<p>Syftet med denna studie har varit att ta reda på hur det är att vara kvinna och äga och driva ett företag som har flera anställda. Jag valde att undersöka kvinnor som har flera anställda då jag tidigare inte funnit någon forskning på det området samt för att de flesta kvinnliga företagare är soloföretagare, vilket betyder att de inte har några anställda och företaget räknas som levebrödsföretag.</p><p>För att få fram den kunskap som jag eftersträvade har jag använt mig av kvalitativ metod och djupintervjuer då jag samlade in mitt empiriska material. Då jag sedan analyserade detta material har jag använt mig av de analysmetoder som används inom grundad teori och narrativanalys.</p><p>Resultatet blev följande. Kvinnliga företagare expanderar då efterfrågan växer.Kvinnliga företagare har också tagit till sig det kvinnliga ledarskapet som anses vara mjukt och omsorgsfullt. Detta kan även hindra att företaget växer.</p>

<p><strong>Bakgrund:</strong> Alzheimers sjukdom är en demenssjukdom som har kommit att bli en folksjukdom då antalet insjuknade ökar stadigt i takt med att befolkningen blir allt äldre. De anhöriga får ofta inträda som vårdare i hemmet och sjukdomen ger minst lika mycket lidande för den anhörige som för den sjuke. Detta kan leda till både psykisk och fysisk ohälsa hos de anhöriga. <strong>Syfte:</strong> Syftet med denna studie var att belysa anhörigas upplevelser av att leva med en person med Alzheimers sjukdom. <strong>Metod:</strong> Metoden för studien var en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Fyra självbiografier analyserades utifrån en manifest innehållsanalys. <strong>Resultat:</strong> Resultatet sammanställdes i tre kategorier: <em>Sorg, en förändrad livssituation </em>och<em> ljuspunkter i vardagen. </em>Resultatet visade att de anhöriga gick igenom ett sorgearbete när deras livskamrat drabbades av sjukdomen och de hade svårt att acceptera sjukdomen. De anhöriga upplevde en radikal förändring av livssituationen på grund av sjukdomen och de fick inträda som vårdare för att ständigt finnas där för den sjuke. Trots detta upplevde de anhöriga att det fortfarande förekom ljuspunkter i livet, stöd från vänner och familj visade sig vara viktigt.<strong> Slutsats: </strong>Resultatet kan öka sjuksköterskans förståelse för hur de anhöriga upplever sin situation vilket kan göra att stöd erbjuds i ett tidigt skede.<strong></strong></p>

<p>Bakgrund: År 2008 levde 2719 personer med hemodialysbehandling i Sverige. Att leva med hemodialysbehandling innebär att stor del av veckans dagar tillägnas behandling och att livet anpassas efter bl. a. dietrestriktioner och energinivån, som påverkas av behandlingen. Att uppleva livskvalitet utgör en del av det psykiska välbefinnandet.</p><p>Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur hemodialysbehandling påverkar patientens upplevelse av livskvalitet.</p><p>Metod: Litteraturstudien gjordes med en kvalitativ ansats och byggdes på åtta vetenskapliga artiklar. Manifest innehållsanalys användes för att analysera artiklarna.</p><p>Resultat: I resultatet framkom att patienterna uttryckte lidande relaterat till begränsningar i deras dagliga liv, rädslor och stress. Livskvalitet kunde upprätthållas genom att patienten på olika sätt hanterade sin förändrade livsvärld och genom stöd från familj och vänner. Det framkom även att vårdrelationen hade stor betydelse för upplevelsen av livskvalitet.</p><p>Slutsats: Att leva med hemodialys innebär ett begränsat liv, men trotts detta går det att upprätthålla livskvalitet, genom olika copingstrategier och stöd från familj, vänner och vårdpersonal. Ökad förståelse hos vårdpersonalen för patienter i hemodialysbehandling kan bidra till att vårdandets mål uppfylls och att öka patienternas upplevelse av livskvalitet.</p>

<p>Kvinnomisshandel definieras som fysisk, psykisk och sexuell misshandel. Misshandeln leder till psykisk och fysisk ohälsa hos de utsatta kvinnorna. Detta visar sig som symtom, exempelvis minnesförlust, huvudvärk och vaginala blödningar. Symtomen gör att de utsatta kvinnorna ofta söker sig till sjukvården. Som sjuksköterska måste man vara observant om en kvinna återkommer regelbundet med dessa diffusa symtom. Sjuksköterskans kunskap om ämnet är viktigt för att kunna upptäcka en kvinnomisshandel. Syftet med denna studie var att beskriva misshandlade kvinnors upplevelser och erfarenheter av att leva i en misshandelsrelation och hur detta kan användas i sjukvården för att förbättra kunskapen och bemötandet av misshandlade kvinnor. Metoden som används för att besvara syftet är en kvalitativ analys av fyra autobiografier, analysen indelas i fyra kategorier som blir underlag för resultatet. I resultatet beskrivs kvinnornas negativa erfarenheter av hån, förnedring och rädsla. Trots dessa negativa erfarenheter känner kvinnorna hopp om en ljusare och kärleksfullare framtid med männen. Kvinnornas erfarenheter av sjukvården är både positiv och negativ. Det kvinnorna anser som positivt är att bli bemötta med respekt och bli trodda av vårdpersonalen. Studiens slutsats är att ökad kunskap hos vårdpersonal om kvinnornas erfarenheter leder till mindre lidande hos kvinnorna på grund av ett bättre bemötande och ökad förståelse hos vårdpersonalen.         </p>

<p>Syftet med föreliggande studie var att ur ett folkhälsoperspektiv beskriva hur personalen upplever måltidssituationen i förskolan. Intervjuer gjordes med 14 personer som alla arbetade inom förskola som kock/kokerska, förskollärare eller barnskötare. Intervjuerna analyserades med hjälp av innehållsanalys utifrån vilken ett tema, två kategorier och fem underkategorier skapades. Huvudkategorin ”Att arbeta i medvind” beskrev hur det positiva hälsofrämjande arbetet gällande måltidssituationen går till i förskolorna medan kategorin ”Att arbeta i motvind” beskrev de hinder (organisatoriska, lokala och psykologiska) som försvårade det hälsofrämjande arbetet. Att arbeta hälsofrämjande handlade främst om att lägga grunden till ett hälsosamt liv med sunda kostvanor samt att få barnen att smaka och vara delaktiga i matlagningen. Hinder som förekom var att hälsoarbete inte var prioriterat från ledningen, stress, lite personal, låg budget, för dålig variation och för lite grönsaker i maten samt gamla tankemönster som gjorde det svårt att införa nya vanor och rutiner. En konklusion av denna studie är att kommunen bör göra en tydlig prioritering av hälsofrämjande arbete och satsa på motivationshöjande kurser och utbildningar för personalen. Något som i framtiden behöver göras är en kartläggning över hur de nationella riktlinjerna rörande kost i förskolan följs i praktiken.</p>

<p>Syftet med denna studie var att beskriva hur projektet Goda Grafiska Göteborgsföretag upplevs av personalansvariga på de olika medverkande företagen. Tolv intervjuer genomfördes och analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Två kategorier som beskrev hur de personalansvariga upplevde projektet framkom: Obeslutsamhet i projektorganisationen och Ambivalenta attityder hos företagen. Dessa bildade tillsammans det övergripande temat: Avsaknad av fokus skapar otydlighet och skilda förväntningar. Studien visade att informanterna hade delade meningar kring projektet och dess upplägg. Vissa var nöjda medan andra ansåg att projektet behövde omstruktureras. Många ansåg att de brister som fanns påverkades av obeslutsamheten i projektorganisationen. De flesta var dock eniga om att projektet var angeläget och borde fortsätta. En konklusion av denna studie är att det behövs ett tydligare gemensamt fokus med väl beskrivna avgränsningar, detta för att projektorganisationen ska kunna fungera optimalt och samarbeta på ett bättre sätt. Intervjuer av övrig personal på de olika medverkande företagen bör också göras i framtiden för att se om arbetet i projektet når ut till alla anställda.</p>

<p>Hedersproblematiken kan vara ett komplicerat socialt problem för myndigheter att hantera i sitt arbete. Uppsatsen lyfter fram det arbetssätt som de olika myndigheter och organisationer i Göteborgs kommun använder sig utav för att hantera ärenden där det finns en hedersproblematik. Den belyser även dess samverkan och de problem som den enskilde kan uppleva i processen. Undersökningen utgår från en kvalitativ metod för insamling av empiri genom intervjuer med de anställda på de olika myndigheterna samt kvinno- organisationerna. Den innehåller även en intervju med en som genomgått processen. Resultatet visar att samverkan mellan myndigheter och organisationer fungerar ganska väl. Det förekom däremot olika uppfattningar om vilka komplikationer som kunde uppstå i processen för den enskilde. Den problematik som alla myndigheter ansåg var av stor vikt är den problematik som uppstår då en anställd som saknar kunskap om hedersproblematik möter en enskild som söker stöd. Vårt resultat har vi sedan valt att koppla med Sociologisk teori kring Durkheims Hög- samt låg arbetsdelning, Intersektionen av de los reyes samt Mulinari samt med Weber och Collins teori kring Byråkratins rationalitet.</p>

<p>I dagens samhälle är det viktigt att revisorn är oberoende eftersom att marknaden måste kunna lita på den ekonomiska information som företagen lämnar ut. Revisorns granskning och godkännande fungerar som en slags ”kvalitetsstämpel”.</p><p>Debatten kring revisorns oberoende och vad detta innebär har varit på tapeten länge, och vid Enrons kollaps år 2001 nådde oberoendefrågan sin kulmen. Media uppmärksammade dramatiken runt skandalen vilket ledde till ett ökat intresse hos allmänheten.</p><p>Från och med 1 januari 2002 skall alla revisorer testa sitt oberoende innan de påbörjar ett nytt revisorsuppdrag enligt den så kallade ”analysmodellen”. Modellen innebär att revisorn innan varje påbörjat revisionsuppdrag ska analysera eventuella omständigheter som kan komma att rubba förtroendet till revisorns opartiskhet, självständighet och objektivitet. Vid förekomst av en sådan omständighet ska revisorn avgå från revisionsuppdraget om han/hon nu inte vidtar särskilda motåtgärder för att eliminera omständigheten som utgör ett hot mot revisorns opartiskhet och självständighet. De hot som finns mot revisorns opartiskhet och oberoende är egenintressehot, självgranskningshot, partsställningshot, vänskapshot, skrämselhot och en generalklausul som säger att revisorn skall avgå om det finns andra förhållanden som kan rubba förtroendet för revisorn.</p><p>Tillvägagångssättet för att genomföra denna uppsats innebär att författarna har studerat relevant litteratur inom ämnet och intervjuat fyra revisorer som arbetar på olika revisionsbyråer. Författarna har valt att intervjua dessa revisorer för att försöka få fram vad de anser om den nya analysmodellen angående revisorers opartiskhet och oberoende.</p><p>Intervjuerna genomfördes utifrån en intervjuplan med givna frågeområden för att få en så öppen dialog som möjligt.</p><p>Då vårt syfte är att tolka och förstå den nya analysmodellen, ligger hermeneutiken till grund för den kvalitativa metodteorin som vi valt att arbeta utifrån. Kvalitativa intervjuer lämpar sig bäst vid undersökningar av olika personers bedömningar av en situation eller de föreställningar, som ligger bakom en viss åtgärd. Därför passar kvalitativa intervjuer uppsatsens undersökningsfas då vårt huvudsyfte är att få en bild av hur de fyra revisorerna bedömer att arbeta utifrån den nya analysmodellen.</p><p>De fyra revisorer vi intervjuade hade många och olika åsikter om analysmodellen och dess påverkan, men en sak var de alla fyra eniga om. Alla de intervjuade revisorerna tror att det är lättare för ett litet revisionsbolag med kanske bara en anställd revisor att bryta mot de nya reglerna. Det framkom att hälften av de tillfrågade revisorerna har fått frånträda uppdrag på grund av analysmodellen. Vi författare tror att även de andra revisorerna kommer att få vara med om detta i framtiden. Detta tycker vi författare är positivt då detta leder till att kunderna byter revisor oftare. Detta minskar ju risken för beroende och partiska revisorer.</p>

<p><p>Kontaktmannaskap är inte någonting helt nytt, utan har sedan länge använts som arbetsmetod i den somatiska och psykiatriska vården. Inom äldreomsorgen är kontaktmannaskapet en relativt ny arbetsmetod. Syftet med ett kontaktmannaskap är att individerna skall uppleva delaktighet, inflytande och självbestämmande över sitt eget liv.</p><p>Kontaktmannaskap är en väl användbar metod för att uppnå exempelvis kontinuitet och självbestämmande inom vård och omsorg. Omvårdnad Gävle har utarbetade riktlinjer och rutiner kring kontaktmannaskap, som gäller inom hela förvaltningen. Metoden kontaktmannaskap inom ordinärt boende och boendestöd skall säkra individens rätt till vård, service och omsorg. Upplever individerna att det är så? Då man har samma utgångspunkter kring kontaktmannaskap, bör detta fungera likvärdigt inom både ordinärt boende och boendestöd. Frågan är om det gör det.</p><p>Syftet med denna studie är att genom en kvalitativ metod undersöka individernas upplevelser kring kontaktmannaskapet inom ordinärt boende och boendestöd i Gävle kommun. Därutöver är syftet att synliggöra eventuella likheter och skillnader inom respektive verksamhet. Studiens resultat bygger på fyra intervjuer (två från vardera boendeform) som visar bland annat att de tillfrågade individerna som har kontaktmannaskap tycker att det fungerar bra och vissa likheter mellan ordinärt boende och boendestöd kan skönjas. Dessa likheter överensstämmer övergipande med Omvårdnad Gävles rutin gällande kontaktmannaskap. Vi har sedan valt att analysera resultatet av våra intervjuer utifrån den tidigare forskning som presenteras inom området samt teorierna empowerment och rollteorin.</p></p>

<p> </p><p>Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnaden av patienter med psykossjukdom<strong>.</strong> Kvalitativa forskningsintervjuer genomfördes med arton sjuksköterskor. Kvalitativ innehållsanalys användes för att bearbeta intervjumaterialet. Fem kategorier framkom i resultatet, i den första kategorin som benämns; bemötande, berättar sjuksköterskorna vad som är viktigt i relationen, bekräftelse och förhållningssätt. Den andra kategorin benämns vårdmiljö; betydelsen av struktur, regler, skärmning framkommer under denna kategori. I den tredje kategorin basal omvårdnad omnämns; vikten av sömn, mat, dryck och hygien. Den fjärde kategorin specifikt omhändertagande handlar om tvångsåtgärder, vanföreställningar och krishantering. I den femte och sista kategorin; familjekontakt, beskrivs vikten av att ha med sig anhöriga i vården. Denna studie kan ha bidragit till att synliggöra vad som är viktigt i omvårdnaden av patienter med psykossjukdom. Informanterna som deltog i studien visade alla ett tydligt engagemang för sina patienter och stor kunnighet inom området. En fortsättning på föreliggande studie skulle kunna vara att belysa patienters erfarenheter av omvårdnad vid psykossjukdom. Detta skulle kunna förbättra omvårdnaden för patienter med psykossjukdom om både personal och patienter får uttrycka vad som kan förbättras samt vad som inte fungerar.</p>