Denna studie ämnar undersöka hur två musiklärare på högstadiet arbetar med ämnet sång. Syftet är att undersöka hur sång lärs ut i musikundervisning för årskurs 7–9, med särskilt fokus på metod och genus. Det är genom kvalitativa intervjuer med lärare som empiri har samlats in. Det insamlade materialet analyserades med en metod som är inspirerad av Grounded Theory. De två musiklärarna blev intervjuade med frågor som var baserade på just dessa aspekter av sin undervisning. En kategori för två olika främsta metoder bildades. Lärarna hade två olika främsta metoder för att lära ut sång: en som grundades i kör och ensemble, och en som grundades i digitala verktyg. Genus tog form som en social konstruktion, en könsaspekt samt performativa handlingar. De två främsta metoderna berördes annorlunda av genus. Metoden för digitala verktyg visade sig ha betydligt mindre påverkan av genus medan metoden för kör och ensemble tydligt berördes av genus. Bedömning av sång skedde genom formativ feedback för båda lärarna. Det som skiljde dem åt var snarare hur feedbacken skedde. Metoden för kör och ensemble skedde på plats i klassrummet medan metoden för digitala verktyg kunde ske senare via kommentarer i ett delat projekt. Formativ bedömning användes då av båda lärarna men på olika sätt.

Att kunna skriva för hand sammankopplas tätt med lärande men eftersom samhället och skolan kommit att digitaliseras är det inte ovanligt att pennan som lärandemedel får stå i skymundan i klassrummet. Tidigare forskning har belyst att pennan helt riskerar att helt ersättas med digitala redskap som surfplattor. Arbetet syftar därmed analysera hur lärare i årskurs 4-6 uppfattar att skrivinlärningen ser ut beroende på om elever skriver för hand eller på surfplatta. Arbetet utgår från sociokulturellt lärande som teoretiskt perspektiv. För att uppfylla studiens syfte används kvalitativa metoder med tonvikt på semistrukturerade intervjuer som tillvägagångssätt för insamling av data. Resultatet visar att det råder en delad mening bland lärare som varit verksamma sedan 1990-talet kontra lärare som varit verksamma sedan sent 2000-tal kringvilken typ av skrivinlärning som fungerar bäst. Lärare som varit verksamma sedan 2000-talet förordar läsplattan som verktyg och ser inga direkta fördelar med analoga skrivsätt. De andra lärarna förespråkar en slags blandning av digitala och analoga skrivsätt där de menar att det analoga sättet skall användas som en slags bas innan digitala redskap används. Avslutningsvis råder viss oenighet mellan de olika lärarna gällande de två undervisningssätten där eleven skall stå i fokus. / <p>Inriktning svenska</p>

Denna kvalitativa intervjustudie behandlar ämnet barns integritet och inflytande i förskolans dokumentationsarbete, utifrån förskollärarnas perspektiv. Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare beskriver att de arbetar med barns integritet och inflytande i dokumentationsarbetet utifrån yngre och äldre barn. Den datainsamlingsmetod som används för studien bygger på semistrukturerade intervjuer bestående av en intervjuguide, där följdfrågor har tillkommit under intervjuernas gång. I studien har sammanlagt åtta förskollärare från tre kommunala förskolor blivit intervjuade, där de har fått möjlighet att berätta om arbetet med dokumentation, barns integritet och inflytande utifrån sina egna tankar och åsikter. I analysen av datainsamlingen används ett barndomssociologiskt perspektiv och dess tillhörande begrepp, barnperspektiv, barns perspektiv, agens samt Harts stegmodell. Resultatet av studien kan visa att det finns olika arbetssätt att arbeta med dokumentation, barns integritet och inflytande i förskolan. Samtliga förskollärares beskrivningar framhäver komplexiteten i arbetet, då det är en svår balansgång att möta styrdokument, lagkrav och samtidigt respektera barns integritet och inflytande. Utifrån förskollärarnas beskrivning kan en tolkning påvisa att de vill involvera barnen i hela dokumentationsprocessen, och på det sättet arbeta efter barns perspektiv. Tidsbristen som nämns tolkas däremot göra arbetet svårt och att involveringen av barnen inte alltid är möjlig att uppnå. Resultatet visar därför att dokumentationsprocessen istället utgår från ett barnperspektiv. På så sätt tolkas att barnens agens blir synligt i reflektionen av dokumentationen, men att förskollärarnas agens väger tyngre i hela processen. Utifrån Harts stegmodell tolkas det att förskollärna låter barnen involveras till viss del i dokumentationsarbetet, och därför ligger barnens makt på nivå ett och två i denna modell. Förskollärarnas grundtanke om hur de önskade involvera barnen tolkas dock kunna ligga på nivå tre och fyra, men att detta inte är möjligt just nu.

Syftet med vårt examensarbete är att skapa förståelse för lärares inställning till sambedömning och vilka faktorer som kan påverka inställningen. Undersökningen ämnar också att undersöka vad lärare kan se för syfte med sambedömning och utifrån detta föra en diskussion om hur och varför sambedömning genomförs i skolan. Vi vill även lyfta fram lärarnas erfarenheter av att sambedöma samt sambedöma elevers skriftliga produktion. Vi vill undersöka vad lärare anser är svårt med bedömning och utforska deras inställning till att överbrygga dessa svårigheter med hjälp av sambedömning. Eftersom nationella prov och summativ bedömning varit i fokus i tidigare studier om sambedömning vill vi därför också specifikt synliggöra den formativa bedömningen. Frågeställningar är följande: - Vad kan lärarna se för syfte med sambedömning? - Vad har lärarna för inställning till sambedömning och vilka faktorer påverkar lärares inställning till detta?Vad har lärarna för erfarenheter av att sambedöma elevers skriftliga produktion? - Vad kan lärare se för svårigheter med att bedöma skriftlig produktion och hur kan sambedömning enligt lärarna överbrygga detta? Skolverket och Skolinspektionens rekommendation ger ett positivt intryckt till sambedömning främst vid nationella prov. Den problemformulering som ställs är att det i dagens skola alltmer handlar om att implementera verktyg som mäter elevers kunskaper. Utgångspunkten för arbetet är läroplanen för gymnasieskolan 2011 som skriver att skolan ska ge elever förutsättningar att utveckla kunskap och värden. Sambedömning ses i studien som redskap för svensklärare att utveckla sina bedömningskompetenser. I förlängningen påverkar en ökad kompetens elevernas skrivutveckling. Den metod vi har använt för att få fram vårt empiriska resultat är den kvalitativa intervjun. Resultatet visar att lärarna uttrycker likvärdighet som syfte med sambedömning och att det kan öppna för nya perspektiv. Tid och organisation är viktiga aspekter kring lärares inställning. Samtliga lärare uttrycker att de arbetat med sambedömning vid de nationella proven och att sambedömning då ses som viktigt. Det visar också hur lärarna uppfattar sin egna men också andra lärares samarbetsvilja, hur dessa påverkas positivt och negativt av faktorer såsom osäkerhet, varierande kompetens, arbetslivserfarenhet, relationer till kollegor och kontinuitet. Slutsatsen är att lärarnas uppfattning är att sambedömning sällan sker och att det främst sker när det avsatts tid. De uttrycker dock en vilja sambedöma både mot kunskapsutveckling men också betygsättning. Slutligen förs en diskussion om sambedömning, måluppfyllelse och kunskapsutveckling.

Det här examensarbete handlar om språkutveckling på fritidshemmet. Huvudsyftet meddenna studie är att undersöka lärarnas perspektiv på arbetet med språkutveckling påfritidshemmet. För att kunna besvara studiens syfte har vi använt oss av följandefrågeställningar: Hur beskriver fritidspedagogerna språkutveckling på fritidshemmet?Vilka metoder och arbetssätt används för att främja språkutveckling hos eleverna påfritidshemmet? Hur upplever och beskriver fritidspedagogerna hinder som uppstår ispråkutvecklande arbete på fritidshemmet?Empiri till vår studie samlades in genom kvalitativa metoder i form avsemistrukturerade intervjuer med sex pedagoger från fyra olika fritidshem. Materialetfrån intervjuerna har analyserats med hjälp av det sociokulturella perspektivet ochnågra av dess centrala begrepp.Resultaten visar att de flesta aktiviteter som anses främja elevernas språkutvecklingsker i grupper. De mest förekommande aktiviteter som upplevs av pedagogerna somspråkutvecklande är: samtal utifrån elevernas intressen, högläsning, skapande avmultimodala berättelser och lek. Även om dessa aktiviteter anses varaspråkutvecklande kan dessa, enligt pedagogerna, inte alltid genomföras på grund avtidsbrist och stora barngrupper.

Skapandeprocesser i kreativa gymnasiet LBSDen här studien är en kvalitativ intervjustudie som undersöker lärares uppfattning av lärande ikreativa gymnasiet LBS (Ljud och Bild Skolan). Undersökningen har som utgångspunkt i hurlärare använder sig av olika metoder och uppläggning i sin undervisning för att motivera elevernai sina kreativa skapandeprocesser. I studien undersöks även vilka hinder och utmaningar somlärarna stöter på i sin undervisning. Resultatet visar att lärarna inom kreativa skolan LBS användersig av visuella medier i både analogt och digitalt skapande. Övervägande antalet lärare som deltogi studien är inte legitimerade utan lärare som har kunskaper från arbetslivet inom kreativa yrken,detta är något som lärarna själva påpekar och upplever.Informanterna menar att utbildningen ger eleverna många valmöjligheter efter gymnasiet med enhögskolebehörighet i ryggsäcken. Alla lärare i denna undersökning är överens om vikten av ettgörande eller en annan yttre stimulus som likt en retning kan sätta igång ett tänkande. Enligt lärarnai studien på den kreativa skolan bygger skapande på förmågan att generera nya idéer och modetatt våga låta eleverna arbeta tidigt med skarpa projekt med full kraft. Det finns ett behov vad gällerlärarens kompetens till fortbildning i ny digital teknik för att uppmuntra elevinitiativen och ökaderas motivation. Lärarna menar att den förmågan ökar elevernas självförtroende i deras studieroch i arbetslivet inom den hårt konkurrerade mediabranschen som snabbt förändras.

Skapandeprocesser i kreativa gymnasiet LBSDen här studien är en kvalitativ intervjustudie som undersöker lärares uppfattning av lärande ikreativa gymnasiet LBS (Ljud och Bild Skolan). Undersökningen har som utgångspunkt i hurlärare använder sig av olika metoder och uppläggning i sin undervisning för att motivera eleverna i sina kreativa skapandeprocesser. I studien undersöks även vilka hinder och utmaningar somlärarna stöter på i sin undervisning. Resultatet visar att lärarna inom kreativa skolan LBS använder sig av visuella medier i både analogt och digitalt skapande. Övervägande antalet lärare som deltog i studien är inte legitimerade utan lärare som har kunskaper från arbetslivet inom kreativa yrken, detta är något som lärarna själva påpekar och upplever.Informanterna menar att utbildningen ger eleverna många valmöjligheter efter gymnasiet med en högskolebehörighet i ryggsäcken. Alla lärare i denna undersökning är överens om vikten av ett görande eller en annan yttre stimulus som likt en retning kan sätta igång ett tänkande. Enligt lärarna i studien på den kreativa skolan bygger skapande på förmågan att generera nya idéer och modet att våga låta eleverna arbeta tidigt med skarpa projekt med full kraft. Det finns ett behov vad gäller lärarens kompetens till fortbildning i ny digital teknik för att uppmuntra elevinitiativen och öka deras motivation. Lärarna menar att den förmågan ökar elevernas självförtroende i deras studier och i arbetslivet inom den hårt konkurrerade mediabranschen som snabbt förändras.Nyckelord: digitala verktyg, kreativa gymnasiet LBS, kvalitativa intervjuer, lärandeskapandeprocessen

Trots tidigare forskning som visar att läsförmågan har stor betydelse även inom matematikämnet, så har den fortfarande inte särskilt stor plats i läroplanen för matematik. Syftet med detta examensarbete är att undersöka mellanstadielärares inställning och arbete med läsförståelse i matematik. Den teori som använts i arbetet är den sociokulturella lärandeteorin, denna har använts för att analysera resultatet. För att få fram ett resultat har kvalitativa intervjuer använts som metod och dessa har varit semistrukturerade. Totalt är det fyra olika lärare som intervjuats och gemensamt för dessa är att de är behöriga lärare i matematik samt att de är verksamma på mellanstadiet. Resultatet och analysen av vår studie visar att de fyra lärarna är överens om att läsförståelsen har stor betydelse inom matematiken. Idag ställer styrdokumenten i matematik högre krav på elevernas läsförmåga jämfört med vad det gjorde förr. Alla fyra lärarna menar att de arbetar med läsförmågan på ett eller annat sätt inom matematiken. I resultatet framkommer även att detta är något som inte diskuteras särskilt mycket på lärarnas arbetsplatser. Slutsatsen blir att trots att forskning visar hur viktigt det är med läsningen inom matematiken, så arbetar inte alla skolor aktivt med denna fråga. Dock finns det många lärare som har detta som en naturlig del av sin undervisning. I avsnittet om framtida forskning reflekterar vi över möjliga projekt att genomföra i framtiden.

Studien syftar till att, genom diskursanalys, undersöka erfarenheter och upplevelser av artistprofilering. I undersökningens kvalitativa intervjuer deltog tre intervjupersoner. Genom närläsning och tematisering av intervjupersonernas utsagor synliggjordes förväntningar på artistskap i en kedja från ung, oetablerad artist- och musikstudent via erfaren musikpedagog till välmeriterad företrädare inom musikindustrin. Resultatet visar intervjupersonernas resonemang, tankar, upplevelser och erfarenheter. För en hållbar artistprofilering, menar intervjupersonerna att artisten bör ha en artistprofil som är autentisk och genuin. Artisten förväntas vara en entreprenör med kunskap om branschen och besitta personliga egenskaper som att vara: visionär, självsäker, motiverad och självständig. De artistiska egenskaperna är i första hand inte musikaliska färdigheter utan personliga egenskaper och är grundade i personen som ger upphov till artistprofilen. Enligt intervjupersonerna har musikindustrins ekonomiska intressen olika utfall på artisters hälsa och även utformningen av det artistiska varumärket. Intervjupersonerna upplever ett glapp mellan undervisning och verklighet och menar att det krävs pedagoger som har insyn, är verksamma i musikbranschen och som kan skapa broar mellan musikutbildning och musikindustri.

Denna studie belyser användningen av digital teknik i undervisningsmoment på stor- och småbarnsavdelningar, vilken tillgång barnen har till det digitala samt kompetensutveckling hos förskollärare. Studien genomfördes med semistrukturerade kvalitativa intervjuer utifrån det sociokulturella perspektivet där samspelet mellan människor och kulturella redskap har en betydelsefull roll. Sammanfattningsvis kunde resultaten i denna studie belysa vikten av adekvat digital kompetens, barnens tillgång till den digitala tekniken, fortsatt kompetensutveckling för förskollärarna inom ämnet samt användningen av den digitala teknik i undervisningen. Dagens barn lever i ett digitaliserat samhälle där den digitala tekniken används på många varierande sätt. Tekniken utvecklas fort och kompetensutveckling är alltid något som kommer att behövas, speciellt i undervisningen tillsammans med barnen.