Bakgrund: Hot och våld är ett växande problem på akutmottagningar och kan innebära en mer utsatt position för sjuksköterskor och annan personal i jämförelse med situationer på andra avdelningar. Akutmottagningen som arbetsplats innebär dessutom ett högt arbetstempo och ofta krav på snabba beslut under akuta situationer. Dessa nämnda förhållanden på akutmottagnigne påverkar i högsta grad sjuksköterskans arbetssituation, möjligheten att utöva sin profession och att ge säker vård. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelse av hot och våld på akutmottagningen. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativa artiklar och ett induktivt förhållningssätt genomfördes. Resultat Hot och våld kan förekomma verbalt eller fysiskt, eller både och. Sjuksköterskornas upplevelse av hot och våld på akutmottagningen skilde sig mellan olika individer. De hotfulla situationerna var nästan dagligen återkommande, vilket ledde till att sjuksköterskor anpassade sig till att hot och våld var en del av omvårdnadsarbetet på akutmottagningen. Konsekvenserna kan vara fysiska, psykiska, existentiella och sociala men även riskera att påverka det professionella utförandet av sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Slutsats: Sjuksköterskor på akutmottagningen arbetar i en utsatt miljö där hot och våld är förekommande. Genom att aktivt förebygga, utbilda och arbeta för nolltoleransen mot hot och våld kan en säker vård för sjuksköterskor och patienter uppnås.

Bakgrund: Organtransplantation är en kirurgisk specialitet som möjliggör att svårt sjuka patienter kan leva vidare. Patienter som befinner sig i pre- och postoperativa fasen bär med sig individuella upplevelser och är i behov av en engagerad periopertiv personal som kan ge optimal vård och omvårdnad. Att vara patient på en operationsavdelning kan ge hopp om att bli återställd men också orsaka tvivel och rädsla i operationens förlopp. Med ökad kunskap om omhändertagande i kombination med stöttning inför och efter en transplantation kan känslan av delaktighet öka markant för patienten. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva patientens upplevelser inför och efter en organtransplantation. Metod: En systematisk litteraturstudie där 12 kvalitativa artiklar har analyserats Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde fyra huvudkategorier; pendlande känslor inför och efter en transplantation,  förlust av identitet, patientens upplevelse av otillräcklig informationsgivning och att leva med hoppet. Slutsats: Studien bidrar med kunskap om patientens upplevelser inför och efter en organtransplantation.  Patienters upplevelser pre- och postoperativt vid en organtransplantation kan innebära omtumlande känslor som blir svåra att bearbeta för patienten. Stöd och vägledning är av betydelse för patientens känsla av välbefinnande. En förutsättning för möjligheten till livskvalité är en stabil psykisk och fysisk återhämtning. Genom en ökad förståelse för patienters upplevelser inför och efter en transplantation kan operationssjuksköterskan främja patientens möjlighet till delaktighet så denne kan uppleva hälsa och välbefinnande.

Under de senaste åren så har IT blivit ett allt mer normaliserat inslag i den svenska skolan. Även om digitaliseringen av skolan har pågått under en längre tid, så har majoriteten av den digitala utvecklingen skett under de senaste fem åren.  Även om den digitala utvecklingen har bidragit till en ökad mängd läranderesurser för lärare, så har denna rapida utveckling också medfört till att många lärare har bristande kunskaper gällande hur IT bör hanteras. En relativt betydelsefull fråga är således hur IT har påverkat den svenska gymnasieskolan. Baserat på den data som samlades in i Skolverkets (2016) studie, så kunde man konstatera att matematik är det ämne där IT används i lägst utsträckning i det svenska gymnasieklassrummet. Till följd av detta, så är utbudet av forskning kring IT:s påverkan på matematikundervisning nästintill obefintligt. Det finns därför ett samhälleligt behov av att undersöka hur IT påverkat matematikämnet. Syftet med detta arbete är följaktligen att undersöka hur IT har påverkat matematikundervisningen i den svenska skolan. För att kunna undersöka detta så har perspektiv och synpunkter från både elever och matematiklärare i den svenska gymnasieskolan samlats in och analyserats, med hjälp av blandade undersökningsmetoder. En av de slutsatser som framkommit ur studien är att många elever upplever att IT borde användas i en högre utsträckning inom matematikämnet. En annan slutsats som kan dras är att många lärare saknar kunskap och erfarenhet av att använda IT i matematikklassrummet, vilket vidare är en av de bidragande anledningarna till att många lärare väljer att inte använda IT matematikklassrummet.

Bakgrund: Kardiovaskulära sjukdomar räknas till de vanligaste folksjukdomarna i Sverige. De kardiovaskulära sjukdomar som arbetet behandlar är, mykoardiell, ischemi, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och arytmier. Insjuknandet förändrar livssituationen i många avseenden för den drabbade. Det är känt sedan tidigare att insjuknandet i kardiovaskulära sjukdomar påverkar den sexuella hälsan vilket har inverkan på personers livskvalitet. Syfte: Att beskriva upplevd sexuell hälsa hos vårdsökande personer med kardiovaskulär sjukdom. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats genomfördes utifrån åtta vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet beskrevs genom fyra huvudteman. Första temat som framkom var sexuella attityder och vanor. Vårdsökande personer med kardiovaskulär sjukdom upplevde en förändrad prioritet av sexuallivet och en förändring i sexuella mönster.  Andra temat som framkom var sexuell hälsa innefattar intima relationer. Det framkom att upplevelsen av sexuella hälsa påverkades av hur partnern hanterade situationen. Tredje temat var kroppsliga och själsliga upplevelser. Vårdsökande personer upplevde rädsla och ångest inför att utöva samlag. Kroppsliga förändringar bidrog till nedsatt sexuell hälsa. I fjärde temat, kommunikation, framkom det att sexuell hälsa var ett tabubelagt samtalsämne. Sjukvården upplevdes brista i ansvaret att informera om hur sexuallivet kunde fungera efter insjuknandet i en kardiovaskulär sjukdom. Slutsats: Förändringar i sexuellt mönster, rädsla, kroppsliga symtom, partner och information är faktorer som påverkar upplevelsen av sexuell hälsa vid kardiovaskulär sjukdom.  Vårdpersonal behöver ta ansvar och initiativ till att efterfråga om önskan att samtala kring ämnet finns för att främja sexuell hälsa.

Sammanfattning Detta arbete handlar om att undersöka ledarrollerna hos förskollärarna i förskolan och för att se om ledarrollerna förändras när situationen förändras. Det handlar om att undersöka vilka egenskaper en pedagogisk ledare bör ha och om förhållningssättet gentemot barnen förändras när rollerna byts ut. Syftet med undersökningen är att undersöka vad ledarskap innebär för förskollärarna och om det finns skillnader eller likheter mellan deras ledarroller i planerade och mindre planerade situationer i förskolans verksamhet samt även undersöka om förskollärarnas förhållningssätt påverkas om de byter ledarroller. Forskningsmetoden som används är en kvalitativ undersökning där observation och intervju användes som komplettering. Totalt medverkade fyra förskollärare i undersökningen. Resultatet av undersökningen visar att en pedagogisk ledare bör enligt förskollärarna vara lyhörd, lugn, sprida trygghet omkring sig samt att se till varje barn och dess utveckling. Vidare visar resultatet att förskollärarna byter sina ledarroller beroende på vilka situationer de är i. De har en roll i samlingssituationen och en annan roll i tambursituationen även om de själva inte tyckte att det ändrades. Även om rollerna ändrades så gör inte förhållningssättet det och pedagogerna anser att de alltid behandlar barnen rättvist och omsorgsfullt.

No description available.

No description available.

Särskolan har länge präglats av ett omsorgsperspektiv (SOU, 2011:8). Detta var något som förändrades när särskolans nya läroplaner (Lsär11 och Gysär13) tillkom. Den nya läroplanen har en större betoning på kunskap istället för omsorg (Skolverket, 2013a). Utifrån detta ställdes det högre krav på att skolorna skulle fokusera på kunskaper, vilket fick oss att fundera över elevernas kunskaper kring betyg och betygssättning. Studiens syfte var att undersöka hur några elever inom särskolans tänker kring betyg och betygssättning. Studien baserades på kvalitativa intervjuer med döva och hörselskadade elever inom grund- och gymnasiesärskolan, det för att kunna få elevers perspektiv på betyg och betygssättning. Intervjuerna filmades då eleverna har någon form av hörselnedsättning och kommunicerar främst genom svenskt teckenspråk. Studien är inspirerad av en fenomenologisk ansats. Den kom att omfatta åtta intervjuer och i resultatet framkom det att de flesta elever inte visste vad som krävs för att få ett visst betyg. Flera elever refererade betygen till vilken typ av arbetsinsats som eleverna hade visat i ett ämne. Resultatet visade också att eleverna till stor del såg betyg som någonting positivt. Studiens resultat pekar mot att de flesta elever som intervjuades inte visste varför de får eller vad de skulle använda betygen till. Några tidigare studier som belyst ämnet fann vi inte.

Bakgrund: Läkemedelsassisterad rehabilitering vid opioidberoende (LARO), är en speciellt krävande behandlingsmetod för såväl patienter som för vårdpersonal, då den utgår från ett strikt regelverk och kontrollerande miljö. Trots den kontrollerade miljön är sjuksköterskans roll att skapa en god vårdrelation och ett gynnsamt behandlingsklimat för patienterna. Tidigare forskning visar på just den komplexitet som vårdrelationen med patienter i LARO kan innebära. Syfte: Att undersöka sjuksköterskans upplevelse av vårdrelationen till patienter i LARO. Metod: En kvalitativ studie där nio yrkesverksamma sjuksköterskor som arbetar med LARO intervjuades med semistrukturerade intervjuer. Dataanalysen bestod av en latent innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Studien visar att vårdrelationen upplevs som sjuksköterskornas viktigaste redskap i LARO och att det präglas av tillit, trovärdighet, trygghet, ärlighet, engagemang, tydlighet och kunskap. Slutsats: Vårdrelationen är grundpelaren, och det viktigaste verktyget i LARO-behandling. Vårdrelationen är kärnan i omvårdnaden, och det är ur den alla behandlingsinsatser i LARO utgår ifrån.

Hypertoni är ett växande folkhälsoproblem och upptäcks ofta via allmänna hälsoundersökningar på hälsocentral. Distriktssköterskor har en viktig roll i att stödja och informera patienter om dennes sjukdom. Syftet med studien var att beskriva hur patienter med hypertoni upplever behov av omvårdnad från distriktssköterskan på hälsocentralen. Metod: En kvalitativ ansats valdes. 9 deltagare intervjuades med semistrukturerade intervjuer och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i 3 kategorier: Att få tillräckligt med kunskap om sin hypertoni, Att känna tillgänglighet och bli sedd i kontakten med distriktsköterskan och Betydelsen av kontinuitet och uppföljning i kontakten med distriktsköterskan. Slutsats: Kunskap om sjukdomen samt uppföljning och kontinuitet är viktiga delar för att patienten ska känna sig trygg i sin vardag. Som distriktssköterska är det viktigt att på bästa sätt kunna ge en trygg och säker vård samt stödja denna patientgrupp i deras vardag. Eftersom forskning visar att mer kunskap ger ökad förståelse för livsstilsförändringar och egenansvar vid hypertoni skulle vidare forskning för hur man ska nå denna patientgrupp på bästa sätt, vara värdefullt för samhället.