollen, Att anpassa sin livssituation, Att uppnå trygghet och säkerhet och Att få ny syn på livet. Inom varje tema ingår subtema som är förstäkta med citat. Upplevelsen av att leva med ICD kan jämföras med ett krisförlopp. Genom att vårdpersonal har kunskap om att upplevelsen kan liknas vid ett krisförlopp kan bättre vägledning och stöd ges till patienten. / Program: Fristående kurs

Fatigue är det vanligaste symtomet vid cancer och innebär onormal trötthet och utmattning. Symtomet påverkar människan både fysiskt, psykiskt och leder till minskad livskvalitet. I samband med cancer benämns symtomet som cancerrelaterad fatigue, CRF. Bristfällig medicinsk behandling mot CRF ställer större krav på sjuksköterskan att genom god omvårdnad lindra symtomet. God omvårdnad är bland annat att lindra lidande, vilket är en av sjuksköterskans primära arbetsuppgifter. För att lidande skall kunna lindras bör sjuksköterskan sätta sig in i patientens situation och försöka förstå hur denne känner sig. Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser av CRF. För att uppnå detta analyserades vetenskapliga artiklar med en metod för kvalitativ innehållsanalys. I dataanalysen av de inkluderade artiklarna identifierades fyra teman. Resultaten visar att patienter upplever att kroppen sviker, maktlöshet och hopp, förlust av autonomi och social isolering. Resultatet tyder enligt författarna på att den subjektiva kroppen och livsvärlden förändras. Dessa upplevelser är enligt forskning inte unika för patienter med CRF, utan kan också upplevas av patienter med bland annat hjärtsvikt och KOL. Omvårdnaden är en viktig del för att patienter med CRF ska kunna må så bra som möjligt. För att kunna tillgodose omvårdnadsbehoven anser författarna att sjuksköterskan bör ta del av patientens livsvärld, uppmuntra till aktivitet och socialt engagemang, kunna ge patienten individanpassad information om symtomet, samt hjälpa patienten att finna strategier för att hantera den nya livssituationen. För vidare forskning vore det intressant att undersöka patienters upplevelser av vård i samband med CRF. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Hälso- och sjukvården ska enligt lag bedriva god omvårdnad. Trots detta förekommer det att patienter upplever ett missnöje med vården. För att säkra omvårdnadskvaliteten bör patienters perspektiv angående god omvårdnad stå i fokus. Så vad tycker patienterna egentligen? Litteraturstudiens syfte är därmed att beskriva patienters uppfattningar av god omvårdnad. Efter litteratursökningar i databaser valdes nio kvalitativa artiklar ut för analysen. Utifrån en kvalitativ innehållsanalys har artiklarna sedan sammanställts. I resultatet framkommer en del olika aspekter på vad god omvårdnad är för patienterna. Detta beskrivs i två huvudteman, En hel människa och Adekvat vård. Utifrån första temat identifierades fem subteman, Att bli respekterad som en individ, Att ha en god relation med sjuksköterskan, Att sjuksköterskan finns där, Att få vara delaktig i sin omvårdnad och Att sjuksköterskan har ett genuint förhållningsätt. Utifrån det andra temat framkom tre subteman, Att sjuksköterskan har klinisk kunskap, Att få tillfredställande smärtlindring och Att få anpassad information. Resultatet kan vara till hjälp för fortsatt utveckling av omvårdnadskvaliteten då patientens perspektiv ligger som grund. / Program: Sjuksköterskeutbildning

This bachelor’s thesis describes a qualitative case study of a public library as “third place”, a place besides from home and workplace visited frequently for conversation. The subject is chosen because of the many roles of public libraries. The main query of the study is “What view does the public library have of its role as third space and how does that relate to the way utilization of the public library as third place is seen?”. The purpose of it is to increase knowledge of the social aspects of public libraries. The theories used in the collecting and analysis of empiric material are the definition and description of the term “Third place” by Oldenburg, the model of four roles of public libraries by Andersson and Skot-Hansen and the theory of high/low intensive meeting-places by Audunson. The methods of collecting empiric material used are qualitative, partly structured interviews with three librarians and the chief librarian and an observation of the premises of the library. The investigation revealed that the informants were positive towards the public library as social center and leisure center and the premises of the library were suitable for these purposes. The informants didn’t define the library as a hub of the community. They were positive but not without hesitations towards the public library developing into a third place. Conclusions reached include that the public library was more like a low-intensive meeting-place than a third place but shared features with third places and might benefit from drawing inspiration from them.