No description available.

<p>Detta är en examination skriven inom lärarprogrammet på Stockholms universitet under institutionen för specialpedagogik. Examinationen berör regnbågsbarn, barn som växer upp med samkönade föräldrar och den miljö de möter i skolan. Undersökning faller under det kvalitativa perspektivet och innehåller observationer samt intervjuer på totalt tre olika skolor i en storstad.Intervjuerna som genomförts på skolorna har uppgått till nio stycken och har då innefattat lärare, förskollärare samt fritidspedagoger. Utöver dessa intervjuer har även en amerikansk lärare intervjuats i Ventura, Kalifornien där hon bor och arbetar.Observationerna och intervjuerna har resulterat i liknande slutsatser vilka vittnar om att regnbågsbarn och deras familjer har ett litet till obefintligt utrymme på skolorna.</p><p>Observationerna, som till stor del har fokuserats kring den skönlitteratur som funnits tillgängligför eleverna, visade att ingen skönlitteratur som benämner regnbågsbarn finns att tillgå utan istället är det kärnfamiljen som ges det största utrymmet. Pedagogerna, varav många utan erfarenhet av att ha mött regnbågsbarn, var trots det på det klara med hur dessa barn och familjer bör bemötas på bästa sätt, något som kan sammanfattas med ordet synliggörande. Trots det ges alltså regnbågsbarnen föga utrymme på skolorna, något som stämmer överens med den litteratur som undersökning finner stöd i.</p>

<p>Enligt WHO är övervikt en global epidemi. Gastric bypass-operationer för viktminskning blir vanligare. Syftet med studien var att undersöka psykologiska aspekter och konsekvenser av att genomgå en Gastric bypass-operation. Åtta intervjuer utfördes och analyserades med Grundad teori. Sex kategorier utformades: negativt bemötande/positivt bemötande, jag/andra, dumping som vän/dumping som fiende, att tillhöra massan/att stå ut från massan, eget ansvar/andras ansvar och bevarad självbild/förändrad självbild. Kärnkategorin kognitiv dissonans sågs genomgående i alla kategorier. Den kognitiva dissonansen reduceras genom att en eller båda kognitionerna ändras så att de bättre stämmer överens eller genom att överbryggande kognitioner läggs till. Studiens kärnkategori, kognitiv dissonans, leder till tanken att för att operationen skall vara framgångsrik långsiktigt bör den opererade: 1) se sig som ansvarig för viktnedgången, 2) se sig som en smal/normalviktig individ och 3) tro att den är värd framgång.</p>

<p>Inom sociologin önskas det att få ökad förståelse för människors handlingar och deras sociala identiteter. Intresset ligger även i att förklara och förstå kulturella strukturer som präglar vår verklighet. En viktig aspekt som formar människans verklighet är konstruktionen av kön. Med anledning av genusperspektivets analytiska innebörd kan det tänkas att sociologin har ett väl integrerat genusperspektiv i utbildningen. Syftet med denna studie är att undersöka hur genus genomsyrar Sociologi I vid tre universitet. Primär fokus är att undersöka vilken roll genus har i litteraturen samt examinationen som studenten tilldelas i slutet av kursen. Intresset ligger även i att se hur många böcker som författats av kvinnor. <strong>Metoden</strong> som tillämpas är kvalitativ textanalys men även kursansvariga intervjuas för att förstå tanken bakom valet av litteratur. Det <strong>teoretiska ramverket</strong> grundar sig dels i Pierre Bourdieus teori om den manliga dominansen, dels Michel Foucaults diskursteori. <strong>Resultatet</strong> av analysen<strong> </strong>visade att den obligatoriska kurslitteraturens innehåll skilde sig åt i stora drag. Gemensamt för de tre universiteten är att flera böcker lägger stort fokus vid genusskillnader, detta gällde framför allt ett universitet. Ett annat universitet belyste genusteorier ofta i samband med feministisk teori, vilket kanske inte anses som något anmärkningsvärt då genusteorier har sin grund i feministisk teori. Genusperspektivet har dock utvecklats till att bli sitt eget perspektiv och kan därför behandlas utanför feministisk perspektiv. Vid ett tredje universitet är orienteringen kring genusteorier bristfällig i kurslitteraturen, endast en kursbok behandlar ämnet genomgående i texten. Vid samtliga examinationer som studerades fanns det mycket få frågor som berörde genusteorier. De flesta lade fokus vid att mäta studentens kunskaper om feminism. Analysen visade även att det är en överrepresentation av män som författat böckerna, som ingick i kurslitteraturen. Denna skevhet är giltig vid samtliga universitet. Vid det universitet där fokus på genusperspektiv var svagt var det ingen bok som hade författats av en kvinna.</p>

<p>Inom sociologin önskas det att få ökad förståelse för människors handlingar och deras sociala identiteter. Intresset ligger även i att förklara och förstå kulturella strukturer som präglar vår verklighet. En viktig aspekt som formar människans verklighet är konstruktionen av kön. Med anledning av genusperspektivets analytiska innebörd kan det tänkas att sociologin har ett väl integrerat genusperspektiv i utbildningen. Syftet med denna studie är att undersöka hur genus genomsyrar Sociologi I vid tre universitet. Primär fokus är att undersöka vilken roll genus har i litteraturen samt examinationen som studenten tilldelas i slutet av kursen. Intresset ligger även i att se hur många böcker som författats av kvinnor. Metoden som tillämpas är kvalitativ textanalys men även kursansvariga intervjuas för att förstå tanken bakom valet av litteratur. Det teoretiska ramverket grundar sig dels i Pierre Bourdieus teori om den manliga dominansen, dels Michel Foucaults diskursteori. Resultatet av analysen visade att den obligatoriska kurslitteraturens innehåll skilde sig åt i stora drag. Gemensamt för de tre universiteten är att flera böcker lägger stort fokus vid genusskillnader, detta gällde framför allt ett universitet. Ett annat universitet belyste genusteorier ofta i samband med feministisk teori, vilket kanske inte anses som något anmärkningsvärt då genusteorier har sin grund i feministisk teori. Genusperspektivet har dock utvecklats till att bli sitt eget perspektiv och kan därför behandlas utanför feministisk perspektiv. Vid ett tredje universitet är orienteringen kring genusteorier bristfällig i kurslitteraturen, endast en kursbok behandlar ämnet genomgående i texten. Vid samtliga examinationer som studerades fanns det mycket få frågor som berörde genusteorier. De flesta lade fokus vid att mäta studentens kunskaper om feminism. Analysen visade även att det är en överrepresentation av män som författat böckerna, som ingick i kurslitteraturen. Denna skevhet är giltig vid samtliga universitet. Vid det universitet där fokus på genusperspektiv var svagt var det ingen bok som hade författats av en kvinna.</p>

No description available.

<p>Organisationer genomgår ständiga förändringar, att en förändring är förankrad bland de anställda har visats vara betydelsefullt för ett framgångsrikt genomförande. Syftet med denna studie var att ur ett individperspektiv undersöka vilka faktorer som upplevs som centrala för att anställda ska stödja en förändring. Studien genomfördes på SEB och utgjordes av intervjuer med anställda på två avdelningar som slagits samman. Bland de faktorer som ansågs vara viktigast för att uppnå förankring framkom grunder och syften, ledarskap, information, delaktighet, individuellt hänsynstagande samt uppföljning. Med förankring avsågs att de anställda upplevde sig förstå och stödja åtgärden. Enligt befintlig forskning kan aspekter såsom anställdas prestation, motivation, trivsel och engagemang påverkas under en förändring, och det antas därför att då förändringen är förankrad kan negativ påverkan på dessa undvikas. En närmare analys gjordes även av förankring i relation till motståndsbegreppet och de anställdas attityder under en förändring.</p>

<p>Kvinnor har idag fortfarande huvudansvaret för hem och</p><p>familj. Många kvinnor upplever svårigheter med att hinna</p><p>med de olika rollerna inom arbetsliv, familj och fritid. Alltför</p><p>många upplevda krav kan leda till stress. Mycket forskning</p><p>tyder dock på att kontroll kan minska upplevelsen av stress. I</p><p>denna kvalitativa studie har sju kvinnor med små barn</p><p>intervjuats för att få en förståelse för hur de upplever sin</p><p>totala arbetsbörda och om de upplever sin livssituation som</p><p>stressande. Resultatet antyder att kontroll över tillvaron, delat</p><p>ansvar, socialt stöd och att ha egen tid kan hjälpa dessa</p><p>kvinnor att inte uppleva sig som stressade. Effektiva</p><p>copingstrategier kan även vara en orsak till att dessa kvinnor</p><p>hanterar sin stress på ett bra sätt. Vidare studier inom området</p><p>vore att undersöka om män med små barn upplever stress i</p><p>förvärvsarbete och hemarbete.</p>

<p>Studiens syfte var att belysa vuxenstuderandes upplevelser av att göra en lärstilsanalys samt beskriva dess betydelse för lärandet. Vår avsikt var också att fokusera på deras åsikter om den information de fått innan analysen och det uppföljande samtalet med läraren. Vi ville även belysa de vuxenstuderandes tankar kring användbarheten av att göra lärstilsanalyser. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sju vuxenstuderande på omvårdnadsprogrammet, förlagt till en mindre ort i södra Sverige. Det framkom att de vuxenstuderandes upplevelser av att göra en lärstilsanalys i huvudsak var positiva, trots att flertalet inte hade förändrat sitt sätt att lära i någon större utsträckning. Resultatet av lärstilsanalysen beskrivs mer som en bekräftelse på det de redan visste om sig själva. De kunde nu emellertid mer tydligt sätta ord på sitt sätt att lära. Den introducerade informationen och det efterföljande samtalet ansågs vara en betydelsefull del i arbetet med lärstilar. De hade fått ökad medvetenhet om att det finns olika inlärningsstilar och att undervisningen i större utsträckning kunde varieras. En viss attitydförändring till skolan och lärandet kunde urskiljas. Inre motivation beskrevs som den viktigaste drivkraften för framgångsrika studier. Lärstilskonceptet hade sannolikt delvis bidragit till ökad motivation för eleverna. Det framkom även att eleverna i många fall upplevt att den lärstilsanpassade undervisningen har givit nya möjligheter att lyckas med sina studier. Varierande undervisning och inlärningssätt samt ökad valfrihet har kommit att bli positiva delar i elevernas studier. Den individanpassade undervisningen har bidragit till att skapa känsla av meningsfullhet. Ökat ansvartagande och trivsel är även faktorer som urskiljdes som positiva för lärandet, liksom upplevelse av en rättvisare skola med rättvisare bedömning. Själva lärstilsanalysen kan ändå möjligen ses ha störst nytta genom den dialog den skapar om lärandet.</p><p>The purpose of the study was to elucidate adult students’ experiences of doing an analysis of learning styles and describe its meaning for learning. Our intention was even to focus on their opinion about the information they have received before making an analysis of learning styles and the following discussion with the teacher. We also wanted to elucidate the adult students’ expectations on applicability of doing this analysis. Qualitative interviews were carried out with seven adult students at the Health Care Programme. This took place at a smaller town in the South of Sweden. It came out that the adult students’ experiences of doing a learning style analysis was essentially positive even though the majority of the students did not change their manner of learning. The results of the learning style analysis more describe a confirmation of that which the students already were aware of. They are now able to distinctly describe their manner of learning. The initial information and the following discussion with the teacher were thought to play an important roll in working with learning styles. They have become aware of the fact that there are various learning styles and that teaching on the whole also varies. A certain ”change of attitude” can be seen. Interior motivation is thought to be the most important factor to achieve successful studies. The learning style concept has probably partly contributed to growing motivation for the students. It even showed that in many cases the learning style method of teaching gave the students new possibilities to enable them to be successful with their studies. Varied teaching and learning methods as well as more freedom of choice has become a positive part of the students’ studies. The individually designed teaching style has contributed in giving a feeling of meaningfulness. More individual responsibility and satisfaction are also distinguishing factors that are positive for learning as well as knowledge of equal fairness in both the school and assessment of the students study results. The analysis of learning styles can fulfil its purpose through the dialogue it creates about learning.</p>

<p>Sammanfattning Denna studie redovisar resultatet av en kvalitativ intervjuundersökning angående muntlig examination inom vuxenutbildningen. Syftet med studien var att undersöka användandet av muntlig examination vid slutprov av kurser inom den gymnasiala och grundläggande vuxenutbildningens Omvårdnadsprogram och Barn- och fritidsprogram. Intervjuerna genomfördes vid tre skolor där sammanlagt nio personer intervjuades. En skolledare och två lärare intervjuades vid respektive skola. Intervjumaterialet bearbetades genom två kategoriseringar. Resultatet av studien visade att lärarna inom Omvårdnadsprogrammet sällan använde muntlig examination vid slutprov av kurs. Lärarna inom Barn- och fritidsprogrammet använde muntlig examination kontinuerligt under kursernas gång men sällan som slutprov av kurs. Muntlig examination användes av samtliga lärare som komplettering till skriftlig examination samt om studerande har svårt att uttrycka sig skriftligt, om studerande har språkproblem av dyslektisk natur eller om studerande finner examinationssituationen obehaglig vid skriftliga examinationer. Lärarna angav att för att få en så komplett bild av studerandes kunskaper som möjligt behöver de genomföra en kombination av olika typer av examinationer under samtliga kurser.</p><p>Abstract This report reveals the result of a qualitative study about oral examination in adult education. The purpose of the report was to investigate the use of oral examinations as the end-of-course exam at schools for adult educations in healthcare and Pre-school teaching. The interviews took place at three schools for adult education where one principal and two teachers at each school were interviewed. The result of the study revealed that teachers working at the health care educations seldom used oral examination as end-of-course exams. The teachers working at the Pre-school educations used oral examinations continuously during all courses but seldom as end-of-course exams. All teachers interviewed used oral examinations as a complement to written examinations. Oral examinations were also carried out to students having difficulties performing written examinations for different reasons and to students with dyslectic linguistic difficulties. All teachers pointed out the need of different types of examinations during each course in the programmes, in order to get the most complete picture of the students’ knowledge in all subjects.</p>