The aim of the study is to show how a selected part of the European Language Portfolio, ELP, can support the assessment process for teachers. All the checklists at level A1 and My Language Goals from the Language Biography, a part of the ELP, are implemented and communicated in teaching in a 4th grade class of students. Two teachers are interviewed and both of their classes are compared in the study. One group worked for two weeks with the selected part of the Language Portfolio and the second group followed the regular curriculum for the same period of time. The teachers are interviewed before and after the ELP through support of mind maps. Results show that by using checklists at level A1 and My Language Goals students become aware of their own learning process. The goals presented in the selected part of the ELP may provide opportunities for the teachers to discuss the learning process with the students in the classroom and the students therefore become involved in the learning process. When the Syllabus was clarified for the students it increased their participation and awareness among them. According to the teachers, these are factors that support teachers in the assessment process. / Syftet med undersökningen är att visa hur en utvald del av den Europeiska språkportfolion, ESP, kan utgöra ett stöd i bedömningsprocessen för lärare. Samtliga checklistor på nivå A1 och Mina språkmål, från den Europeiska språkportfolions Språkbiografidel, implementeras och kommuniceras i undervisningen i en elevgrupp med elever i år 4. Informanterna i undersökningen är två lärare i engelska. Deras elevgrupper jämförs efter att den ena gruppen arbetat under två veckor med den utvalda delen av Språkportfolion och den andra efter ordinarie undervisningsplan. Lärarna intervjuas med stöd av föreställningskartor både före och efter projektarbetet. Resultaten visar att genom att använda checklistorna på nivå A1 och Mina Språkmål kan elevernas medvetenhet kring inlärning öka. Kunskapsmålen från checklistorna ger möjligheter till samtal om elevers kunskapsutveckling i den vardagliga verksamheten och eleverna blir på så sätt delaktiga i inlärningsprocessen. Konkretisering av kunskapskraven samt ökad delaktighet och medvetenhet hos eleverna är enligt lärarna faktorer som kan bidra till att underlätta arbetet med bedömningsprocessen.

Good conditions in the workplace, fairness in the workplace and the social differences contribute to a general improvement in public health. A health-promoting leader is working to create a workplace that promotes health, supports its employees and contributes to their wellbeing. The purpose of this study was to investigate the first-line managers in the city of Västerås experience and deal with their conditions and obstacles in the health-promoting leadership. A qualitative approach was chosen and the selection was six first-line managers working in three different areas of the City of Västerås. Managers were interviewed by an interviewguide and the material was analyzed with a manifest content analysis, with an inductive approach. The results showed that managers had knowledge of health-promoting leadership and that they were working with health promotion strategies, both deliberately and unconsciously. Conditions that affect the health promoting leadership proved knowledge, manager’s personality, requirements, collaboration and support. Obstacles in health leadership were considered for some time, ignorance and to many employees to be responsible for. There was a need for more knowledge and support in health leadership. The conclusions were that the conditions for health promotion leadership should be improved and there is a need for training in the subject and the support of the head of health promotion within the City of Västerås.

WHO rekommenderar hälso- och sjukvården att bli mer hälsofrämjande. Däremot visar forskning att hälso- och sjukvården inte lever upp till denna rekommendation. Landstinget Västmanland har dock gjort en satsning på det hälsofrämjande arbetet. Fyra hälsocenter har etablerats i länet till följd av detta. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur personalen vid dessa hälsocenter upplevde sina förutsättningar att jobba hälsofrämjande med kost- och motionsvanor. Metoden som användes för att besvara syftet var kvalitativ. Datainsamlingen skedde genom att sex semistrukturerade intervjuer genomfördes. Fem hälsovägledare och en person med övergripande ansvar för hälsocenterverksamheten intervjuades. Datamaterialet analyserades med hjälp av en induktiv och manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att hälsocenters arbete följer de grundprinciper som tagits fram för hälsofrämjande arbete. Stöd i organisationen och den egna kompetensen var faktorer som underlättade arbetet, medan bristfälliga lokaler och samverkansproblem till exempel var faktorer som upplevdes hindra arbetet. Slutsatserna som presenterats utifrån uppsatsens resultat var att delar av hälsocenters arbete fungerade bra men att det fanns vissa förbättringsmöjligheter. Till följd av att hälsocenters arbete bedömdes ligga i linje med grundprinciperna för hälsofrämjande arbete drogs även slutsatsen att verksamheten kan vara ett gott exempel för andra vårdorganisationer som önskar arbeta hälsofrämjande. / WHO recommend health services to become more health promoting. Yet, research indicates that health services don’t fulfill these recommendations. The county Landstinget Västmanland however, has made a commitment to work health promoting. Due to this commitment four Health facilities has been established in the county. The aim of this study was to investigate how the staff at these health facilities experienced their premises to work health promoting with diet- and physical activity habits. A qualitative method was used to answer this. Six semistructured interviews was performed to collect data. Five health counselors and one person with administrative responsibility for the health facilities was interviewed. An inductive and manifest qualitative content analysis was used to analyze the collected data. The result indicated that the health facilities was working health promoting according to the fundamental principles for health promotion. The result also showed that a supportive organization and the individual competence was two factors among others that made the work easier. Inadequate facilities and collaboration issues for example was on the other hand factors that the respondents felt complicated their work. The conclusions drawn from the result is that parts of the health facilities, health promotion work is working well, but that there is room for improvements. Also the conclusion that the health facilities can set an example for other health services that wishes to become more health promoting was drawn.

WHO rekommenderar hälso- och sjukvården att bli mer hälsofrämjande. Däremot visar forskning att hälso- och sjukvården inte lever upp till denna rekommendation. Landstinget Västmanland har dock gjort en satsning på det hälsofrämjande arbetet. Fyra hälsocenter har etablerats i länet till följd av detta. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur personalen vid dessa hälsocenter upplevde sina förutsättningar att jobba hälsofrämjande med kost- och motionsvanor. Metoden som användes för att besvara syftet var kvalitativ. Datainsamlingen skedde genom att sex semistrukturerade intervjuer genomfördes. Fem hälsovägledare och en person med övergripande ansvar för hälsocenterverksamheten intervjuades. Datamaterialet analyserades med hjälp av en induktiv och manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att hälsocenters arbete följer de grundprinciper som tagits fram för hälsofrämjande arbete. Stöd i organisationen och den egna kompetensen var faktorer som underlättade arbetet, medan bristfälliga lokaler och samverkansproblem till exempel var faktorer som upplevdes hindra arbetet. Slutsatserna som presenterats utifrån uppsatsens resultat var att delar av hälsocenters arbete fungerade bra men att det fanns vissa förbättringsmöjligheter. Till följd av att hälsocenters arbete bedömdes ligga i linje med grundprinciperna för hälsofrämjande arbete drogs även slutsatsen att verksamheten kan vara ett gott exempel för andra vårdorganisationer som önskar arbeta hälsofrämjande. / WHO recommend health services to become more health promoting. Yet, research indicates that health services don’t fulfill these recommendations. The county Landstinget Västmanland however, has made a commitment to work health promoting. Due to this commitment four Health facilities has been established in the county. The aim of this study was to investigate how the staff at these health facilities experienced their premises to work health promoting with diet- and physical activity habits. A qualitative method was used to answer this. Six semistructured interviews was performed to collect data. Five health counselors and one person with administrative responsibility for the health facilities was interviewed. An inductive and manifest qualitative content analysis was used to analyze the collected data. The result indicated that the health facilities was working health promoting according to the fundamental principles for health promotion. The result also showed that a supportive organization and the individual competence was two factors among others that made the work easier. Inadequate facilities and collaboration issues for example was on the other hand factors that the respondents felt complicated their work. The conclusions drawn from the result is that parts of the health facilities, health promotion work is working well, but that there is room for improvements. Also the conclusion that the health facilities can set an example for other health services that wishes to become more health promoting was drawn.

Under dem senaste åren har allt fler ungdomar av olika skäl slutat med lagidrott. I samtidigt med detta har den fysiska hälsan minskat bland våra ungdomar. Problematiken har uppstått för att ledarskapet och föreningarna fokuserar på fel delar som resultat och prestation, istället för att utveckla våra ungdomar. Syftet med denna studie är att undersöka ledarnas uppfattningar om vilken betydelse ledarskapet inom föreningslivet har för att vidmakthålla ungdomars deltagande i lagidrott högre upp i åldrarna. Ämnet har avgränsats till bollsporter i Västerås. En kvalitativ ansats har valt att tillämpas som metod, för att samla in materialet från fem intervjuer. Urvalet bestod av ett ändamålsenligt urval av ledare som hade kännedom om ämnet och deltagarna var av både män och kvinnor med varierande åldrar. Vid datainsamlingen gjordes semistrukturerande intervjuer och analysen gjordes utefter en manifest innehållsanalys. Resultatet visade tre olika faktorer som ledare beaktar för att främja deltagandet bland unga. Hälsofrämjande ledarskap där det sociala och det pedagogiska förhållningssättet samverkar för att skapa struktur och tydlighet. Delaktighet som bidrar till att alla ska kunna vara aktiva och få sin röst hörd, samt bli inkluderade i planeringar och möten. Den sista faktorn är gemenskap och socialt stöd, som verkar för att öka sammanhållningen och meningsfullheten.

Syftet med studien är att genom intervjuer undersöka hur sånglärare erfar att de arbetar med   sceniska förberedelser i sin undervisning och även deras tolkning och syn på begreppet. I bakgrundskapitlet presenteras litteratur och forskning som är relevant för studien. Bakgrundskapitlet belyser olika aspekter av sceniskt förberedelsearbete så som nervositet, förmedling av känslor, kroppskännedom, olika program och metoder för att förbättra framträdanden, uttryck med mera. Studien har utgått från ett fenomenologiskt perspektiv som passar bra vid en undersökning av ett specifikt fenomen. Genom semistrukturerade intervjuer blev fyra sånglärare intervjuade kring sceniskt förberedelsearbete. Efter genomförd tematisk analys visade resultatet en viss samsyn mellan lärarnas tolkningar av begreppet. I resultatkapitlet redogörs för de intervjuade sånglärarnas tolkning av fenomenet sceniskt förberedelsearbete samt hur de erfar att de arbetar med detta. Detta presenteras bland annat genom olika metoder och hjälpmedel som lärarna erfar att de använder i sin undervisning. Här presenteras även olika delar som lärarna anser ingår i sceniskt förberedelsearbete, exempelvis scenisk framställning, tolkning och förståelse av text med mera. Resultatet belyser även vilka delar de ser som mest centrala i detta arbete. Avslutningsvis diskuteras delar av resultatet och metoden i relation till den litteratur och forskning som presenterats i bakgrundskapitlet. Här diskuteras bland annat lärarnas olika benämningar och tolkningar exempelvis utvärdering, reflektion och att ställa frågor. Därefter följer en redogörelse av arbetets betydelse och möjlig fortsatt forskning inom ämnet. / The purpose of this study is to explore vocie teachers views on performance preparations and how they implement these thoughts in their work. The background chapter describes literature and previous research on performance preparations. Different aspects of performance preparations are presented, such as portraying different emotions, body awareness, various programs and methods to improve one’s performance, expression etcetera. Phenomenology was used as the theoretical framework and the method was semi-structured interviews. Following the method of thematic analysis, the result showed a certain consensus between the teachers’ interpretation of performance preparations. The result shows the informants’ interpretations of performance preparations as a phenomenon as well as how they experience they’re implementing this in their teaching. Different methods, aids etcetera are presented as well as the informants’ perceptions of performance preparations. Lastly, parts of the result and method are discussed in relation to the literature and research presented in the background chapter. Here,the teachers’ different names and interpretations of similar phenomenons such as evaluation, reflecting and asking questions are discussed. Thereafter, a statement of the importance of this study follows as well as possible further research on the subject.

Aim: The aim of this study is to investigate factors that people with a past addiction problem expressed have promoted their recovery process. Method: This qualitative study is based on an inductive approach using the theory of sense of self. Data was collected through four [4] semi-structured interviews, a narrative based technique that focus on stories in a whole. The interviews were analysed using thematic analysis. Results: The thematic analysis resulted in three main themes; to be attractive, a new context and community, people and events that made an impression. Conclusion: The importance of gaining access to a new context, a context that contributed with alternative ways of life. A context where individuals can reflect themselves in other people's experiences with it a better or a more positive understanding of themselves and their situation. And that the recovery process from an overall perspective, shows the importance of meeting the many needs of the client.

The aim of my study is to find out more about the pupils’ early attempts at writing fictional texts. More specifically, I examine how different teachers work to teach pupils in the third grade to write narrative texts or fiction. I have chosen to interview teachers who have been working for different periods of time, to get a picture of how their lessons are planned. Furthermore, through classroom observations, I get an idea of what pupils think about writing narrative texts and how they do it.     The results of the study show that there are several methods that teachers use to teach writing in the case of narrative texts. The result also points out that even though society itself is digitalized, work in school has not been affected to the same degree. / Mitt arbete syftar till att ta reda på mer om elevernas tidiga möte med den skönlitterära texten. Jag undersöker i detta arbete hur olika lärare i årskurs 3 arbetar med att lära sina elever att skriva berättande texter, eller berättelser. Då vi befinner oss i ett alltmer digitaliserat samhälle har jag valt att intervjua lärare som varit verksamma olika länge för att få en bild av hur deras synsätt eventuellt påverkats av den ökade användningen av datorer, surfplattor etc. Genom observationer i klassrummet har jag kunnat bilda mig en uppfattning av vad eleverna anser om att skriva berättande texter och på vilket sätt de gör det.      Studiens resultat visar att det finns flera metoder som lärarna använder för att undervisa i skrivning när det gäller berättande texter. Resultatet pekar även på att trots att samhället i sig är digitaliserat så har det inte gått riktigt lika fort fram i skolan.

Syftet med studien är att utifrån ett fenomenologiskt perspektiv undersöka hur några elever inom kulturskolan upplever förhållandet mellan motivation och övning. Bakgrundskapitlet belyser tidigare forskning och litteratur inom området motivation till att vilja öva. Studiens kunskapsteoretiska perspektiv är interpretativism och semistrukturerade intervjuer användes som metod där sex stycken elever intervjuades enskilt. Eventuella skillnader mellan begreppen spela och öva berörs och eleverna har sina egna uppfattningar om vad det innebär men också att det är svårt att hålla isär begreppen. Ibland samverkar begreppen och merparten av eleverna tycker att spela är det roligaste medan de övar mest hemma. Att kunna prata fritt om sin upplevda motivation till att öva ses av respondenterna inte som en självklarhet. När motivation kopplas till krav, prestation och tvång upplever eleverna att de inte finner det lika lustfyllt att öva eller att spela. Studien visar även att merparten av eleverna inte själva sätter upp egna mål med sin övning eller musicerande i sin helhet. Efter gymnasietiden vill respondenterna gärna studera vidare fast inte inom musik. De naturvetenskapliga ämnena lockar mer så som läkare, matematiker eller barnmorska. Resultatet diskuteras avslutningsvis med tidigare forskning och litteratur inom området för vad som gör elever motiverade till att öva. / The purpose of this study is through a phenomenological approach explore how some pupils in a music school experience the relationship between motivation and practice. The background chapter illustrates previous research and literature in the area of motivation to practice. The theoretical foundation of the study is interpretativism and semi-structured interviews were used as a method where six pupils were interviewed individually. The terms play and practice and how they differ from each other is discussed, as well as the pupil’s own perceptions about what they mean and the difficult in keeping them apart. Most of the pupils enjoy playing over practice, while it’s most common to practice at home. To have the ability to talk freely about their motivation to practice is for the pupils not that obvious. When motivation is connected to performance and constraints the pupils experienced that they do not feel it’s enjoyable to practice or to play. The study also shows that most of the pupils do not set their own goals for their practice or playing in general. After graduating from the high school the pupils are looking to get a higher education, however occupations such as doctor, mathematician or midwife are more attractive than job related to music. Lastly the result is discussed together with precious research and literature within the field.

Parental support is support which is provided on a universal, selective and indicated level. The support efforts are carried out at societal level by professional people who work strategically with parental support. Examples of professionals who work strategically with parental support are actors at family center, open custody of children and family and parent groups, area of ​​support and treatment, and family care. Parental support is important in preventing ill-health and promoting good upbringing and development for the child. Parental support means the parents' support for their children in general and also the support that the municipality / region provides to parents. Therefor the purpose for the work of parenting support is to help the parents' in their mission to meet the varying needs of the child. Parental support's work in Sweden relates to the content of the Convention on the Rights of the Child. The work is also based on a national strategy developed by the Government Offices and the Ministry of Social Affairs in Sweden. The strategy includes three main goals and three subgoals. The main goals emphasizing the importance of; a knowledge-based approach, accessibility support and a supportive organization. The sub-goals emphasize; collaboration at all levels of society, increased numbers of health-promoting arenas and evidence-based working methods. Work on parental support is also based on political decisions, where development opportunities are governed by higher-level actors. The study examines what needs for parental support that professionals in Västmanland County experience today, and to examine how existing efforts respond to these needs. A qualitative method with semi-structured interviews, based on a targeted selection, has been chosen to answer the purpose, in which people working with parental support questions participated. These individuals are presented as professionals in the present study. A manifest content analysis was used to analyze collected material. The result shows that the needs within the parental support relate to different problem areas and can affect the parents' needs as well as the child's. Hence, forms of support are offered that create supportive environments for these groups. There is a need to provide parental support to parents with cultural background differences in order to improve matching of support to perceived needs. Difficult social circumstances are also a factor that can make it difficult for the support to match the need.