Denna studie syftar till att undersöka hur förskollärare verksamma i förskola och förskoleklass upplever sin genusmedvetenhet samt hur de säger att de konkretiserar arbetet i verksamheten. Studien syftar även till att undersöka vilka likheter och skillnader som finns representerade i de två olika verksamheterna vad gäller genusmedvetenhet. Materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer med förskollärare verksamma i förskola samt förskollärare verksamma i förskoleklass. Materialet analyserades utifrån tematisk analys och bearbetades med utgångspunkt ur ett genusteoretiskt och sociokulturellt perspektiv och dess centrala begrepp.I studiens resultat framkom att det fanns likheter och skillnader i de båda institutionerna i förskollärarens syn på genus samt hur de säger sig konkretisera genusmedvetenheten i verksamheterna. Resultaten indikerar på att det finns en medvetenhet och ett intresse kring genus i de båda institutionerna men det framgår att förskollärare verksamma i förskola tenderar att arbeta mer genusmedvetet samt att arbetet genomsyrar deras verksamhet på ett mer naturligt och konkret sätt. Förskollärare verksamma i förskoleklass utrycker istället en avsaknad av ett mer konkret arbetssätt kring genus då de uppger att arbetet inte ges tillräckligt stort utrymme i skolan.

Educare är ett begrepp som används inom förskolan och är en kombination av lärande och omsorg. Förskolan strävar i Sverige efter att ge varje barn en likvärdig uppväxt som består av omsorg, lärande och socialisation oberoende av vårdnadshavarnas socioekonomiska bakgrund. Syftet med denna studie var att undersöka hur vårdnadshavare skapar mening kring sitt val av förskola i fristående respektive kommunal. Syftet var även att få en förståelse för vad vårdnadshavare förväntar sig av förskolan som verksamhet. Genom kvalitativa intervjuer med en semistrukturerad intervjuguide har vi fått en ökad förståelse för varför vårdnadshavarna väljer som de gör samt ökat vår förståelse för vad dessa vårdnadshavare anser är viktigt att förskolan gör för deras barn. Med utgångspunkt i ett sociologiskt perspektiv har vi analyserat det empiriska materialet genom Bourdieus teori om kapital och habitus, vilket ingår i hans sociala reproduktionsteori. Studiens resultat visar att det som alla vårdnadshavare har gemensamt är att omsorg prioriteras högt när det gäller förskolans verksamhet. Vårdnadshavares syn på att förskolan är skolförberedande varierar mellan de fristående och kommunala förskolorna. Somliga vårdnadshavare ser skolförberedelse som central i socialisationsprocessen vilket betyder att barnen lär sig fungera i grupp, medan andra betonar kunskap som lärande. Vårdnadshavarna som valt kommunal förskola känner tillit till kommunen gällande förskolans tillsyn, vilket grundar sig i olika erfarenheter. Vårdnadshavarna på fristående förskola grundar sitt val på förskolans inriktning. Det som alla vårdnadshavare har gemensamt är att närhetsprincipen har en stor påverkan på deras val av förskola.

Denna studie syftar till att undersöka hur förskolrektorer och förskollärare beskriver sitt arbete med kulturell mångfald i förskolan, och om dessa beskrivningar går i linje med de riktlinjer som förskolans läroplan påvisar angående ämnet. Genom att analysera respondenternas utsagor har vi undersökt hur yrkeskategoriernas beskrivningar skiljer sig åt. Materialet till studien samlades in genom kvalitativa intervjuer med både förskollärare och förskolrektorer, då vi anser att båda yrkeskategorierna har en väsentlig inverkan på vilket utrymme ämnet kulturell mångfald får i förskolan. Studien har givit oss en inblick i hur fem förskolrektorer och fem förskollärare i en mellanstor kommun i Sverige beskriver och reflekterar över arbetet med kulturell mångfald i förskolan. Empirin har därefter analyserats och diskuterats med utgångspunkt i ett interkulturellt perspektiv, samt med hjälp av centrala begrepp för perspektivet. Studiens resultat indikerar att rektorerna i högre grad än förskollärarna, tycks utgå ifrån ett interkulturellt perspektiv i sina beskrivningar av hur de i sina verksamheter arbetar med ämnet. Rektorerna lyfter bland annat vikten av en verksamhetsförankrad grundsyn eller värdegrund som innefattar synen på människan, bemötande och förhållningssätt. Denna grundsyn sträcker sig utanför ramarna för arbetet med kulturell mångfald och inkluderar också ämnen som genus, normer och demokrati. Beskrivningarna av de arbete som bedrivs visar att arbetet med kulturell mångfald till stor del går i linje med läroplanens riktlinjer, med hänsyn till att inga vidare precisioner om hur arbetet skall genomföras i praktiken ges. Vi fann dock att arbetet med det läroplansmål som lyfter att förskolan ska bidra till att alla barn får utveckla sin kulturella identitet, inte gick i linje med läroplanen då respondenterna uppgav att detta var något som överlämnades till vårdnadshavarna. Rektorerna och förskollärarna var enade om att de båda innehar ett stort ansvar i att ämnet är en del av verksamheten. Vidare utläser vi ett mönster i resultaten som indikerar att flertalet respondenter anser att arbetet med kulturell mångfald främst berör verksamheter med etniskt och kulturellt blandade barngrupper. Vilket följaktligen går emot vad tidigare forskning förespråkar, som istället hävdar att ämnet är något som ska arbetas med oavsett om barngruppen anses vara homogen eller inte.

Syftet med examensarbetet är att öka kunskapen om hur pedagoger arbetar med flerspråkigabarns språkutveckling i förskolan. Studien besvarar frågeställningarna: vad uttryckerförskollärarna att de gör för att stimulera flerspråkiga barns språkutveckling, hur beskriverförskollärarna att verksamheten anpassas för flerspråkiga barn och varför, enligtförskollärarna, ska förskolan arbeta med barnens modersmål? För att kunna besvara dessafrågeställningar har kvalitativa intervjuer genomförts i två olika kommuner på sex olikaförskolor, där större delen av barnen består av flerspråkiga barn. Därefter har en tematiskanalys genomförts med stöd utifrån den sociokulturella teorin. I den tematiska analysenframkom fem teman: Konkreta material och bildstöd, högläsning, modersmål, flerspråkighetsom en tillgång och identitetsskapande.Resultatet visar att den pedagogiska stöttningen är viktig för flerspråkiga barnsspråkutveckling. Förskollärarna stöttar barnen på olika sätt genom att använda konkretamaterial och bildstöd. De anpassar verksamheten för de flerspråkiga barnen i högläsningenoch ger barnen alternativa sätt att uttrycka sig på. I resultatet framkom det att modersmål är endel av barnens identitet, om barnen får använda sina modersmål stärker det deras självkänsla.Det framkom också att modersmål utgör en grund för att barn ska lära sig ett nytt språk.Slutligen vill vi framföra att den pedagogiska anpassningen har varit en framträdande aspekt ivårt examensarbete och att flerspråkighet är en viktig del av förskolans verksamhet, men som inte alltid kommer till användning.

I detta examensarbete har semi-strukturerade intervjuer genomförts för att undersöka hur filosofilärare på gymnasieskolor uppfattar begreppet kritiskt tänkande, hur de beskriver att de arbetar med filosofiundervisning, samt hur de upplever att deras undervisning påverkar utvecklingen av kritiskt tänkande hos eleverna. Bakgrunden till forskningen består av vad gymnasieläroplanen och filosofiämnesplanen säger om kritiskt tänkande, samt hur tidigare forskning förklarar begreppet kritiskt tänkande. Den tidigare forskningen beskriver filosofiundervisning som särskilt lämplig för utveckling av kritiskt tänkande hos eleverna, och visar filosofiundervisningens positiva påverkan på utveckling av kritiskt tänkande. Resultatet visar att de intervjuade lärarna beskriver kritiskt tänkande som förmågan att vara välgrundad i sina ställningstaganden, att ifrågasätta och reflektera över ställningstaganden och att visa öppenhet inför nya idéer. Lärarna upplevde att klassrumdiskussioner, diskussioner i mindre grupper och grupparbeten spelade en viktig roll i de didaktiska val som gjordes för att främja utvecklingen av kritiskt tänkande hos eleverna. Dessa lärare upplevde att filosofiundervisningen hade en positiv påverkan på utvecklingen av kritiskt tänkande hos eleverna, men att ämnesplanen var missgynnande för vissa elever.

I distriktssköterskans yrkesroll ingår det att arbeta hälsofrämjande och behovet av detta uppfattas aldrig varit större. För att kunna bedriva detta arbete krävs tid och utrymme. Den pågående Covid-19 pandemin har medfört att vården har omorganiserats utefter det vårdbehov som skapats. Detta har medfört nya prioriteringar där den akuta vården har fått sättas främst. När distriktssköterskan inte har möjlighet att arbeta hälsofrämjande kan det leda till att sjukdomar och ohälsa ökar bland befolkningen. Syftet med denna studie är att beskriva hur Covid-19 pandemin påverkat distriktssköterskans arbetssituation med fokus på det hälsofrämjande arbete. Metoden som använts är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats, där åtta distriktssjuksköterskor har intervjuats och analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultatet mynnade ut i två kategorier kring distriktssköterskans upplevelser av: förändrad arbetssituation samt komplex arbetssituation. Resultatet visar att distriktssköterskans arbete fått omprioriteras och det hälsofrämjande arbetet har fått stå tillbaka. Det har funnits många utmaningar längs vägen och arbetssituationen har förändrats. Det har funnits ett ökat behov av att samarbeta på arbetsplatsen för att klara av den ökade arbetsbelastningen. Distriktssköterskorna menar att Covid-18 pandemin kommer ge oss kunskap och erfarenheter att ta med oss in i framtiden. Vilka konsekvenser som Covid-19 pandemin kommer att medföra är fortsatt för tidigt att säga men redan nu vet vi att pandemin kommer att medföra stora förändringar, inte minst i vården.

Covid-19 pandemin har inneburit en stor samhällelig påverkan där restriktioner med syfte att minimera smittspridning även har kommit att begränsat personers sociala umgängesformer. Personer över 70 år utgör en stor andel av den svenska befolkningen och genom att tillskrivas som riskgrupp har de belagts med särskilt strikta restriktioner som riskerar att hota deras tillvaro. Genom intervjuer med nio personer över 70 år avsåg författarna undersöka de äldres upplevelse av sin tillvaro under pandemin. Genom kvalitativ innehållsanalys av transkriberade intervjuer identifierades åtta underkategorier och två huvudkategorier: Pandemins konsekvenser för livet och hantera en ny tillvaro. Informanterna uttryckte en ökad känsla av meningslöshet- och ensamhet, en ökad oro samt en känsla av minskad delaktighet. Det framträder också hur informanterna genom ett gynnsamt förhållningssätt har försökt anpassa sin livsföring avseende bland annat fritidsintressen och vardagsärenden för att hantera den nya tillvaron. Informanterna har trots en bibehållen social interaktion med anhöriga upplevt en ökad ensamhet. Socialt stöd har visat sig vara en skyddsfaktor vid omvälvande livshändelser. Digitala lösningar har varit avgörande för hanteringen av den nya tillvaron avseende såväl social interaktion som utförande av vardagsärenden. I studien framkom att det inte är hållbart att implementera restriktiva rekommendationer i stor skala för att minska smittspridningen utan att samtidigt överväga de totala hälsoeffekterna. Genom god kännedom om hälsorisker relaterade till social isolering kan distriktssköterskan fylla en avgörande roll i det hälsofrämjande arbetet med isolerade äldre.

The economization of public administration and an increased interest in statistics, through requirements of evaluation and measurability, has contributed to the questioning of the public library in modern society. For public librarians this development has contributed to an increased focus on the needs of the library user, combined with an overall practice prioritizing service and marketing. This thesis presents language as fundamental for the understanding of social reality, through the use of language within the frames of discourses, and therefore in the pattern of action that constitutes the institution of the public library. It is consequently, against this background, important for librarians to understand how language that maintains and affects practices of the public library institution is expressed. In order to distinguish the discourse within which the public library institution is constructed, this thesis analyses five interviews from public librarians and the descriptions of their practices and the societal role of the public library. A qualitative research approach is applied and semi-structured interviews and discourse analysis are used as research methods, to collect and analyse the empirical material of this thesis respectively. The analysis is conducted with the support from theoretical tools, consisting of central concepts from the fundamental theories of the thesis; the post-structural perspective and the neo-institutional perspective. The key findings is the dominant discourse and how this constitutes the construction of the public library, based on models from the private sector, and the potential within the institution itself to change this narrative.

No description available.

Uppsatsens syfte var att undersöka pedagogers uppfattning om teknik och hur de arbetar med både analog och digital teknik i verksamheten. Samt hur deras syn och förhållande till teknik påverkar hur de undervisar i teknik och vad eventuella skillnader kan bero på. Studien har två olika delstudier, en kvantitativ enkätstudie och en kvalitativ intervjustudie, som tillsammans besvarade syftet. Barn ska få en likvärdig utbildning oavsett förskola och pedagoger behöver ha en positiv attityd gällande teknik och digitala verktyg för att detta ska kunna ske. För att en pedagog ska kunna undervisa i teknik krävs det att personen har positiv attityd, kunskaper och självförtroende för sin undervisning. Det finns faktorer som hindrar deras arbete med teknik, dessa är bland annat bristande kunskaper och vårdnadshavares åsikter. Till hjälp i vår analys och diskussion utgår vi från en attitydmodell, självförtroende och väg-målteori, där pedagogerna ska vara effektiva ledare. Studiens resultat visade på att de flesta av de svarande hade tillräckligt med kunskaper inom teknik för att kunna undervisa i det men att alla undervisade på olika sätt och saker. Vi fann att lagstiftningar som exempelvis GDPR kan vara en hindrande faktor i teknikarbetet på förskolorna. Viktigt verkar också vara att bli erbjuden vidareutbildning för att kunna få bättre kunskaper och självförtroende och därmed kunna erbjuda en varierad teknikundervisning. Slutligen upptäcktes att man med fördel kan undersöka den analoga och digitala tekniken var för sig. Vår studie utgick från pedagogers egna uppfattningar om ämnet teknik och vi skulle tycka att det vore intressant i fortsatta studier att undersöka deras faktiska agerande. Att med etnografiska studier undersöka om de agerar på samma sätt som de själva upplever att de gör i teknikundervisning.