Hjärt-lungräddning (HLR) utförs då en person drabbas av plötsligt hjärtstopp. Snabb insatt HLR ökar chansen att rädda liv. Närstående beskriver en god död som att vara omringad av sina nära, det är dock inte självklart att närstående får närvara vid HLR. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva närståendes upplevelse av att närvara vid HLR. Elva kvalitativa vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i sex kategorier; plötsligt hamna i en oväntad och kaotisk situation, återupplivningen är oerhört traumatisk, förstå allvaret i situationen, behöva utomstående hjälp för att hantera situationen, känna delaktighet i personens överlevnad och känna utanförskap i vårdmiljön. Kunskap och fördjupad förståelse för närståendes upplevelser vid HLR är viktigt för att identifiera och möta närståendes behov. Fortsatt omvårdnadsforskning kan bidra till att vidareutveckla riktlinjer och rutiner för hur närstående kan involveras vid HLR.

I Sverige lever ungefär 15 000 barn med autismspektrumtillstånd och diagnosen är vanligare än cancer, diabetes och Downs syndrom. Tillståndet är livslångt och det finns inget botemedel. När ett barn får en diagnos inom autismspektrumtillstånd påverkas hela familjens livssituation. Syftet med denna studie är att belysa föräldrars upplevelse av att leva med ett barn med autismspektrumtillstånd. För att besvara syftet genomfördes en litteraturstudie baserad på kvalitativa artiklar, där en analys av åtta artiklar sedan kom att mynna ut i vårt resultat. Resultatet tyder på att föräldrar upplever blandade känslor kring den förändrade livssituationen och att stöd från sin partner, släkt, vänner samt från föräldrar i liknande situationer är av stor betydelse. En ökad förståelse gentemot dessa familjers upplevelse är centralt och av stor vikt för vårdrelationen. Sjuksköterskan kan möta dessa familjer i sin yrkesroll och det är betydelsefullt att ha kunskap och insikt om de svårigheter familjen stöter på. Detta för att på bästa sätt kunna stötta och vägleda. / Program: Sjuksköterskeutbildning

BAKGRUND: Motivation och lust är två viktiga faktorer för att elever ska känna och bevara lusten för matematik. För att eleverna ska ta till sig kunskap krävs ett samspel mellan både elev lärare och den miljö de vistas i. Lärarnas förhållningssätt till matematiken och till eleverna har också stor betydelse för deras prestation i matematik.SYFTE: Syftet med studien är att ta reda på hur fyra lärare menar att de undervisar för att skapa lust och behålla motivationen i ämnet matematik, hos sina elever i årskurserna 3 till 6.METOD: Min studie är en kvalitativ undersökning där jag använt intervju som redskap.RESULTAT: Studien visar tydligt att lärarna är överens om vad bristen på lust och motivation beror på. Uppfattningen är att detta bland annat beror på brist på tillgång till bättre material, lektionernas utformning och på lärarnas attityder. / Program: Lärarutbildningen

The aim of this Master’s thesis is to examine the professional discourses that can be identified in the public library field. My main focus is to look at the professional views on the added value of public library. Questions posed in this study are: how does the professional language look when it comes of speaking and reasoning about the public librarys added value and function, which discourses can be identified in the professional language about the public library, what could the discourses entail for the future of public library? The empirical data consist of four interviews where the respondents have been constituted by public librarians. The theory and method used is a discourse analysis from where the discourse theory of Ernesto Laclau and Chantal Mouffe have been utilized. In my analysis I have interpreted what is said by the librarians about the added value of the public library. From there I have been able to identify four discourses: market economy discourse, social entrepreneur discourse, democratic meeting place discourse and changes discourse. My conclusion is that the future public library holds changes and challenges where the role of the public librarian will be more strongely influenced by a market-driven mentality. Also I have concluded that it is of importance that public librarians are prepared for the challenges that are and the challenges that are yet to come. / Program: Bibliotekarie

Mastektomi är ett kirurgiskt ingrepp, ofta förekommande som behandling vid bröstcancer. Mastektomi påverkar den mentala hälsan hos den drabbade kvinnan och kan förändra den sexuella hälsan. I den allmänna hälsan spelar sexuell hälsa en viktig roll och är betydande för människors välbefinnande. Syftet med denna litteraturstudie var därför att beskriva kvinnors upplevelse av sin sexuella hälsa efter mastektomi. För att uppnå syftet analyserades 11 vetenskapliga artiklar med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Detta gjordes med en induktiv manifest ansats, vilket resulterade i fyra kategorier: att inte känna sig attraktiv och vara rädd för att visa sig naken inför andra, Att förlora sitt femina utseende i en förändrad kropp, att kommunikation och stöd från partnern var viktigt, att känna obehag vid beröring. Resultatet visade på att kvinnor som genomgått mastektomi upplevde osäkerhet och missnöje för sin nya kropp, rädsla för vad andra ska tycka om den förändrade kroppen och de kände en förlust av femininiteten. Kvinnorna var rädda för att inte längre vara attraktiva och hade svårt att vara naken inför sina partners och andra. De upplevde också att kommunikation och stöd spelade en viktig roll i hur utmaningarna som kom efter mastektomin kunde hanteras. En upp­täckt som gjordes i denna litteraturstudie var att kvinnorna upplevde stora förändringar i den erotiska upplevelsen av beröring av brösten och bröstvårtor som nu efter mastektomin inte fanns eller var förändrad. Resultatet visade att kvinnorna inte upplevde en fullständig hälsa trots att de genomgått en mastektomi och i många fall var fria från cancern. Då kvinnorna får en förändrad kropp och har genomgått något traumatiskt behöver de fortsatt stöd från hälso- och sjukvården för att kunna acceptera sin nya situation. Utifrån detta har sjuksköterskan ett stort ansvar att stötta dessa kvinnor och kunna erbjuda dem den individuella hjälpen de behöver. Genom att vara öppen för samtal, erbjuda lämpliga omvårdnadsåtgärder samt vara ett känslo­mässigt stöd för kvinnorna främjar sjuksköterskan till ökad upplevelse av hälsa för kvinnorna.

Abstrakt Traumatisk hjärnskada uppstår helt utan förvarning och medför stora livsförändringar både för den drabbade och för de närstående då en helt ny okänd tillvaro kommer att inledas. Att vara närstående till en person som drabbats av sjukdom kan medföra påfrestningar inom grundläggande faktorer i livet, såsom psykiska, fysiska och sociala aspekter. Syftet med vår litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara närstående till en person med traumatisk hjärnskada. Studien utfördes i form av en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats där 11 vetenskapliga artiklar inkluderades och analyserades, vilket resulterade i fem slutkategorier; Att förlora sitt tidigare liv och behöva anta en ny roll, Att plötsligt leva med en “ny” person, Att vilja bli sedd som en samarbetspartner i vården, Att behöva en stödjande omgivning och Att lägga stora krav på sig själv var påfrestande. Resultatet visade att närstående behöver både stöd och information från hälso- och sjukvårdspersonal samt att de har ett behov att bli inkluderade i omvårdnaden av den drabbade. Många känslor uppdagades efter olyckan och de närstående upplevde en förlust av sitt tidigare liv samt personen de en gång känt. Sjuksköterskor behöver kunskap i hur det är att vara närstående och behöver ha en förståelse för deras upplevelse för att kunna bemöta dem på ett adekvat sätt, genom god kunskap kan närstående få en förbättrad upplevelse av vården samt få hjälp i sin situation.

Patienter med självskada utgör ett större antal än de som skadats av någon annan och frekvent inkommande till akutmottagningen, upplevelsen av att vårda dem är därmed relevant för att främja en ömsesidigt god vård. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vårdpersonals upplevelser av att vårda patienter för självskador vid akutmottagningen. Tolv vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: att inte förstå patienter som självskadat väcker frustration, att uppleva ambivalens och olika känslor beroende på omständigheterna, att ifrågasätta om vård på akutmottagningen är rätt för personen som självskadat, att känna empati och kunna göra skillnad och att känna sig skyldig att vårda men sakna utrymme. Deltagare beskrev såväl frustration och att känna sig skyldiga att vårda, som empati och att ha en vilja att hjälpa. Mötet mellan patient och vårdpersonal kunde vara omsorgsfullt men även destruktivt för patienten. Patientens psykiska och fysiska behov separerades ofta, där akutvården prioriterade de fysiska skadorna. Vårdpersonal beskrev sig sakna kunskap om självskadebeteende och därav betraktas utbildning som en viktig del i att förbättra deras upplevelse av att vårda och därigenom också tänkas förbättra patientens upplevelse av den akuta vården.

No description available.

Diabetes typ 1 är en kronisk sjukdom som blir allt mer vanlig världen över. Det finns mycket forskning som berör personer med diabetes typ 1 men sparsamt med forskning som beskriver upplevelsen av att vara anhörig till dessa personer. Syftet med studien var därför att beskriva upplevelser av att vara anhörig till en person med diabetes typ 1. Studien är en kvalitativ litteraturstudie med ett inifrånperspektiv. Analysen är utförd i enlighet med Bengtsson (2016) via en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Tio vetenskapliga artiklar har analyserats. Resultatet beskrivs utifrån fem kategorier: Att sjukdomen medför begränsningar i det dagliga livet; Att relationer förändras; Att känna oro både i det dagliga livet och inför framtiden; Att vara maktlös och sakna stöd från omgivningen; Att sjukdomen är hanterbar. Kliniskt kan detta resultat användas för att öka kunskap och förståelse för hur det är att vara anhörig till en person med diabetes typ 1. Dessa anhöriga bör fångas upp i ett tidigt skede då det i studien framkommer att de blir påverkade både fysiskt och psykiskt. Sjukvården bör erbjuda anhöriga stöd för att de ska kunna känna sig trygga. Detta kan ske genom att sjukvården arrangerar sjuksköterskeledda stödgrupper eller utser kontaktsjuksköterskor som anhöriga kan ringa om de behöver samtala.

Tinnitus är ett symtom som gör att personer upplever ljud i öronen som uppkommer utan någon känd ljudkälla. Trots att tinnitus är vanligt förekommande och att flera miljoner människor drabbas världen över uppmärksammas det sällan som ett problem. Bristen på kunskap kring tinnitus leder till att personer inte får den hjälp som erfordras. Syftet med litteraturstudien var att undersöka upplevelsen av att leva med tinnitus. I litteraturstudien genomfördes en systematisk databassökning med sökord med relevans utifrån syftet. Litteraturstudien baserades på nio vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades. Resultatet presenteras i två huvudkategorier med respektive underkategorier vilka var Sårbarhet: Reaktioner, Begränsningar, Oförståelse samt Sömnsvårigheter och Hanterbarhet: Acceptans, Strategier samt Omvärdering. Upplevelsen av att leva med tinnitus var individuell och kunde påverka personens liv på olika sätt. Tinnitus kunde bidra till stort lidande och försämrad livskvalitet för den drabbade. Vidare forskning kan leda till en bredare kunskap inom vården vilket kan medföra att tinnitus uppmärksammas som ett problem. Om sjuksköterskor får en ökad medvetenhet om tinnitus och dess påverkan skulle det kunna innebära en förbättrad omvårdad av personer som drabbats av tinnitus. / Tinnitus is a symptom that makes people experience sound in the ears occurring without a known source. Although tinnitus is common and several million people are affected worldwide, tinnitus is rarely acknowledged as a problem. The lack of knowledge leads to people not getting the help that is needed. The aim of this study was to investigate the experience of living with tinnitus. In the literature study a systematic database search was conducted with keywords relevant to the purpose. The literature study was based on nine scientific articles, which were evaluated for quality and analyzed. The results are presented in two categories and seven subcategories which were Vulnerability: Reactions, Limitations, Lack of understanding, as well as Insomnia and Manageability: Acceptance, Strategies and Revaluation. The experience of living with tinnitus was individual and could affect the person's life in different ways. Tinnitus could contribute to great suffering and impaired quality of life for the sufferer. Further research could lead to a broader knowledge in health care which can lead to tinnitus being recognized as a problem. If nurses have an increased awareness of tinnitus and its impact, it could mean a better care for people suffering from tinnitus.