<p>Supervisors ansvarar för den dagliga ledningen av kabinkåren och delar sin tjänst mellan att vara administrativ ledare och att arbeta som kabinanställd i organisationen. Syftet med studien var att med hjälp av en kvalitativ induktiv metod få ökad förståelse för hur arbetsrollen ser ut och upplevs. Resultatet baseras på enskilda intervjuer, vilka tolkades i enlighet med en induktiv tematisk analys. En Supervisor rekryteras från kabinkåren och innehar två olika roller i verksamheten. Supervisorrollen har förändrats över tid. Arbetsrollen upplevs som komplex. Från att tidigare varit ett tidsbegränsat förtroendeuppdrag till tillsvidareanställd chef idag. Från att fokus har legat på praktiska göromål, till fokus på personalfrågor. Det framkommer att ett behov av kompetensutveckling har uppstått. Förväntningarna går isär och är otydliga, vilket leder till rollkonflikt. Oklara riktlinjer leder till rollotydlighet. Distansledarskap innebär avstånd till medarbetarna och ställer andra krav på kommunikationskanaler. Delar av resultatet kan kopplas till tidigare forskning om roller; rollförväntningar, rollbeteende, rollotydlighet, rollkonflikt.</p>

<p>Avhandlingen huvudsakliga syfte är att undersöka människors förhållningssätt till digitala artefakter i vardagslivet, hur förhållningssätten tar form och hur de formar hur vi använder digitala artefakter. Avhandlingens andra syfte är att utforska metodologiska tillvägagångssätt som kan bidra till att skapa förståelse för frågor om människors förhållningssätt till digitala artefakter i vardagen. Det andra syftet har successivt och som ett resultat av mitt arbete, vuxit fram och utvecklats till ett syfte.</p><p>Avhandlingen innehåller erfarenhetsnära, respektive erfarenhetsdistanserade tolkningar av tre empiriska studier. Den första studien av Linnea och Martin bygger på upprepade möten, där respondenterna har följts under flera års tid. Den därpå följande studien omfattar personer som forskar om digitala artefakter och dess konsekvenser. Den tredje och avslutande studien omfattar så kallade icke-användare, det vill säga människor som väljer bort och begränsar digitala artefakters betydelse.</p><p>Avhandlingen visar på två större bidrag. Det ena bidraget utgör en modell för analys av människors förhållningssätt till digitala artefakter i vardagen. Modellen håller samman nio analytiska begrepp, vilka är sprungna ur tolkningar av de empiriska studierna. Modellens styrka ligger i att höja precisionen i analyser av människors förhållningssätt till digitala artefakter i vardagen. Avhandlingens andra bidrag utgör fyra forskningsprinciper för denna typ av studier. Det handlar om att arbeta med människors personliga upplevelser, att följa personerna nära, detaljerat och upprepat.</p>

<p>I Sverige ökar antalet anhörigvårdare, detta leder till ökande behov av stöd och information. Att vara anhörigvårdare är oftast en livsuppgift där de positiva upplevelserna är övervägande. Dock upplever många anhörigvårdare känslor som ensamhet, stress, oro, skuld och minskat socialt umgänge. Det finns olika typer av anhörigstöd. I Västerås pågår sedan 2006 projektet ACTION-IT-baserat anhörigstöd. Projektet utvärderas på olika sätt under hösten 2008 och där ingår denna uppföljning. Syftet var att beskriva anhörigvårdares upplevelser av ACTION-IT-baserat anhörigstöd i Västerås. Data insamlades genom intervjuer med sju anhörigvårdare som använt ACTION i 1-2 år och analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras utifrån analysens nio kategorier av upplevelser, där dessa redovisas och förklaras: Behov av stödet, Eget ansvar, Förkovran, Gemenskap, Kraftkälla, Oro att förlora stödet, Samspel, Tidsprioritering och Tillgänglighet. Slutsatserna visar att ACTION är ett välfungerande anhörigstöd som till vis del handlar om att främja hälsa hos anhörigvårdarna. Uppföljning har belyst styrkor med anhörigstödet ACTION men även belyst de områden som behöver vidareutvecklas.<strong> </strong></p>

<p><strong>Bakgrund:</strong> Att alltid planera varje dag runt ett problem som uppstår när kroppensursprungliga funktioner upphör att fungera skapar ett stort lidande för människan. Det härexamensarbetet har sin grund i vårdvetenskapen. När kroppen inte fungerar som den brukargöra, uppfattas den som svag, opålitlig och bristande. Urinläckage är ett problem sommänniskor över hela världen drabbas av. Att vården har bristande kunskap om problemet och att relationen med nära och kära blir förvanskad är faktorer som bidrar till lidande för dendrabbade. <strong>Syfte:</strong> Att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med urinläckage. <strong>Metod:</strong>Metoden som används i examensarbetet är en kvalitativ metod där kvalitativa artiklaranalyserats enligt en beskrivning av Evans analysmetod. <strong>Resultat:</strong> Att inte bli förstådd och attha förlorat kontroll leder till temat maktlöshet. Att vara smutsig och värdelös, lida i tysthetoch känna skuld relateras till temat skam. Temat isolering uppkom genom upplevelsen avfysiska och psykiska begränsningar och sista temat blev upplevelsen av att ta kontroll. <strong>Slutsats:</strong> När kvinnan lider av ett ofrivilligt läckage av urin har hon tappat kontrollen över enviktig kroppsfunktion. Smutsig och värdelös är något en kvinna med urinläckage kan kännasig och detta sätter spår i deras vardag.</p>

<p>Fibromyalgi är en "osynlig" och kronisk sjukdom med många och varierande symtom som t.ex. värk och trötthet. Sjukdomen är vanligast hos kvinnor och har en stor inverkan på livssituationen. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka hur kvinnor beskriver sina erfarenheter av att leva med fibromyalgi. Studien baserades på 14 kvalitativa vetenskapliga artiklar som hittades i databaserna PubMed, Cinahl och PsykInfo. Analysen utfördes med inspiration av kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom att kvinnornas liv förändrades markant av sjukdomen. De beskrev en känsla av förlust av sitt gamla liv och sociala kontakter. Kvinnorna möttes ofta av oförståelse av omgivningen och sjukvården vilket upplevdes som kränkande. Stödet från familj och vänner var väldigt betydelsefullt för kvinnorna. Att bli trodd och lyssnad på utgör en bra grund för dessa i arbetet med att leva ett liv med fibromyalgi. Sjuksköterskan har en viktig roll när det gäller att stärka kvinnornas självkänsla i deras egna hårda arbete med att kontrollera sin sjukdom.</p><p> </p>

<p><strong> </strong></p><p><strong>Bakgrund: </strong>I Sverige vårdas varje år ca 26 000 personer på sjukhus på grund av akut hjärtinfarkt. Riskfaktorer för att utveckla sjukdomen är bland annat rökning, stress, övervikt samt arv. Hjärtrehabilitering är avsedd att förebygga riskfaktorer samt förbättra patientens återhämtning och hälsa, vilket<strong> s</strong>juksköterskan har en viktig roll i. <strong>Syfte: </strong>Syftet var att belysa patienters upplevelser av hjärtrehabilitering efter hjärtinfarkt. <strong>Metod:</strong> Deduktiv kvalitativ innehållsanalys användes vid analys av 13 artiklar. <strong>Resultat: </strong>Individens egna resurser och yttre stöd var förutsättningar för att lyckas med hjärtrehabiliteringen. De flesta patienter hade en positiv bild av sjuksköterskan i rehabiliteringen och upplevde stöd och lättillgänglig hälso- och sjukvård betydelsefullt för att de skulle känna sig trygga. Patienterna betonade vikten av skräddarsydd information och såg olika på anpassningen till livet efter hjärtinfarkten. <strong>Diskussion: </strong>Sjuksköterskan borde ge individanpassad information och försäkra sig om att patienterna förstått informationen för att de ska kunna ta till sig kunskapen. Tillgänglighet och trygghet hade stor inverkan på patienternas deltagande i rehabiliteringen. <strong>Slutsats: </strong>Trygghet och information var de faktorer som påverkade upplevelsen av rehabiliteringen mest. Därför var det eftersträvansvärt att fokusera mer på detta i utbildningen av hälso- och sjukvårdspersonal.</p>

<p><strong>Bakgrund</strong>: Förr var tron att demens tillhörde det normala åldrandet men idag har kunskapen om demenssjukdomars orsak ökat. Antalet dementa i Sverige kunde år 2005 uppskattas till ca 142 200 varav 45 procent beräknades bo i särskilt boende. <strong>Syfte</strong>: Syftet med studien var att belysa vårdpersonalens erfarenheter i arbetet med dementa personer på vårdhem. <strong>Metod</strong>: Litteraturstudien baserades på en innehållsanalys från innehållet i nio vetenskapliga artiklar. Litteraturen som inkluderades i resultatet söktes i databaserna PubMed och Cinahl samt genom manuell sökning. Alla inkluderade artiklar genomgick en vetenskaplig bedömning. <strong>Resultat</strong>: Vårdpersonalen upplevde fina stunder med de dementa och betydelsen av fysisk kontakt var stor. Vårdpersonalen tog upp ämnet stöd och då främst bristen på stöd i flera olika sammanhang. Vidare diskuterade personalen bristen på kunskap och behovet av utbildning samt handledning. Vårdpersonalen uttryckte ett behov av uppskattning och diskuterade svåra omvårdnadssituationer där integritetsbevarandet hade en central roll. Organisationens och ledningens betydelse samt bristen på resurser och behovet av kvalitetsutveckling var andra erfarenheter som personalen tog upp. <strong>Diskussion</strong>: I diskussionen lyfts sjuksköterskan ut ur begreppet vårdpersonal och resultatets huvuddelar diskuteras utifrån sjuksköterskans ansvarsområden. <strong>Slutsatser</strong>: Vårdpersonalen behöver få bättre erkännande för sitt omvårdnadsarbete med de dementa och sjuksköterskan bör inta en större ledarroll.</p>

<p> </p><p><p>Hjärtsvikt är ett betydande problem för en stor del av den äldre befolkningen. Den dåliga prognosen och de fysiska symtom som tillståndet för med sig påverkar i hög grad de äldres livssituation. Syftet med föreliggande litteraturöversikt var att belysa upplevelser i samband med hjärtsvikt hos äldre personer över 65 år. Studien baserades på 13 kvalitativa vetenskapliga artiklar som hittades via sökningar i databaserna Cinahl, PsycInfo och PubMed. Analysförfarandet skedde med hjälp av kvalitativ innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren Graneheims (2008) beskrivna metod. I resultatet framkom att den fysiska kapaciteten hos äldre personer försämrades märkbart till följd av hjärtsvikt. Den fysiska begränsningen ledde till upplevelser av trötthet, psykosociala förluster, främst i form av rollförlust, känslor av ensamhet samt en inverkan på livskvaliteten. Det sociala stödet hade stor betydelse för de äldres förmåga till anpassning och coping. Brist på information i kontakten med sjukvården skapade känslor av osäkerhet. Sjuksköterskans förmåga att uppmärksamma patientens förmedlade upplevelser, samt riktade insatser som stärker patientens sociala stöd är nödvändiga faktorer för att förbättra hjärtsviktspatientens välbefinnande.</p></p>

<p><p>I takt med teknikutveckling, vårdens ökade krav på tillgänglighet och effektivitet så ökar även vården som sker på distans. Telefonrådgivning är en del av den. Sjuksköterskor och patienter behöver numera inte befinna sig på samma plats vilket ställer andra krav på sjuksköterskornas kompetens. Arbetet som telefonsjuksköterska är en komplex arbetssituation som kräver specialistkunskaper och ger sjuksköterskorna utmaningar. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av arbete med telefonrådgivning. Metoden var en litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys av 11 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade på följande fyra framträdande teman: Faktorer av betydelse för problem identifikation och beslutsfattande, faktorer hos telefonsjuksköterskan, kommunikationsfaktorer samt organisationsfaktorer. Diskussionen påvisade telefonsjuksköterskornas arbetsprocess som bestod i att skapa god kommunikation, samla information, bedöma vårdbehov, ge egenvårdsråd eller hänvisa vidare för att slutligen få tillbaka positiv eller negativ feedback. Slutsatsen var att telefonsjuksköterskorna hade en komplex arbetssituation med många påverkande faktorer. För att underlätta arbetet efterfrågades användarvänliga data/beslutstöd samt specialistutbildning.</p></p>

<p>I dagens samhälle debatteras det nästan dagligen i pressen om hälsorelaterade sjukdomar såsom fetma, hjärt- och kärlsjukdomar, stress, utbrändhet, anorexia, benskörhet, åldersdiabetes etc. Flertalet av dessa hälsorelaterade sjukdomar förknippades förr med ålderdom, men nu kryper de allt längre ner i åldrarna. Av den anledningen vore det i mitt tycke intressant att se vad ungdomarna tänker på och hur de uppfatta begreppet hälsa. </p><p>Syftet med detta arbete är att undersöka hur några elever i år 8 uppfattar begreppet hälsa. Genom att använda mig av en kvalitativ metod, den fenomenografiska, anser jag mig bättre nå syftet i undersökningen. I min undersökning vänder jag mig till tio stycken elever i år 8. Deras tankar och uppfattningar om begreppet hälsa analyseras och sammanförs i beskrivningskategorier som således utgör mitt resultat. </p><p>I mitt resultat fick jag fram åtta kvalitativa jämbördiga och åtskilda beskrivningskategorier av fenomenet hälsa. Inordningen av kategorierna blev efter ett horisontellt system. De åtta styckena beskrivningskategorierna (utan inbördes rangordning) var: </p><p>1. Biologiska basbehov</p><p>2. Fysisk aktivitet</p><p>3. Preventiv</p><p>4. Fysisk ohälsa</p><p>5. Omgivninngen </p><p>6. Livskvalité</p><p>7. Psykisk ohälsa </p><p>8. Psykisk hälsa</p>