Eftersom livsåskådning och identitet är viktigt för alla människor finns ämnesområdet bl.a. i religionskunskapsämnet. Genom gymnasiereformen 2011, skrevs även intersektionalitet in i kursplanen d.v.s. hur kön, socioekonomisk bakgrund, etnicitet och sexualitet kan interagera med religiösa och andra livsåskådningar. Även relationen mellan "identitet och tillhörighet" betonades i kursplanen. Identitetsbegreppet är dock mångfacetterat, utifrån detta väcktes intresset för ämnesområdet "identitet" som ligger till grund för denna läroboksanalys. Syftet med den här studien har varit att belysa hur två religionsläroböcker för gymnasiet presenterar och gestaltar identitetsbegreppet relaterat till religion, kön, sexualitet och/eller kärlek, samt genus och sexualrelaterat våld. Samt belysa hur lärare kan arbeta didaktiskt med s.k. känsliga ämnen såsom olika former av genus och sexualrelaterat våld som beskrivs i religionsläroböckerna. Metoden har bestått av en detaljerad undersökning av specifika textavsnitt i två religionsläroböcker genom en kvalitativ textanalys. I min kvalitativa textanalys har jag arbetat med preciserade frågor till texten utifrån analysverktyg inspirerat av Esaiasson m.fl. Undersökningen visade bl.a. att värderingar och normer om identitet relaterat till religion, kön, sexualitet och/eller kärlek, samt genus och sexualrelaterat våld ofta implicit beskrivs och porträtteras utifrån en västerländsk kontext där värden såsom individualism och s.k. fria val är centrala. Även om läroböckerna explicit tagit hänsyn till mångkultur. Båda religionsläroböckerna relaterar även överlag homosexualitet etc. både explicit och implicit med strukturella förtryck och problem. Vilket bidrar till att icke-heterosexuell läggning beskrivs och porträtteras som annorlunda, trots att det säkert inte alls varit författarnas intentioner. Genus och sexualitetsrelaterat våld krockar således med skolans värdegrund och diskuteras i uppsatsens diskussionsdel, utifrån intersektionalitetsbegreppet, Robert Jacksons tolkande ansats samt utav David Lifmarks tolkningar av Martha Nussbaums emotionsteori.

Läroböcker utgör en grund för många lärare i deras undervisning. Det innebär att läroböcker behöver hålla god kvalitet och innefattas av de kunskaper som det aktuella ämnet avser förmedla. Religionskunskapsämnet syftar bland annat till att elever ska utveckla förståelse för religion utifrån olika tolkningar och perspektiv. Att religioner inte är slutna system utan dynamiska så till vida att olika religiösa förhållningsätt existerar sida vid sida inte bara mellan religioner utan också inom. I föreliggande uppsats ligger fokus på judendomen och syftet har varit att undersöka i vilken mån sex läroböcker behandlar olika judiska tolkningar och perspektiv och därmed kan hjälpa elever att uppnå de kunskapsmål som innefattar inomreligiös variation. Med kvalitativ textanalys som metod har varje lärobok systematiskt analyserats med hjälp av ett analysverktyg som avsågs kunna ge svar på uppsatsens frågeställningar. Huruvida de analyserade läroböckerna synliggör inomreligiös variation visade sig variera. Vad gäller gudsuppfattning visade det sig att samtliga läroböcker innefattades av teologisk essentialism då den förmedlade synen av judendomen var förenad med en transcendental makt, en helig gud. Ett kärnessentialistiskt förhållningssätt var också tydligt framträdande i vissa av läroböckerna, vilket fick till följd att inomreligiös variation många gånger uteblev kring judars utövande av bland annat kosher och sabbat. Istället förmedlades dessa i enlighet med traditionell judendom. I vissa av läroböckerna poängterades vikten av att människor formas av sin omgivning vilket innebär att individer och grupper ger uttryck för olika religiösa tolkningar och att graden av strikthet varierar. Kön var en aspekt som i vissa fall kopplades samman med utövandet av religionen och att synen på kön varierar inom de olika inriktningarna. Liksom att judar i Sverige kan ha ett annat förhållningssätt till tro och utövande än till exempel judar i Israel.

Uppsatsen tar avstamp i de ökade krav om samhällsansvar som ställs på företag. Kravenresulterar i att företagen antingen tar större ansvar eller framställer sig som att de tar störreansvar. Problematiken som uppsatsen adresserar är följaktligen svårigheten i att avgörahur pass hållbara företag egentligen är, om de externa hållbarhetsredovisningarna ärvinklade i syfte att öka läsarens tro att företaget arbetar hållbart. Syftet med uppsatsen äratt undersöka likheter och skillnader i hur företag som anses hållbara respektive ickehållbaraskapar intryck av ett hållbart företagande i sina hållbarhetsredovisningar. Tvåhållbarhetsredovisningar från hållbara företag och två från icke-hållbara företagundersöktes utifrån teorin om impression management. Undersökningen bestod av tvådelar, där den ena innebar en mätning av fyra impression management taktiker och denandra en öppen ansats där fokus låg på att studera visuell information samt löpande text.Undersökningen gav att både de hållbara och de icke-hållbara företag använderimpression management i sina hållbarhetsredovisningar, men att de icke-hållbaraföretagen använder fler och i vissa fall mer aggressiva former.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att personer med stomi upplever många förändringari  sina  liv  efter  operationen.  Att  vårda personer  med  stomi ställer  därför  höga  krav  på sjuksköterskans kompetens i omvårdnadsarbetet. Syfte: Syftet med studien var att belysa vuxna personers upplevelse av att leva med en permanent kolo-, ileo- eller urostomi och hur det negativt inverkar på deras livskvalitet. Metod:  En  litteraturstudie  med  kvalitativ  design  användes.  Totalt  analyserades  tio artiklar med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier: Stomins negativa påverkan kring relationen till sig själv, som innehöll sex underkategorier och Stomins negativa påverkan kring  sociala  förhållanden,  som  innehöll  tre  underkategorier.  Resultatet  visade  att personer med stomi upplever en förändrad kroppsbild. Det förekom också att personerna upplevde  bristande  information  från  sjukvården  angående  egenvård.  Resultatet  visade också  att  personer  med  stomi  upplevde  en  begränsning  i  vardagliga  aktiviteter  som motion och arbete. Slutsats: Sjuksköterskan behöver få en djupare förståelse kring hur personer med stomi upplever sin vardag och få en ökad kunskap och utbildning för att stärka en professionell vårdrelation.  Vidare  forskning  om  hur  sjukvårdspersonalen  ska  bemöta  personer  med stomi anses också behövas, för att utveckla vården och ge en mer personcentrerad vård åtvarje person med stomi.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en sjukdom som ökar och varje år insjuknar 220-250 personer i Sverige. Sjukdomen orsakas av att nervceller dör vilket vanligtvis leder till försvagningar i flera kroppsfunktioner. Det finns idag inget botemedel mot ALS. Det är därför viktigt att fastställa diagnosen ALS i ett tidigt skede för att hinna bromsa sjukdomen som har en överlevnadsprognos på endast 3-5 år. Kunskapen om hur patienter upplever sin livskvalitet efter att ha fått sjukdomen är idag relativt begränsad och det är därmed betydande att belysa detta område. Syfte: Syftet var att belysa upplevelsen av livskvalitet hos personer med sjukdomen ALS. Metod: Studien är en kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats. Datainsamlingen utgick från fem självbiografier som genomgått en kvalitetsgranskning. En manifest innehållsanalys genomfördes på insamlad data. Resultat: Upplevelsen av livskvalitet skiljde sig åt hos personer med ALS och både välbefinnande och lidande var känslor som uppmärksammades. För en del personer blev sjukdomen en väckarklocka där livet blev allt mer värdefullt, medan en del upplevde sjukdomen som ett olycksöde där livskvalitén försvann. Analysen resulterade i tre huvudkategorier och de är: Välbefinnande trots sjukdom, faktorer som stärker livskvalitén och negativa aspekter av sjukdomen. Slutsats: Studien visar att upplevelsen av livskvalitet är komplex och att det hade en betydelse i hur personer med ALS lät sjukdomen styra deras liv. Studiens resultat kan bidra med kunskap till sjuksköterskor om hur livskvalitén hos personer med ALS kan stärkas samt att öppenhet och följsamhet är betydelsefulla egenskaper i omvårdnaden.

De flesta lärare har någon gång mött arbete med läxor, antingen genom sin yrkesroll eller i erfarenhet av att själv varit elev. Läxor är inte en obligatorisk del i skolans arbete men finns ändå med i många fall som en del av matematikundervisningen. Denna studie har som syfte att utreda på vilket sätt kvalitativ återkoppling ges på elevers arbete med matematikläxor. Detta utreds utifrån en teoretisk modell för kvalitativ återkoppling. Eftersom kvalitativ återkoppling skall knyta an till ett givet syfte har en granskning av återkopplingen gjorts i ett sammanhang med läxans syfte. Resultatet visar att många läxor saknar avgörande aspekter av kvalitativ återkoppling. Slutsatser som kan dras utifrån undersökningen är att en kvalitetsgranskning av återkopplingens utformning kan vara avgörande för återkopplingens kvalité och därmed också elevers kunskapsutveckling genom läxarbetet. / <p>Matematik</p>

Bröstcancer är den största orsaken till flest dödsfall bland kvinnor i världen. En cancersjukdom kan tillföra nya utmaningar i en parrelation, vilket gör att båda parterna kan vara i behov av stöd. Syftet med litteraturstudien var att beskriva mäns upplevelse av att ha en partner som drabbats av bröstcancer. Metoden som användes var en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats tolv artiklar analyserades, vilket ledde till sex slutliga kategorier: Att få en förändrad vardag och en osäker framtid; Att få en påverkad relation; Att vara positiv och vikten av att ta hand om sig själv; Att hålla känslorna inom sig och inte prata om sjukdomen; Att inse vikten av information och stöd genom sjukdomen; Att tro och hopp gav vägledning. Resultatet visade att männen inte vågade berätta om sina känslor för sin partner, för att inte belasta henne ytterligare. Män upplevde även en förändrad relation och vardag, samt en upplevelse av bristande information och stöd från sjukvårdspersonal. Tro och hopp var en annan typ av stöd som männen beskrev var viktigt i samband med partnerns sjukdom. Männen kunde uppleva att deras behov kom sist, samt att det var viktigt att ha en positiv attityd. Slutsatsen visade att män som har en partner som drabbats av bröstcancer är i behov av mer stöd i allmänhet, samt information från sjuksköterskor. Detta för att kunna finnas där för sin partner och orka med genom hela sjukdomen. Som sjuksköterska är det av vikt att uppmärksamma och skapa en bättre förståelse för hur männen påverkas vid bröstcancer.

Att leva med kronisk njursvikt och vara beroende av hemodialys medför en betydande inverkan på livet. Hemodialysbehandling genomförs vanligen tre dagar per vecka året om. Behandlingen är en livsuppehållande åtgärd och är inte en oproblematisk ersättning för de skadade njurarna. Syftet med den här litteraturstudien var att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med kronisk njursvikt som behandlas med hemodialys. Litteratursökningar gjordes i databaserna Cinahl och PubMed vilka resulterade i tio artiklar som ansågs kunna ge svar på syftet. Från resultatdelarna i de tio artiklarna hämtades textenheter vilka svarade på syftet. En kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats utfördes och resulterade i fyra huvudkategorier. I kategorin Att sakna det tidigare livet men finna acceptans beskriver sorgen och saknaden över det tidigare livet och en acceptans av det nya livet. I kategorin Att känna sig begränsad och beroende framkom att njursjukdomen och hemodialysbehandlingen orsakade begränsningar i det dagliga livet som innebar att de njursjuka personerna blev bundna till platsen och styrdes av tiden för behandlingarna. De blev även beroende av en maskin och andra människor för att överleva. Kategorin Att kunskap och information är viktigt för välmåendet belyser att njursjuka personer upplevde att välmåendet påverkades av hur information framfördes och att kunskapen i sig var viktig för välbefinnandet. I kategorin Att bli sedd och bekräftad framkom det hur viktigt de njursjuka personerna upplevde att kontakt med vårdpersonal och andra njursjuka personer var. Studien visade att det stöd vårdpersonalen kunde ge hade stor påverkan på de njursjukas liv. Har sjuksköterskan insikt i hur en njursjuk person kan uppleva sin situation finns förutsättningar att ge en personcentrerad vård och hjälpa den njursjuka personen igenom transitionsprocessen. Slutsatsen var att vidare studier behövs på om personcentrerad vård kan hjälpa njursjuka personer som behandlas med hemodialys igenom transitionsprocessen.

Att leva med långvariga bensår innebär ett liv med sjukdom, livet förändras och upplevs krävande för den drabbade. En sjukdomsbild med bensår ser olika ut och ger en individuell påverkan hos personer, det är därför av vikt att på ett djupare sätt försöka förstå hur det är att leva med långvarig sjukdom. Syftet med litteraturstudien var att undersöka personers upplevelser av att leva med långvariga bensår. Den kvalitativa litteraturstudien inleddes med en systematisk litteratursökning i databaserna PubMed och Cinahl. Urvalet av studierna resulterade i 15 vetenskapliga studier. Efter kvalitetsgranskning ingick 13 studier i vår analys. Studierna analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys och en induktiv ansats. Fem kategorier skapades därefter: Att känna en rädsla och ovisshet för bensårets läkningsprocess, Att känna skam och begränsningar i vardagen, Att försöka se framåt och bevara sin livslust, Att sakna kunskap om bensår och vara beroende av hälso- och sjukvården, Att leva med en påtaglig och intensiv smärta. Resultatet visade att personer som lever med långvariga bensår bär på många tankar och känslor, samtidigt en ovisshet gällande sin framtid. Personerna i studierna beskrev upplevelser av att vara begränsade av sitt bensår och ett liv med mycket smärta. Resultatet diskuterades till relevant omvårdnadsforskning, för att vidare kunna komma fram till kliniska implikationer och slutsatser. Slutsatsen av studien är att alla upplevelser är unika, samtidigt att ett liv med långvariga bensår beskrivs påfrestande både fysisk, mentalt och socialt. Stöd från sjuksköterskan är viktigt i hanteringen och livet med långvariga bensår.

Syftet med studien var att undersöka förskollärares syn på barns lek relaterat till utveckling och lärande, syftet innefattade även förskollärararens roll och deltagande i barns lek. Ämnet är angeläget då barn spenderar en stor del av deras vakna tid i förskolan och leken utgör en central roll i verksamheten. Det är av intresse att studera hur leken används som verktyg av förskollärare för att utveckla barns lärande. Genom kvalitativa intervjuer som metod, fick vi en inblick i hur förskollärare i fyra olika förskolor i en Mellanstor respektive Stor kommun i Mellansverige ser på lekens betydelse för barns utveckling och lärande, men även förskollärarens roll och deltagande i barns lek.  Med utgångspunkt i Knutsdotter Olofssons teori om lek har vi analyserat det empiriska materialet och försökt synliggöra hur förskollärare beskriver lekens betydelse för barns lärande och utveckling, samt hur förskollärarna reflekterar angående sin egen roll och deltagande i barns lekar.  Studiens resultat indikerar att förskollärarna i studien anser att leken är grunden till barns lärande och utveckling. Förskollärarna framhöll att de i första hand var barns sociala utveckling som främjades genom leken. Undersökningen visade även att samtliga förskollärare i både den Stora och Mellanstora kommunen ansåg att deras deltagande och roll i barns lek oftast handlade om att de gick in i leken när det uppstod konflikter.  Förskollärarna var även överens om deras deltagande i barns lek handlade exempelvis om att hjälpa ett barn som inte förstod leksignalerna.