Det övergripande syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur skönlitteratur och berättelser används i SO-undervisningen i årskurs 1 och 3. De forskningsfrågor som denna studie utgår från för att bidra med kunskap om användningen av skönlitteratur och/eller berättelser i SO-undervisningen är: vilka didaktiska val gör lågstadielärarna i studien vid användning av skönlitteratur och berättelser i SO-undervisningen?, vad har lågstadielärarna i studien för erfarenheter av att använda skönlitteratur och berättelser i SO-undervisningen? samt hur ser eventuella skillnader ut vid användningen av skönlitteratur och berättelser i SO-undervisningen i åk 1 jämfört med åk 3? Studien har ett kvalitativt fokus då lågstadielärarnas resonemang kring didaktiska val och erfarenheter är centrala för att besvara forskningsfrågorna. Av denna anledning har kvalitativa semistrukturerade intervjuer använts som datainsamlingsmetod och tematisk analys som analysmetod. Totalt intervjuades tre lågstadielärare som undervisar i årskurs 1 och två lågstadielärare som undervisar i årskurs 3 digitalt över mjukvaran Zoom. Studiens resultat analyseras utifrån den sociokulturella teorin, vilket i denna studie innebär att lågstadielärarnas svar kommer att analyseras med utgångspunkten att skönlitteratur och berättelser är medierande artefakter i SO-undervisningen som först kan användas för yttre tänkande tillsammans med andra för att sedan omvandlas till inre processer hos den enskilda eleven. De yttre aktiviteter som studeras i denna studie är kopplade till skönlitteratur och berättelser och sker i dialog med andra elever eller lärare. Vi kommer i denna studie dock inte att kunna säga någonting om elevernas inre processer. De resultat som framkommer i studien bekräftar tidigare forskning inom området. Resultatet visar att lågstadielärarna i denna studie använder mycket skönlitteratur och berättelser i SO-undervisningen, med det främsta målet att fånga och skapa elevintresse. Hur skönlitteratur och berättelser används varierar dock beroende på årskurs och elevgrupp. Resultatet visar även att lågstadielärarna i studien mestadels använder skönlitteratur och/eller berättelser inledande för att bygga en grund för eleverna att stå på innan dem använder facklitteratur. En annan slutsats är att textsamtal används frekvent som en yttre aktivitet av lågstadielärarna i studien för att bearbeta skönlitteraturens och/eller berättelsernas innehåll samt ämneskunskaper. Resultatet indikerar även positiva effekter på elevernas lärande då skönlitteratur och berättelser nyttjas i SO-undervisningen.

Syftet med det här arbetet är att ta reda på vad barn i åldrarna 4 och 5 år på en förskola har för tankar om användning av vatten ur perspektivet hållbar utveckling, samt att undersöka vilka dimensioner inom hållbar utveckling som barn på en förskola tar till sig då vi tillsammans genomför övningar inom temat användning av vatten. Eftersom övningarna genomfördes tillsammans med barnen utgår jag från de metoder som används vid aktionsforskning. De undersökningsmetoder som användes var kvalitativa intervjuer och deltagarobservationer. Resultatet visar att barnen som deltagit i undersökningen har tankar om vilket behov av vatten som finns samt tankar om användning av vatten utifrån de ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensionerna av hållbar utveckling. Störst andel barn har tagit till sig inom den sociala dimensionen av hållbar utveckling.

Elevinflytande utifrån ett lärarperspektiv / Student Participation from a Teacher Perspective

Uppsatsen handlar om att studera två fotbollsföreningars arbete med egna verksamhetsmodeller. Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen om värderingar och uppfattningar runt en sund barn- och ungdomsfotboll på föreningsnivå. För att kunna se hur klubbarna arbetar för att försäkra sig om att verksamheten bedrivs utifrån ett barnrättsperspektiv, granskas deras textdokument och två företrädare, en från respektive förening, har också fått ge sin bild av förändringsarbetet i intervjuer. Studien är en jämförande fallstudie med en kvalitativ textanalys i form av ideologianalys och den metodiska ansatsen i undersökningen är induktiv. Grunden för materialet utgörs främst av dokument från de två föreningarna och de två övergripande förbunden, två kvalitativa samtalsintervjuer men också av ett underlag av tidigare forskning. I uppsatsen används inte någon generell och övergripande teori utan istället används olika teoretiska verktyg i analysen av den insamlade empirin. Dessa är organisationsteori, begreppet kvalitet och ett ideologikritiskt angreppssätt. Både Enskedes och Sundbybergs modeller ger uttryck för ett tydligt barnrättsperspektiv eftersom fokus läggs på barns och ungas utveckling. I bägge föreningsmodellerna finns också tydliga mål om att försöka påverka omgivningen. De båda föreningsrepresentanternas definitioner av en sund barn- och ungdomsfotboll skiljer sig något åt, vilket tyder på att definitionen av en sund barn- och ungdomsfotboll är personlig och att den formas utifrån den egna kontexten. Att försöka mäta modellernas resultat och att därmed bestämma vilken typ av verksamhet som är bäst för de enskilda individerna är svårt, eftersom det handlar om att mäta svårgripbara kvalitativa värden som bestäms utifrån personliga subjektiva bedömningar. De uppenbara skillnaderna mellan de fyra textdokumenten handlar om att två av dem fungerar som plattformar på förbundsnivå medan de andra två är anpassade till föreningsnivå. Spänningen mellan idrottens föreningsfostrande och dess tävlingsfostrande uppdrag återfinns också, även om tonvikten ligger på att tona ner resultatfixeringen till förmån för individens utveckling. / In this thesis two football clubs working with their own operations models are examined. The purpose of this paper is to increase awareness of values and beliefs about a healthy child and youth football at club level. To see how the clubs are working to ensure that operations are carried out from a child rights perspective, text documents are examined and a representative from each club has been asked to provide their views in interviews. The methodological approach of the study is inductive and the study is conducted through a comparative case study with a qualitative text analysis. The paper employs a variety of theoretical tools in the analysis. Both models reflect a clear child rights perspective with a focus on youth development. The clubs also intend to influence the surrounding environment. The definitions of a healthy child and youth football differ slightly, suggesting that the definition is personal and is based on their respective context.

Syftet med studien är att belysa hur verksamma lärare i förskoleklass och årskurs 1-3 arbetar för att identifiera elever med läs- och skrivsvårigheter i tidig ålder. Vilka stödinsatser lärarna sätter in och varför de använder just de stödinsatserna för att stärka elever med läs- och skrivsvårigheter. Detta är viktigt eftersom läs- och skrivsvårigheter är vanligt förekommande och lärare behöver därför ha kunskap om hur de ska identifiera och arbeta med elever som har läs- och skrivsvårigheter. Genom denna kvalitativa studie kan lärare få ta del av dessa kunskaper. För att få svar på studiens syfte används följande forskningsfrågor:   1. Hur identifierar lärare läs- och skrivsvårigheter hos elever?  2. Vilka stödinsatser använder lärare i sin undervisning för att stötta elever med läs- och skrivsvårigheter, varför?  3. Vilken effekt har stödinsatser i tidig ålder enligt lärare?    Studien använder den kvalitativa metoden semistrukturerade intervjuer som genomfördes med sju grundskollärare. Den insamlade empirin analyserades sedan tematiskt. Den teoretiska utgångspunkt som används i studien är ramfaktorteorin. I analysen sökte vi efter olika ramar som påverkar lärarnas undervisning. Ramarna fanns både som stöd och begränsande för lärarnas arbete. De centrala begrepp som studien använt sig av är stödinsatser och läs- och skrivsvårigheter.   Det studien kom fram till är att lärarna framför allt använder de obligatoriska kartläggningsmaterialen från Skolverket för att identifiera elever med läs- och skrivsvårigheter. Det framkom att lärarna använder många olika stödinsatser beroende på erfarenhet och arbetsplats. Resultatet visade även att lärarna anser att det är viktigt för elever att få stödinsatser i tidig ålder för att de inte ska få problem i senare årskurser. Den tidigare forskning som studien tar upp belyser vikten av att tidigt identifiera elever med läs- och skrivsvårigheter och att läraren har en väsentlig roll för de eleverna. Resultatet av studien bekräftar den tidigare forskningen gällande vikten av att identifiera elever tidigt och att lärarens kompetens är den viktigaste faktorn för att stötta elever. De slutsatser som studien kom fram till är att lärares undervisning styrs av olika faktorer. Dessa faktorer är ledningens beslut, ekonomiska resurser och erfarenheter hos lärarna. Utifrån tidigare forskning och studiens deltagare går det att dra slutsatsen att lärares arbete med identifiering av elever med läs- och skrivsvårigheter är väldigt viktigt. Det är viktigt för att kunna ge elever bättre förutsättningar att lyckas i skolan och för att kunna verka i samhället. Ännu en slutsats är att engagerade och kompetenta lärare och tillgången till effektiva verktyg är de viktigaste faktorerna för framgångsrik läs- och skrivundervisning.

Syftet med examensarbetet var att undersöka hur pedagoger arbetar med att låta eleverna upptäcka och uppleva historia som en del av historieundervisningen. Samtidigt som underökningen tar upp vidareutbildningsmöjligheterna inom So/historia för de berörda pedagogerna på skolan. Teorin är baserad på att eleven kan skap djupare band till historia genom att uppleva och upptäcka historia på plats och på ett mer praktiskt sätt. Metoden består av kvalitativa intervjuer som har blivit transkriberade och en skriftlig intervju. De som blivit intervjuade är pedagoger som arbetar med årskurserna 1-3 och 4-6 och som har So som sitt undervisningsämne. Alla intervjuer har sin grund i ett färdigställt intervjuformulär. Resultatet av dessa visar på en varierad undervisning som börjar med ett praktiskt och undersökande arbetsätt i årskurserna 1-3 och slutar med att i årskurserna 4-6 blir mer teoretisk och undervisningen stannar i klassrummet. Samtidigt kommer det fram att det inte finns någon vidareutbildning för skolans pedagoger inom Soämnena. Trots att samtliga pedagoger uppger att de behöver mera stöd i sin undervisning. / The aim of the thesis was to investigate how teachers work to let students discover and experience history as part of the teaching of history. While the study raises further training opportunities in SE / history of the affected teachers at the school. The theory is based on the student to knowledge deeper ties to history through to experience and discover the history of the place and in a more practical manner. The method consists of qualitative interviews have been transcribed and a written interview. Those who have been interviewed are educators who work with grades 1-3 and 4-6 and having SE as their teaching subject. All interviews are based on a completed interview forms. The result of these shows a varied education that begins with a practical and exploratory way of working in grades 1-3 and end up in grades 4-6 will be more theoretical and teaching stays in the classroom. Meanwhile, it emerged that there is no training for school teachers in the So-topics. Although all the teachers say they need more support in their teaching.

Vår studie handlar om hur pedagoger på två utvalda förskolor arbetar och förhåller sig till ett interkulturellt förhållningssätt. Ett interkulturellt förhållningssätt innebär att man accepterar och värderar alla kulturer på samma sätt och under samma omständigheter.Syftet med denna studie var att synliggöra vad ett interkulturellt förhållningsätt kunde innebära och det undersökte vi genom att intervjua sex olika pedagoger om hur de ser på integration, kulturmöten och hur de tar del av barnens kulturella olikheter i förskolan. Frågeställningen som vi valde att undersöka var: Hur ser pedagoger på två mångkulturella förskolor på kulturmöten och de kulturella olikheter de möter i verksamheten? För att kunna få vår frågeställning besvarad intervjuade vi sex pedagoger som arbetar på två olika mångkulturella förskolor. Resultatet vi fick visade att de två olika förskolorna arbetade utifrån ett likartat förhållningssätt när det gällde att ta del av barns olika kulturella bakgrunder men pedagogerna hade olika synsätt på vad en integration var. Pedagogerna på de två utvalda förskolorna säger att de tar tillvara på alla barns kulturella olikheter i vardagen. Man kunde även se att pedagogerna lade fokus på barnens olikheter och pedagogerna lyfte även upp hur viktigt det var för dem att barnen skulle förstå att alla barn inte har det likadant och att det finns kulturella olikheter hos varje barn.

Ambitionen med detta arbete är att undersöka huruvida det finns något mönster mellan användandet av matematikboken och de bedömningsprocesser som sker i skolan. Flera forskare och rapporter (Johansson, 2006; Löwing; 2004; McDuffie & Mather, 2006, Skolverket 2003) pekar på att matematikboken har en väldigt central roll i undervisningen i skolan och att de bedömningar som oftast gjordes var summativa bedömningar i samband med prov eller diagnoser. Denna notering samt att formativ bedömning, som ämnar att leda eleverna vidare i deras kunskapsutveckling (Black & William 1998), fick begränsat utrymme gjorde även vi under den verksamhetsförlagda delen av vår utbildning. I vår SAG-uppsats bestämde vi oss för att undersöka huruvida detta stämde överens med forskningen. Vad vi kunde konstatera var att kombinationen av bedömning och användandet av matematikboken var knapphändigt efterforskat. Emellertid var respektive område efterforskat utan vidare relation till varandra. Utgångspunkten för detta examensarbete har därmed varit att försöka undersöka huruvida det finns något mönster mellan användandet av matematikboken och de bedömningsprocesser som sker i skolan. En annan utgångspunkt för detta arbete har varit det socialkonstruktivistiska perspektivet på lärande, som kortfattat innebär att elever konstruerar sina egna kunskaper i samspel med andra, snarare än att de färdiga kunskaperna existerar och väntar på att bli inhämtade (Wyndhamn, Riesbeck & Schoultz, 2000). För att kunna göra en undersökning av detta problemområde har sju matematiklärare i grundskolan intervjuats, för att ta reda på hur deras undervisning ser ut samt deras syn på de bedömningsprocesser som äger rum i skolan. För att kunna undersöka huruvida det fanns något mönster mellan dessa områden analyserades svaren utifrån från en kategorisering av olika lärartyper, baserat på Ahlbergs (2000) forskning. På så sätt kunde vi urskilja vilka olika bedömningsmetoder som var vanligt förekommande inom varje kategori. Resultatet av vår undersökning ledde fram till att det finns vissa gemensamma företeelser inom respektive lärartypskategori. Till exempel var summativa prov och diagnoser vanligare i de klassrummen där matematikboken har en mer central roll. Resultatet innebär dock inte per automatik att slutsatserna av denna undersökning är allmängiltiga, däremot ger de en utökad insyn på detta undersökningsområde.

Full delaktighet i föreningar och i beslutsfattande processer för alla människor på alla nivåer anses vara eftersträvansvärt av internationella konventioner. Forskning visar dock att människor med intellektuell funktionsnedsättning upplever många inskränkningar i delaktigheten inklusive i delaktigheten i beslutsfattande processer. Det finns väldigt lite forskning som undersöker gemensamt beslutsfattande hos personer med intellektuell funktionsnedsättning. Syftet med den här studien är att bidra med fördjupad kunskap kring hur personer med intellektuell funktionsnedsättning upplever delaktigheten i beslutsfattande processer för att för att kunna förstå främjande faktorer. Kontexten för studien är intresseföreningar som har medlemmar och styrelseledamöter med intellektuell funktionsnedsättning, då föreningar tillhandahåller en bred mångfald av möjligheter för delaktighet i beslutsfattandet. Studien utgår ifrån följande frågeställningar utifrån ett biopsykosocialt perspektiv: Hur beskriver personer med intellektuell funktionsnedsättning den upplevda delaktigheten i beslutsfattande processer i en förening? Vilka faktorer för kognitiv tillgänglighet beskrivs som betydelsefulla för personer med IF? Studien utgår dessutom ifrån kritisk realism som vetenskapsteoretisk ansats. Metoden som används är kvalitativa intervjuer som analyseras med en innehållsanalys. Resultat som framkommer är att delaktigheten i beslutsfattande i de undersökta kontexterna upplevs ofta bra men att delaktighetsinskränkningar förekommer. Det finns ett flertal faktorer för kognitiv tillgänglighet som är betydelsefulla.

Studiens syfte är att undersöka förskollärares förhållningssätt kring taluppfattning samt barns förståelse för kardinaltalsprincipen. Delstudie 1 genomfördes genom kvalitativa intervjuer med sex förskollärare. Teorin som användes vid analysen av intervjumaterialet var fenomenografi med begreppet andra ordningens perspektiv, där tolkning blev centralt utifrån deltagarnas uppfattningar. Resultatet visar att de förskollärare som ingick i studien har en positiv inställning och ett liknande förhållningssätt till ämnet matematik. Begreppet grundläggande talbegrepp upplevdes svårdefinierat av samtliga förskollärare. När det kommer till matematik på förskolan ser majoriteten av deltagarna att det matematiska lärandet främst uppkommer i det spontana arbetet, då det finns i material och rutiner. Samtidigt kan det tolkas finnas viss planerad matematik i det som benämns spontant. Förskollärarna har ingen djupare kännedom om det bredare matematiska utrymmet i den reviderade Lpfö18. De upplever också de matematiska strävansmålen som tolkningsbara, med skilda åsikter. Delstudie 2 genomfördes genom samtalsfrågor och Give-a-numberuppdrag i två barngrupper, med åldrarna tre till fem år. Teorin av Sarnecka et al. om olika number-knower-levels användes vid analys av resultaten från uppdragen, för att se barnens förståelse för grundläggande talbegrepp och kardinaltalsprincipen. Resultatet visade att barnen använde språket och sina erfarenheter för att delge sina matematiska kunskaper.Ingen av barnen befann sig i pre-number-knower nivån, fyra barn befann sig i subset-knower nivån och slutligen befann sig sju barn i cardinal-principle-knower nivån. Barnen i den sista nivån visade förståelse för kardinaltalsprincipen. Avslutningsvis fanns det under uppdragen och i samtalen med barnen en viss variation i uppvisad kunskap, beroende på individuella och socioekonomiska faktorer.