No description available.

No description available.

I svenska skolan används matematikboken flitigt av eleverna, och den har stor betydelse för läraren vidlektionsplaneringar. Följandeexamensarbete syftar till att öka kunskapen om i hur stor utsträckning räkning av uppgifter i matematikbokenunder lektionstidförbereder eleven inför att skriva det nationella ämnesprovet i matematik för åk 9. Hur lyfter läroböcker från vanligt förekommande läromedelsförlag matematikförmågorna, i relation till det nationella provet, och hur påverkar svårighetsnivån matematikkunskaperna? Enligt läroplanen ska eleven ges förutsättningar att utveckla fem förmågor, tidigare benämnt kompetenser, i matematik i grundskolan. Här utfördes en läromedelsanalys som visarattbegrepps-och metodförmågan tränas i störst utsträckning, på bekostnad av främst resonemangsförmågan och där efterproblemlösnings-och kommunikationsförmågan. Läroböckerna och deras svårighetsnivåer uppvisade liknande trend, och rankades efter uppskattad måluppfyllelse, men de är sannolikt otillräckliga efter matchning mot det nationella provet. Läraren rekommenderas därför att komplettera undervisningen med andra arbetsformer och mer utforskande, laborativa, arbetssätt än enbart enskild räkning.

Aim: The aim of this study was to explore relatives to patients with cancer experiences and needs of psychosocial support within inpatient care. Method: The study was empiric and conducted as a qualitative study with explorative design. Eight relatives were interviewed. The data were transcribed and read through and then subjected to qualitative content analysis according to Graneheim & Lundman. Results: The analysis resulted in four categories: emotional support, appraisal support, informative support and instrumental support. The relatives needed support from friends, family and healthcare. The need for support was individually. They needed to get information about treatment, prognosis and planning. The relatives needed to be confirmed by the medical staff and would like an easy access to the health care for getting their questions answered and to be involved. Deficiencies were found in the support in information in diagnosis, insufficient information on the healthcare routines, inadequate meeting and requirements for participation. Conclusions: The relatives need psychosocial support from the healthcare. Adequate information, access to health care professionals and to be treated with respect were the most valuable support from the professionals. The professionals can improve the psychosocial support by having knowledge of how they can identify relatives who need support and how they can support them. Keywords: psychosocial support, relatives, cancer, qualitative content analysis

AbstraktSyfte. Att beskriva distriktssköterskors upplevelser av omorganisation i primärvård.Bakgrund. Omorganisationer inom hälso-och sjukvården är vanligt förekommande. Vård som tidigare erbjudits patienter inom slutenvården har i många fall flyttats över till öppenvården. Primärvården har genom åren genomgått omstruktureringar med anledning av det ökade patientantalet.Design. Induktiv intervjustudie med kvalitativ ansats.Metod. Tio distriktssköterskor från en hälsocentral i norra Sverige intervjuades individuellt under våren 2016. Intervjumaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat. Ur analysen framkom fyra kategorier: Bristande implementering av omorganisationen, omorganisationens konsekvenser för patienterna, den egna hälsan påverkas av omorganisationen samt positiva aspekter på omorganisationen.Konklusion. Omorganisationer som inte är väl implementerade har en negativ påverkan på distriktssköterskors hälsa och arbetsmiljö. Att genomföra en lyckad omorganisation kräver delaktighet, information och kunskap. Ledningen har ett stort ansvar för den psykosociala arbetsmiljön och måste involvera medarbetarna i ett tidigt skede och i större utsträckning genom processen.Nyckelord. Omorganisation, primärvård, distriktssköterskor, kvalitativ innehållsanalys.

<p>Validerat; 20101217 (root)</p>

<p>Validerat; 20101217 (root)</p>

<p>Validerat; 20101217 (root)</p>

Bakgrund: Hälften av alla patienter vistas numera i genomsnitt tre timmar och trettio minuter på akutmottagningarna i Sverige och väntetiderna ökar ytterligare med ca 7 minuter varje år. Detta är ett växande problem som medför ett kunskapsbehov av patientupplevelser för att kunna utföra anpassade omvårdnadsåtgärder som sjuksköterska. Genom att beskriva patientupplevelser av väntan kan resultatet bidra till en mer omfattande förståelse för patienten och dennes omvårdnadsbehov i väntan på akutmottagningar. Litteraturstudien som är utförd på ett systematiskt sätt är utförd med inflytande av Travelbees teori om mellanmänskliga aspekter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av väntan på akutmottagningar. Metod: Studien är en litteraturstudie utförd på ett systematiskt sätt med en kvalitativ ansats som baserades på 8 vetenskapliga artiklar. Analysprocessen inspirerades av Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys i syfte att finna likheter och olikheter i texten. Resultat: Patienter upplevde att det fanns en bristande information och kommunikation från vårdpersonalen på akutmottagningar. Det ansågs av patienterna av stor vikt att bli sedd som en individ, att bli lyssnad på och att ha en möjlighet att framföra sina individuella behov för vårdpersonalen. En ensamhet och övergivenhet kunde drabba patienterna om de ej blir sedda. Patienterna upplevde det som ett positivt möte med sjukvården om vårdpersonalen tog sig tid och uppmärksammade dem under sin väntan. Miljön visade sig också ha en roll i hur patienterna upplever sin väntan, där de föredrog en miljö med utformade lokaler för möjlighet till integritet. Slutsats: Slutsatsen av denna studie kan bidra till att ge sjuksköterskan en ökad insikt på hur stor betydelse kommunikation har, behovet av personcentrerad information och hur miljön har en inverkan på patientens upplevelser av väntan på akutmottagningar.

Bakgrund: Elever som studerar vid alpina skidgymnasium i Sverige löper en ökad skaderisk under sin studietid och då framförallt i de nedre extremiteterna. Det visar sig även att de elever som skadar sig får mentala konsekvenser till följd av skadan till exempel i form av identitetsförlust eller utanförskap. Syfte: Syftet med studien var att utforska och beskriva hur ungdomar, som studerar på svenska alpina skidgymnasium upplever utbildningens preventiva åtgärder för att undvika, samt minska antalet skador vid träning och tävling för eleverna. Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie. De intervjuer som gjordes utfördes var semistrukturerade. För att rekrytera informanter togs kontakt med ett alpint skidgymnasium som författarna tilläts besöka och genomföra studien på. Efter genomförda intervjuer analyserades materialet med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analys av datamaterialet resulterade i två huvudkategorier: Skadeprevention från utbildningen, Upplevelser ur elevens perspektiv. Samtliga huvudkategorier har egna underkategorier. Konklusion: Analysen av materialet visade att informanterna upplevde att det fanns ett behov av att öka det skadepreventiva arbetet från utbildningens sida för att kunna minska riskerna för skador.