Syftet med denna studie var att undersöka musiklärares erfarenheter av elever i flow i musikundervisning. Undersökningen syftade till att bidra med kunskap om vad som karaktäriserar flow, aktiviteterna som gav upphov till flow, samt lärares förhållningssätt till dessa aktiviteter. Undersökningen bestod av semistrukturerade intervjuer med sju musiklärare som arbetar i olika skolformer och elevgrupper. Intervjuerna analyserades utifrån faktorer för såväl gruppflow som individuellt flow. Resultatet visar att elevers flow i musikundervisningen karaktäriseras av bland annat djup koncentration, omedvetenhet om omgivningen och ovilja att avbryta aktiviteten. Aktiviteterna som gav upphov till flow karaktäriserades av utmaningar med tydligt definierade mål där elever gavs utrymme till självbestämmande i sitt eget lärande. Lärarens förhållningssätt präglades i dessa aktiviteter av ett öppet och stöttande förhållningssätt. Därtill hörde noggrant utförda planeringar för undervisningen samt bidragande med en relevant kontext för att öka elevernas engagemang i aktiviteten. / The aim of this study was to examine music teachers perceptions of flow experiences in students. The study investigates flow characteristics in music education, the activities that preceded flow experiences and in what way teachers approach and plan for these activities. The study was carried out using semistructured interviews with seven music teachers who work in different school systems and student groups in Sweden. The interviews were analyzed using theories of both individual flow and group flow. The results show that flow experiences in students are characterized by deep concentration, unawareness of their surroundings and a disclination towards ending the activity. The activities were characterized by clearly defined goals and the opportunities for students to steer their own learning trajectories. Teachers accounted for utilizing an open and supportive approach towards these activities and their students. The activities were preceded by extensive planning and teachers also contributed with relevant contexts for students to engage in the activity. These contexts also showed importance in providing clear goals as well as relevance and authenticity for the activities.

Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen kring fungerande insatser och undervisning i skolan för elever med problematisk frånvaro genom att intervjua elever och lärare – och attundersöka svenskämnets roll i detta sammanhang för att få en bild av svenskundervisningen, om ämnet har en särskild roll.Metod: Tanken var att intervjua uteslutande elever, så unga som möjligt, för att fylla den forskningslucka som finns här. Sammanlagt har fem personer intervjuats, två elever, en iårskurs sju och en på gymnasiets sista år samt tre pedagoger. Pedagogerna har talat omspecifika elever vilket medför att fem elevers erfarenhet av problematisk frånvaro och återgång i skola stått i fokus i denna studie. Tematisk analys har använts för att identifiera, analysera och beskriva teman i det insamlade datamaterialet; de fyra kvalitativa intervjuerna.Resultat: Resultatet i föreliggande examensarbete visar att det är viktigt att höra elever, både i elevintervjuer och intervjuerna med pedagoger. Därför presenteras denna framgångsfaktor,Lyssna på eleven, utförligt. En annan framgångsfaktor som nämns och upptäcks i föreliggande examensarbete, är ”relationsöverföring” i samband med stadiebyte. Den presenteras ocksåutförligt, både med ett lyckat exempel och ett som inte fungerade. Studien visar också attsvenskämnets roll när elever med erfarenhet av problematisk frånvaro återgår i skola, intehar någon utmärkande roll. Ämnet historia och engelska sticker ut mer än svenskämnet här, på olika sätt.

Introduktion: För att kunna uppnå en god hälsa och vård för patienter är det avgörande att sjuksköterskestudenter får adekvat utbildning. Det är således av central betydelse att basala hygienrutiner lärs ut för att kunna förebygga smittöverföring och förhindra vårdrelaterade infektioner. Basala hygienrutiner innefattar handhygien, användning av arbetskläder, skyddshandskar och skyddskläder. Syfte: Att undersöka vilka kunskaper sjuksköterskestudenter upplevde att de hade gällande basala hygienrutiner, hur de upplevde utbildningen av basala hygienrutiner samt vad de uppfattade som främjande och/eller hindrande för att följa dessa rutiner under verksamhetsförlagd utbildning. Metod: En kvalitativ metod med abduktiv ansats användes. Sex individuella intervjuer med medelhög struktureringsgrad hölls med sjuksköterskestudenter från svenska lärosäten. Tematisk analys enligt Braun och Clarke (2022) användes för dataanalysen. Resultat: Syftet besvarades genom tre huvudteman. Första huvudtemat: olika kunskapsnivåer besvarade vad för kunskaper sjuksköterskestudenterna upplevde att hade gällande basala hygienrutiner och med underteman: grundläggande hygien, göra antaganden samt tillämpning av föreskriften SOSFS 2015:10. Det andra huvudtemat besvarade hur sjuksköterskestudenterna upplevde undervisningen av basala hygienrutiner med huvudtemat: strukturering av utbildning och med underteman: klinisk träningscentrum och brister. Tredje temat besvarade vad sjuksköterskestudenterna upplevde som främjande och/eller hindrande från att följa basala hygienrutiner under verksamhetsförlagd utbildning. Detta genom huvudtemat: omständigheter och med underteman: gynnsamma förhållanden samt rädslor och kritiska aspekter. Slutsats: Resultatet visade på att sjuksköterskestudenterna hade ett behov av mer utbildning gällande basala hygienrutiner och att kunskapsnivån skiljde sig mellan sjuksköterskestudenterna. Att kunskapsnivån skiljde sig riskerar att påverka patientsäkerheten negativt. Med en för låg kunskapsnivå ökar risken för att patienter utsätts för vårdrelaterade infektioner. / Introduction: In order to achieve good health and care for patients, it is crucial that nursing students receive adequate training. It is of central importance that basic hygiene routines are taught in order to prevent transmission and prevent healthcare-associated infections. Basic hygiene routines include hand hygiene, use of work clothes, protective gloves and protective clothing. Aim: To investigate nursing students’ perceived knowledge about basic hygiene routines, how they experienced the training of basic hygiene routines and what they perceived as promoting and/or hindering for following these routines during operational training. Methods: A qualitative method with an abductive approach was applied. Six individual interviews with a medium structural degree were held with nursing students from Swedish universities. Thematic analysis according to Braun and Clarke (2022) was used for the data analysis. Results: The aim was answered through three main themes. The first main theme answered what knowledge the nursing students felt they had regarding basic hygiene routines: different levels of knowledge with sub-themes: basic hygiene, making assumptions and application of the regulation SOSFS 2015:10. The second main theme answered how the nursing students experienced the teaching of basic hygiene routines with the main theme: structuring of education and with sub-themes: clinical training center and deficiencies. Third theme answered what the nursing students felt promoted and/or prevented them from following basic hygiene routines during practice-based training. This took place through the main theme: circumstances with sub-themes: favorable conditions as well as fears and critical aspects. Conclusion: The results showed that the nursing students had a need for more training regarding basic hygiene routines and that the level of knowledge differed between them. The fact that the level of knowledge differed risks affecting negatively patient safety. With insufficient knowledge the risk of being exposed to a care-related infection increases for patients.

The general purpose with this study was to investigate what happens when several different participants engage in the process of communicating a mutual message throughout a common paper. With “Skellefteå-tidningen” an official paper from the the municipality of Skellefteå, as an example, both the sender (i.e. the editorial staff) and the receiver (i.e. the reader) perspective is studied and analyzed. The result of these two perspectives are compared to see if the intended sent message is the message that the reader of the paper interpret.   The aim of this study was to investigate how the concerned parties within the municipality of Skellefteå cooperate to make a common product with a mutual message and purpose. The study also aimed to investigate how the citizens of Skellefteå, the receivers of the paper, experience the sent message. The material this study is based on was collected through qualitative interviews with the senders of the paper and focus group interviews with representatives from the receivers. In this study we have used both organizational communication theories and theories on uses and gratifications.   The result of the study indicates that concerned parties within the municipality of Skellefteå have different views on how they want to convey the general message in the paper. Some want the message to focus on Skellefteå as a place while the others want to focus on how and what the municipality of Skellefteå do as a government agency. The senders of the paper, despite their different view on how to send the message, agrees that the general message within the paper should be that Skellefteå is a great place where you can be proud to live. The results also shows that this is in fact the message that the readers interpret after reading the paper. The study show that the paper Skellefteå-tidnignen is a product that fills its purpose. It offer the reader a wide range of material to read and therefore the reader can, with the paper, fullfil many different needs. One other conclusion of this study is however that the senders have difficulties in making the citizens of Skellefteå open and read the paper.

The aim of this study is to explore how six primary school teachers experience teaching grammar to non-Swedish speaking pupils and how their experiences correspond to theories and previous research on language development and second language acquisition. The method used was semi-structured qualitative interviews combined with mind maps. The result shows that the teachers had revised their view on grammar and adapted their teaching to the immigrant pupils, and in various ways followed the Swedish Education Agency’s recommendations on measure to take to facilitate second language learning, including using genre pedagogy.

Fysisk aktivitet är en determinant för en god folkhälsa. Till följd av detta vill idrottsrörelsen bidra till en utvecklig inom idrotten för att öka deltagarantalet och motivera människor att vara fysiskt aktiva livet ut. Ett dilemma som dock är förekommande inom elitidrotten är att många slutar idrottsutövandet innan de nått sin topp nivå. Syftet med denna studie var att undersöka föräldrars uppfattningar om deras barns tillvaro efter avslutad elitsatsning. En kvalitativ metod tillämpades och vid datainsamlingen genomfördes fem semistrukturerade intervjuer. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalys. I resultatet framkommer det att flera av barnen som tidigare varit en del av en elitsatsning gått från en fysiskt aktiv livsstil till en friare livsstil där det upplevs finnas utrymme för spontanitet och lekfullhet. Vardagen inkluderas numer av nyfunna vänner och ett större fokus förkommer på studier alternativt jobb. Den tidigare sociala miljön som bestod av idrottsarenan har i stort bytts ut till andra miljöer. Den identitet de tidigare haft med idrotten har förlorats och i samband med elitsatsningens upphörande drabbades barnen av psykisk ohälsa, med de upplevs idag må bättre. Slutsatsen för denna studie är att tillvaron har förändrats hos samtliga barn efter avslutad elitsatsning. / Physical activity is a determinant of public health. Hence the Swedish sports movement wish to contribute to the development of sporting activities as a way to increase the number of participants and motivate people to stay physically active throughout life. A common issue in elite level sports is that many end their career before reaching their final potential. The purpose of this study was to investigate the parent’s perspective regarding their children’s being after ending their elite effort. A qualitative method was applied and data was collected in five semi-structured interviews. The collected material was analyzed with a manifest content analysis. The result indicated that several of the children, who previously had been a part of an elite investment, had changed their lifestyle from a physically active lifestyle to a freer way of life where it is perceived to be room for spontaneity and playfulness. Everyday life nowadays includes new friends and greater focus on studies or job. Former social context focused around the sports arena are now taking place in other environments. Their previous identification with their sport has been lost and by ending their elite efforts the children's mental health declaimed, however they have later recovered to some extent. The conclusion of this study is that life has changed for the children after ending their elite effort.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever med läs- och skrivsvårigheter upplever det att delta i en intensivundervisningsinsats i läsning. En sådan insats innebär att eleverna varje dag under 4-6 veckor jobbar 20 minuter med strukturerad undervisning som har syftet att utveckla deras läsförmåga. Den forskning som jag har funnit om intensivundervisning i läsning visar samstämmigt på att liknande insatser ger goda resultat. Däremot tar inte denna forskning upp hur eleverna upplever själva intensivundervisningen. Därför har jag valt att undersöka några elevers upplevelser av detta och fokuserat på upplevelsen av arbetssättet, upplevelsen av den egna läsutvecklingen samt hur det är att gå ifrån klassrummet för att delta i intensivundervisningen.   Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex elever i årskurs 4 som har deltagit i en intensivundervisningsinsats i läsning. Varje elev har intervjuats enskilt och deras berättelser har sedan analyserats utifrån en livsvärldsfenomenologisk ansats ur ett elevperspektiv.   Resultatet visar att dessa elever är positiva till att arbeta med intensivundervisning i läsning och upplever själva att de har utvecklat sin läsförmåga genom den. De beskriver sin egen utveckling i relation till det material de har arbetat med samt vad det har inneburit för dem både i skolan och hemma. Eleverna tar upp både positiva och negativa upplevelser av att gå ifrån klassrummet för att delta i intensivundervisningen. / The purpose of this study is to examine how students with reading and writing disabilities experienced participation in intensive instruction in reading. Such an achievement means that students every day for 4-6 weeks is working about 20 minutes with structured teaching with the aim of developing their reading skills. The research about intensive instruction in reading coherently show that similar achievements are producing good results. In contrast, this research does not include how students experience intensive instruction. Therefore, I have chosen to examine some students' experiences of this and focused on the experience of working, the experience of their own reading development and how it is to leave the classroom to participate in intensive instruction.   The study is based on qualitative interviews with six students in grade 4 who have participated in intensive instruction in reading. Each student was interviewed individually and their stories were then analysed based on a life-world phenomenological approach from a student perspective.   The result shows that these students are positive towards working with intensive instruction in reading and experience themselves having developed their reading skills through it. They describe their own development in relation to the material they have worked with and what it has meant to them both in school and at home. The students mention both positive and negative experiences of leaving the classroom to participate in intensive instruction.

Syftet i denna studie är att utifrån ett sociokulturellt perspektiv utforska pianolärares syn på kreativt skapande inom pianoundervisning. Detta görs med forskningsfrågorna: Hur ser pianolärare på kreativt skapande i pianoundervisning? Hur beskriver de att de arbetar med kreativt skapande i sin undervisning? Vilka förutsättningar anser de behövs för att kunna arbeta med kreativt skapande i pianoundervisning? Studien är kvalitativ och ett sociokulturellt perspektiv används som teoretisk utgångspunkt. Den forskningsmetod som använts är kvalitativa intervjuer där fyra pianolärare har intervjuats. Intervjuerna har transkriberats och analyserats genom tematisk analys. I resultatet framgår de olika lärarnas synsätt och arbetssätt, uppdelat i tre huvudteman: Pianolärares syn på kreativt skapande, att arbeta kreativt i pianoundervisning, samt förutsättningar för en kreativ miljö. I studiens avslutande kapitel diskuteras resultatets teman med studiens teoretiska perspektiv samt tidigare litteratur och forskning. / The purpose of this study is to explore what creativity means to piano teachers at schools of culture and music, and how they consider themselves working creatively when teaching. This is performed by the following research questions: How do piano teachers see creativity in piano teaching? In what ways do they describe how they work with creativity in their teaching? What conditions do they consider is necessary to be able to work with creativity in piano teaching? This study is qualitative and a sociocultural perspective is used as a theoretical perspective. Qualitative interviews are used as research method, and four piano teachers have been interviewed.  The interviews has been transcribed and analysed through thematic analyse. In the result, the four teachers approach and working are being presented and divided into three main subjects: Piano teachers view of creativity, to work creatively in piano teaching, and conditions for a creative environment. The final chapter discusses the result, the theoretical perspective, the literature and the previous research.

En utgångspunkt för arbetslivet bör vara att skapa en arbetsmiljö som ger individer förutsättningar att ingå, kvarstå och utvecklas i arbetet. Arbetsmiljön är betydande för både individers hälsa och verksamheters utveckling samt förutsättningar för tillväxt. Arbetsplatsen betonas därmed vara en betydande arena för förebyggande insatser. Det är arbetsgivaren som har huvudsakligt ansvar för arbetsmiljön. Ingen arbetstagare ska riskera att skadas eller drabbas av ohälsa i arbetet. Syftet med studien var att undersöka hur psykosocial arbetsmiljö och stress upplevs hos arbetstagare inom restaurangbranschen. För att besvara syftet användes en kvalitativ metod och fem semistrukturerade intervjuer genomfördes. Intervjupersonerna för studien var serviceanställda inom restaurangbranschen. Analys av datamaterial utfördes med en manifest kvalitativ innehållsanalys. Det resultat som framkom visar att arbetstagarna främst har negativa upplevelser av sin psykosociala arbetsmiljö och stress, dock framkommer några variationer gällande nivå av problematik. Deras arbete beskrivs innebära ständig stress och omfattar ett flertal arbetsmiljöbrister. Obalans råder mellan höga krav i arbetet och bristande resurser som påverkar arbetstagarnas hälsa negativt både psykiskt och fysiskt. Arbetstagarna betonar faktorer som överbelastande arbete, bristande återhämtning och ledarskap som påfrestande vilka resulterar i arbetsmiljöproblem. / A starting point for working life should be to create a work environment that gives individuals the ability to enter, remain and progress in work. The work is significant both for individual health and development activities as well as opportunities for growth. Workplace therefore constitutes to be an important setting for preventive interventions. It is the employer who has the principal responsibility for the work. No employee should risk being injured or suffer ill health at work. The purpose of the study was to investigate the psychosocial work environment and stress experienced by workers in the restaurant industry. To answer the purpose a qualitative approach been used and five semi-structured interviews were conducted. Those interviewed for the study were service employees in the restaurant industry. Analysis of the data was performed with a manifest content analysis. The results obtained show that works mostly have negative experiences of their psychosocial work environment and stress, however, is any variations regarding the level of problems. Their work is described involve constant stress and includes a number of work deficiencies. There is an imbalance between the demands of work and lack of resources that affect the health negatively both mentally and physically. Workers emphasize factors of stressful work, a lack of recovery and leadership resulting in health and safety problems.

Cultural activities have in recent years started to be acknowledged in health promotion. The concept can include a various kind of activities such as dance, art, and theatre. Läget is a project which has junior high school- and high school students as a target group and the project use cultural activities to illustrate health issues of young people in Västmanlands County. The health issues that are contained within the project is based on data from the survey Liv och Hälsa Ung which is responded by junior high students in 7th and 9th grade and high school students in 2 grade. Liv och Hälsa Ung is carried out every third year in Västmanlands County. The aim of this study was to examine the experiences of participants of the project in terms of their participation and whether their participation gained knowledge about health. Furthermore the study aimed to inquire their thoughts about the project as a method for illuminating health issues. A qualitative approach was used and four participants who had been involved in the art exhibition in the project were interviewed.  The material from the interviews were analysed using a manifest content analysis. The result showed that high school students experienced that the projected had been satisfying working with and that their knowledge in health issues had increased. They also considered the art exhibition in Läget as a suitable method for mediating knowledge about health. The theoretical framework of the study were empowerment and health literary. The result of this study can be useful for gaining knowledge about how a project in art can be related to health among high school students. / På senare år har kulturaktiviteter börjat att erkännas allt mer i det hälsofrämjande arbetet. Kulturaktivitet är ett vidsträckt begrepp som bland annat kan innefatta dans, konst, och teater för att ge några exempel. Projektet Läget tillämpar kultur i olika uttrycksformer för att uppmärksamma hälsofrågor och har högstadie- och gymnasieelever som sin målgrupp. Hälsofrågorna som lyfts fram i projektet har sin grund från enkätundersökningen Liv och Hälsa Ung. Det är en enkätstudie som genomförs i Västmanlands län var tredje år och besvaras av elever i årskurs sju och nio samt årskurs 2 på gymnasiet. Syftet med denna studie var att undersöka gymnasieungdomars upplevelser av att delta i projektet och om de ansåg att projektet ökat deras kunskaper i hälsofrågor. Vidare undersöktes deras tankar om projektet som metod för att uppmärksamma hälsofrågor. Studiens metod var kvalitativ och datainsamlingen genomfördes genom intervjuer med fyra personer som varit delaktiga i projektets konstutställning. Intervjumaterialet analyserades sedan genom en manifest innehållsanalys. I resultatet framkom att gymnasieungdomarna upplevde att projektet varit tillfredsställande att arbeta med och att de fått ökade kunskaper i hälsofrågor. Lägets delprojekt om konst ansågs även vara en bra metod för att förmedla kunskap om hälsa. Det teoretiska perspektivet i studien är teorierna empowerment och health literacy. Resultatet av studien kan bidra till att få kunskap om hur ett projekt om konst kan relateras till hälsa hos gymnasieelever.