No description available.

Women self-report worse health than men, and people born in a foreign country report lower psychological well-being than Swedish born people. Participation and influence within society directly correlate with health, therefore it is important to integrate people into society so that they can participate and gain influence. The purpose of this study is, using a public health perspective, to examine foreign born women’s relations and experiences of integration in Sweden. A qualitative approach was used to answer the purpose. Five semi-structured interviews have been conducted in Stockholm, Västerås and Gävle with foreign born women of 18 years and older. The collected interview data was analyzed using manifest content analysis. The results showed that social-networks, language, and occupation are three important aspects that contribute to successful integration. Fear and unwillingness to assimilate to different cultures in a new country can increase the difficulty of integration. To ease integration, the participants believed that a multi-sectoral approach is necessary, stakeholders in integration need to work together. The women further described that more information and transparency in information from stakeholders will increase their ability to successfully integrate into a new country. The conclusions are that there are three main aspects that foreign born women believe influence their possibility to integration: experiences, possibilities and obstacles. Future policy makers should regard these important aspects when presenting policies for integration. / Kvinnor rapporterar sämre självskattad hälsa än män och utlandsföddas psykiska välmående är sämre än svenskföddas. Delaktighet och inflytande har visats vara starkt sammankopplat med hälsa och det är därför viktigt med ett effektivt integrationsarbete för att skapa delaktighet och inflytande i det svenska samhället. Syftet med denna undersökning var att undersöka upplevelser och erfarenheter av integrationen i Sverige bland utlandsfödda kvinnor utifrån ett folkhälsoperspektiv. För att besvara syftet har en kvalitativ ansats använts och fem semistrukturerade intervjuer med utlandsfödda kvinnor i olika åldrar över 18 år genomfördes. Insamlade intervjudata analyserades genom en manifest innehållsanalys. I resultatet framkom att sociala nätverk, språk och arbete är tre viktiga aspekter för att integreras i det svenska samhället. Rädsla och ovilja inför nya kulturer kan förhindra individers möjligheter till att integreras samt att kulturkrockar kan försvåra integrationen. Det framkom även att det bör finnas ett tvärsektoriellt arbete mellan samhällsaktörer och att lättillgänglig information kan nås, för en lättare förståelse för kulturen i det nya landet. Slutsatsen är att det finns olika aspekter som utlandsfödda kvinnor upplever påverkar deras möjlighet till integration: upplevelser, underlättande faktorer och hinder för integration. Framtida beslutsfattare bör ha dessa i åtanke vid utformning av styrning och policy för integration.

Sjukhus är en betydande arena för folkhälsan då de har individers hälsa som huvuduppgift. Det hälsofrämjande sjukhuskonceptet innebär en strävan efter mer hälso- och helhetsorienterade sjukhus med tydlighet i hälsoresurser för det lokalområde som ska tillgodoses. Syftet med denna studie är att undersöka linjechefer uppfattningar av det hälsofrämjande arbetet som bedrivs vid ett hälsofrämjande sjukhus. En kvalitativ metod valdes där fem första linjens chefer intervjuades. En intervjuguide arbetades fram med semistrukturerade frågeställningar och materialet från intervjuerna analyserades sedan med hjälp av en manifest innehållsanalys. Resultatet visar att första linjens chefer ansåg att det fanns en tydlig organisation och struktur för det hälsofrämjande arbetet och att stödfunktioner existerar. Dock uppfattade linjecheferna att beslutsfattande på högre nivå inte kom ända ned till verksamheterna på sjukhuset och att det finns svårigheter i att föra ut information i hela organisationen. En viss avsaknad av stöd från ledningsgrupp och en problematik hos läkargrupp förekom vad gäller följsamheten i det hälsofrämjande arbetet. Utvecklingsmöjligheter som framkom var en mer vägledande kommunikation, bättre resursfördelning och andra tänkbara sätt att främja hälsa. / Hospitals is an significant arena for the public health, since they have individuals’ health as the main focus. The concept of health-promoting hospitals involves a quest of more health and holistic oriented hospitals with a clear understanding of the health resources that are to be met for their local area. The purpose of this study is to investigate line managers perception of health-promoting work conducted at a health-promoting hospital. A qualitative approach was chosen where five first line managers in the health sector were interviewed. An interview guide was formed with semi-structured questions and the interviews were then analyzed using a manifest content analysis. The results show that first line managers felt that there was a clear organization and structure for the health-promoting work concept and support functions existed. However, the line managers perceived that decision-making at a higher level did not reach the whole way down to the operations in the hospital and there are difficulties in bringing out information throughout the organization. A certain lack of support from management and a problem with the physicians group occurred regarding the compliance in the health-promoting work. Development opportunities that emerged was a more guiding communication, better allocation of resources and other possible ways to promote health.

I have through qualitative interviews and analysis of previous research in the area searched answers to what tablets are used for in preschools and the reason why they are used in this way. In addition, it examines the similarities and differences there are in how teachers and children describe the use of the tool in preschool. The study is also looking for answers on whether and how the plates are used to develop children's scientific knowledge. There are six teachers and 14 children's statement that forms the basis for the analysis. The results indicate that tablets are used for two purposes. Partly in an educational purpose for different ways to live up to pre-school's mission which is attributed to the business through the preschool curriculum (Skolverket, 2010). In addition, the tablets even are used as an entertainment medium where children play in the application programs, called apps. Results show that what affects how tablets are used in the nursery, and for what purpose, seems to lie in teachers' interest, time and skills in the subject. Educators and children's statements about the use may be related to each other but the interviews show that they value different emphases. The study also shows that the use of tablets to develop children's scientific knowledge is very marginal.

Syftet med studien är att undersöka hur verksamma musiklärare och musiker i Sverige resone- rar kring begreppet personligt uttryck. Detta görs genom kvalitativa intervjuer. Det teoretiska perspektivet är hermeneutik. I resultatet framkommer flera olika sätt att se på, och förhålla sig till begreppet personligt uttryck, som visar sig vara svårdefinierat. Personligt uttryck kan tol- kas som ett sätt att vara och förhålla sig till musik och livet som stort eller till exempel som resultatet av de estetiska val musikutövaren gör när den spelar. I diskussionskapitlet dras slut- satser om att personligt uttryck kan visa sig på flera olika sätt, och upplevas på flera olika sätt. I diskussionen diskuteras hur hantverksmässiga och tekniska kunskaper kan ställas i relation till personligt uttryck, och det visar sig att det finns åtskilda sätt att resonera kring detta. / The purpose of the study is to investigate how active music teachers and musicians in Sweden argue about the concept of personal expression. This will be done through qualitative inter- views. My theoretical perspective is hermeneutics. The result shows several different ways of looking at, and relate to the concept of personal expression, which proves to be difficult to define. For example, you can see personal expression as a way of being and referring to music and life as big, or as the result of the aesthetic choices the musician makes when playing. The discussion chapter concludes that personal expression can be manifested in several different ways, and is experienced in several different ways. The discussion discusses how craft and technical knowledge can be put in relation to personal expression, and it appears that there are separate ways to reason around this.

Syftet med denna studie är att undersöka hur barn och barns behov konstrueras i förskolan. Studien syftar till att synliggöra diskurser och konstruktioner kring barns behov både generellt men också utifrån social bakgrund. Det material som samlats in genom kvalitativa intervjuer med fem förskollärare har analyserats och därifrån diskuterats utifrån de teman eller mönster som uppkommit. Genom en tematisk analys har materialet bearbetats med utgångspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Studiens resultat visar att barns behov konstrueras utifrån barn i behov av stöd, barns behov utifrån ålder samt barns behov av svenska språk, med fokus på icke-svenskspråkiga barn i socioekonomiskt utsatta områden. Resultaten visar också diskurser av institutionalisering och att dessa implementeras i förskolan som därmed bidrar till en konstruktion av en viss typ av ’idealbarn’ eller ’normbarn’. Resultaten visade även på att förskollärarna hade en tilltro till verksamhetens förmåga att möta alla barns behov samtidigt som de beskrev en känsla av otillräcklighet. Detta gällde framförallt de barn som framställdes som normalfungerande utan större behov av extra stöd. Dessa normbarn beskrevs ha andra behov än de icke-normativa barnen, framförallt behov av utforskande vilket tolkades som en konstruktion kring det kompetenta och nyfikna barnet. Förskollärarna uttryckte behov av kompetensutveckling för att möta barnens behov så att de kan nå måluppfyllelserna. Förskollärarna visade också en viss osäkerhet i att möta de icke-normativa barnens behov.

Syftet med studien är att få insikt i hur musiklärare i kulturskoal erfar ämnesintegrerade projekt samt hur inkluderingsarbete kan främjas av sådana projekt. För att kunna uppnå detta syfte utgår studien från följande forskningsfrågor: Vilka erfarenheter har musiklärare av ämnesintegrerade projekt i kulturskolan? Och i vilken utsträckning upplevs ämnesintegrerade projekt kunna påverka inkluderingsarbete i kulturskolan? Studiens kunskapsteoretiska utgångspunkt är interpretativism och den vetenskapsfilosofiska utgångspunkten fenomenologi. För att uppnå syfte och svara på frågeställningarna har semistrukturerade intervjuer gjorts med tre musiklärare som arbetar på varsin musik- eller kulturskola i Sverige. Resultatet presenteras i två övergripande teman. Teman är Resurser för och motivation till kreativt arbete samt social interaktion. I resultatet framkommer många likheter i de intervjuade musiklärarnas utsagor vilka till stor del handlar om en positiv inställning till utförandet av ämnesintegrerade projekt och främjandet av inkluderingsarbete i musik- och kulturskolan. Möjligheten och motivationen till att vilja utföra projekt skiljer sig däremot åt mellan musiklärarna vilka bland annat påverkas av tillgång till resurser och samarbete mellan kollegor. / The purpose of this study is to get a view of how music teachers in the Swedish music schools experience projects where different art subjects are integrated with each other and to see if these projects can facilitate that more people get included in these schools. In order to achieve this purpose, the study is based on the following research questions: In what ways does music teachers experience subject integrated projects in the Swedish music schools?, In what way can subject integrated projects facilitate that more people get included in the Swedish music schools according to music teachers? The theoretical foundation of the study is interpretivism and the philosophical perspective is phenomenology. Semi-structured interviews were conducted with three music teachers whom where all working in one music school each. The result is presented in two overall themes. Resources and motivation for creative work is the first theme. The second theme is Social interaction. The result reveal that the experience the music teachers describes when it comes to subject integrated projects and the work with including more people to the music schools are quite similar too each other. The experience is however different within the teachers answes when it comes to the possibility and the motivation to participate or lead a subject integrated project. The result reveal that possibilities and motivation is affected by resources and the cooperation in between colleges.

Utifrån ett hermeneutiskt perspektiv har föreliggande studie som syfte att studera några instrumentallärare inom kulturskolan angående kreativitet i instrumentalundervisning. I bakgrundskapitlet tas litteratur och forskning som berör området kreativitet upp. Sju informanter intervjuades med semistrukturerad kvalitativ intervju som metod. Tolkningar av transkriptionerna gjordes utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Resultatet visar att det fanns gemensamma uppfattningar om kreativitet. Kreativitet uppfattades av lärarna som att bryta sig ur etablerade tankemönster, skapande och att skapa nya idéer. Förutsättningar för kreativitet uppfattades vara trygga miljöer och att läraren är trygg i sin lärarroll. Elever ansågs vara kreativa men att det är läraren som lockar fram deras kreativitet. Vissa förutsättningar för elevers kreativitet var nyfikenhet, intresse och motivation. Resultatet visar att lärarnas egen utbildning har varit en källa till hur de uppfattar kreativitet. De viktigaste faktorerna var deras egna lärare och att få spela med andra vilket i sin tur har påverkat hur lärarna undervisar sina egna elever. / From a hermeneutic perspective, the present study aims to examine how cultural school teachers perceive creativity and how these perceptions have grown. The background chapter presents literature and research that concerns the area of ​​creativity. Seven informants were interviewed with semi-structured qualitative interviews. Interpretations of the transcriptions were made by applying the hermeneutic circle. The result shows common views of creativity. Creativity was perceived as breaking out of established thought patterns, creation and creating new ideas. Prerequisites for creativity were perceived to be safe environments and that the teacher is comfortable in his or her teaching profession. The view was that all pupils are creative, but the teacher needs to attract creativity. Some prerequisites for students were curiosity, interest and motivation. The result shows that the teachers' own education has been a source of how they perceive creativity. The most important factors were their teachers and to play music in ensembles with others. In turn this have influenced how teachers teach their students today.

Denna studie avser att undersöka vilket syfte pedagoger i förskolan har med läsning under läsvilan. Studien består av två delstudier: en kvantitativ enkätstudie och en kvalitativ intervjustudie. Detta innebär att studiens empiri samlades in med två metoder. Metoden för delstudie 1 bestod av en digital enkätundersökning med 464 respondenter som är verksamma i förskolan. I delstudie 2 genomfördes kvalitativa intervjuer med 5 deltagande pedagoger. Studiens resultat analyserades och diskuterades utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande samt de centrala begreppen: 1) Mediering och medierande redskap; 2) Den proximala utvecklingszonen. Resultatet visar att förskolans pedagoger ger olika beskrivningar av vad läsning under läsvilan syftar till. Aktiviteten beskrivs inte enbart som undervisning eller vila. Istället framgår en skildring av att läsvila bidrar med båda delar. Därutöver visar resultatet en beskrivning av läsning under läsvilan som lärorikt, exempelvis vad gäller barns literacy- och språkutveckling. I resultatet framkom pedagogernas förhållningssätt som en betydelsefull faktor i arbetet med läsning under läsvilan. I resultatet noterades dock att läsning är ett ämne som inte alla pedagoger reflekterar över regelbundet. Slutligen resonerar vi utifrån studiens resultat att fortbildning skulle bidra med att utveckla pedagogers arbete med läsning under läsvilan i förskolan.

Denna studie syftar till att undersöka fenomen som inkludering och exkludering inom lek i förskolan. Datainsamlingen skedde genom två kvalitativa metoder som bestod dels av pedagogers deltagande i intervjuer och etnografiska observationer på barn under den fria leken. Med hjälp av intervjuer undersöktes förskollärarnas och barnskötarnas uppfattning om och arbete i anknytning till inkludering och exkludering. Den etnografiska ansatsen bidrog till material angående barnens samspel och förhållningsätt i relation till lek. Det insamlade materialet har analyserats och diskuterats utifrån Vygotskijs teori och Corsaros begrepp inom barndomssociologi samt tidigare forskning.   Inkludering och exkludering är ett vanligt fenomen som ofta förekommer i olika kamratkulturer. I studiens resultat blir det synligt att barnen oftast använder sig av tillträdesstrategier för att få tillträde till lek, strategier som även observerats av Corsaro. I resultatet framkommer det att barnen förhandlar om sina statuspositioner för att göra sig själva och andra medvetna om sina möjligheter i den fria leken. Att ha en hög status inom kamratkulturen innebär att barnet har makt, vilket ger möjlighet till att kunna bestämma utifrån närhetsprincipen vilka som ska bli inkluderade samt exkluderade från gemenskap. Majoriteten av pedagogerna har en uppfattning om att exkludering av barn oftast sker i form av sekundär anpassning. Det vill säga att barnen visar att institutionens regler som alla-får-vara-med upprätthålls med vissa undantag i form av villkorat deltagande då barn blir tilldelade en oönskad eller underordnad roll i leken. Resultatet visar även på att pedagogernas närvaro kan ha påverkan på barnens förhandling i leken eftersom pedagogernas auktoritet värderas högre och därmed sker exkludering i mindre grad. Resultat visar också på att pedagogerna har en uppfattning om att språket har en betydelse i barnens lek och kan vara en faktor till varför barnen blir exkluderade från gemenskapen och lekar. I syfte att motverka exkludering och stärka barnens gemenskap och språkutveckling arrangeras olika uppstyrda lekar och samarbetsövningar, men även metoder som ”bra kompis”.