<p>Systemutveckling idag strävar efter kvalitet, men man kan se flera tecken på en kvalitetsbrist i utvecklingen av system. Många projekt kommer till korta. Trots att enorma summor pengar läggs ner på IT-projekt varje år misslyckas en stor del av dem. Denna rapport behandlar frågeställningen: Hur uppnås kvalitet vid systemutveckling? Rapporten besvarar frågeställningen genom intervjuer med erfarna yrkesmän inom området. Det är deras perspektiv på kvalitet som besvarar frågeställningen.</p><p>Resultatet visar att synen på kvalitet stämmer väl överens med vad befintliga teorier säger att kvalitet handlar om, någon form av kundtillfredsställelse. Resultatet av intervjuerna har vidare analyserats tillsammans med befintliga teorier på området. Rapporten visar på att vissa faktorer påverkar kvaliteten och uppfyllandet av den. Två av dessa faktorer är kommunikation och kultur.</p>

Syftet med min undersökning var att ta reda på vilken typ av underlag som används i förskolors och skolors utvärderings- och analysarbete och se i vilken utsträckning det arbetet är kopplat till det utvecklingsarbete enheten väljer att fokusera på. Jag ville också veta i vilken utsträckning det är förskolechef/rektor som beslutar om utvecklingsområde, om de upplever att det är huvudmannen som gör det eller om det sker ett samarbete.    Enkätundersökningen genomfördes i två grupper från rektorsutbildningen på Karlstads universitet.   Mitt resultat visar att det i verksamheter som har nationella prov och betyg så blir detta en stor del av underlaget, både för enheten och huvudmannen. I förskolan används till största del intervjuer och personalens självvärderingar. Det som i högst grad ligger till grund för valet av utvecklingsarbete är nya bestämmelser från riksdag och regering och huvudmannens prioriteringar, inte de egna analyserna. En majoritet av förskolecheferna och rektorerna svarade att de själva kan påverka valet av utvecklingsarbete, men trots det så visar resultatet att det inte är den egna enhetens analyser som till största del används som utgångspunkt för utvecklingsarbetet. Det sker sällan ett samarbete med huvudmannen. I de fall det sker ett samarbete används enheternas egna analyser som utgångspunkt i högre grad. / The purpose of this study was to investigate what type of data and materials headmasters in pre-schools, schools, responsible politicians in the municipality or owners of the schools, use when they evaluate and analyze the learning outcomes and national aims at their schools. I also wanted to know to what extent the analyses are connected to the decisions made about school development and who it is that decide what to focus on. In addition, I wanted to find out if there is cooperation between the headmasters and the responsible politicians/owners of the schools?   A questionnaire was given to two groups of headmasters for pre-school and schools studying at the education for headmasters at Karlstad University.   My results show that in schools where they have national tests and grades, statistics on these results are the most important factors for both the school and the politicians/owners in evaluations and analyses. In pre-schools they use interviews and self-assessments. The highest degree factors that decide school development are found to be new decisions made from the parliament, and priorities from politicians and/or owners of the schools. A majority of the pre-school and school headmasters answered that they can decide the focus of their school’s development; still the results show that it is not their own analyses that decide what to develop. It is seldom cooperation between headmasters and politicians/owners. Where there is cooperation the schools’ own analyses are used to a higher degree in the work with school development.

Min forskning tog sin utgångspunkt i övertygelsen om att det finns en maktdistans i samtliga samhällen och att det har funnits genom alla tider. Från de mest uråldriga stammarna till dagens moderna samhälle. Problemformulering På vilket sätt kan maktdistansen förklara delaktigheten inom ICA, distributionsenheten Stockholm? byggde på att ämnet var intressant när det diskuteras offensivt kvalitetsutveckling inom organisationen. Några av hörnstenarna i den offensiva kvalitetsutvecklingen är ett engagerat ledarskap och att skapa förutsättningar för delaktighet. Även organisationens egna kärnvärden som cheferna ska arbeta efter går att koppla till den offensiva kvalitetsutvecklingen. För att få fram ett underlag för forskningen utgick studien ifrån Hofstedes huvudfrågor som han använde när han studerade dimensionen maktdistans. Huvudfrågorna som användes i studien var; Hur ofta upplever Du att anställda är rädda för att uttrycka missnöje med sin chef? Hur upplever Du att din närmsta chef faktiskt fattar sina beslut? På vilket sätt att fatta beslut skulle Du föredra hos din närmsta chef? Syftet med forskningen var att kartlägga på vilket sätt kan maktdistansen förklara delaktigheten inom processen expedition. Resultatet av forskningen ska användas för att sprida kunskapen kring ledarskap och maktdistans, inom organisationen. Studien genomfördes enligt Tonnquist projektmodell och mallar. Hela uppsatsen var uppbyggd som ett projekt med fyra olika steg; förstudie, planering, genomförande och ett avslutande. Studien genomfördes utifrån den kvantitativa designen och metoden surveyundersökning (pappersenkät). Dataanalyseringen skedde efter en sammanställning av enkäterna som gjordes enligt Likert-skalan. Det som var intressant i analyseringen var att hitta medelvärdet på de olika frågorna som ställdes. Slutsatsen av studien blev att det fanns tendenser att: Det fanns individer som upplevde att det fanns kollegor som var rädda för att uttrycka sitt missnöje till sin närmsta chef. Nästan hälften av respondenterna upplevde att deras närmsta chef fattar beslut i demokratisk ledarstil. De flesta önskade att deras närmsta chef skulle använda en demokratisk ledarstil. När det gällde själva slutsatsen på problemformuleringen; var tendensen att det fanns ett engagemang bland respondenterna och att maktdistansen inte upplevdes som stor inom organisationen. Att maktdistansen inte upplevdes som stor är positivt när det gäller organisationens fortsatta arbete med offensivt kvalitetsarbete. / My research started from the conviction that there is a power distance in all societies and that it has existed throughout all times, from the most ancient tribes to the modern society of today. The problem, how can the power distance explain participation within distribution unit Stockholm, was based on the theory that the subject was interesting when it discussed proactive development within the organization. The cornerstones of the proactive development of power are a committed leadership and a desire to create conditions for employee participation. The organization’s own core values that the managers should work with can be linked to the proactive quality development. In order to provide a basis for research, the study utilized Hofstedes main questions, which he used when he studied the dimension of power distance. The main questions used in the study were: How often do you find that employees are afraid to express disagreement with their manager? How do you feel about the way that your nearest manager actually makes his decisions? Which way of making decisions would you prefer your manager to use?  The purpose of this research was to identify how power distance can explain participation in the process expedition. The results of the research will be used to provide knowledge about leadership and power distance within the organization. The study was conducted according to the Tonnquist project model and templates. The essay was constructed as a project of four different stages: feasibility study, planning, implementation and a conclusion. The study was conducted based on the quantitative design and method of survey study (paper questionnaires). Data analysis was done after a compilation of surveys conducted according to the Likert scale. The interesting part of the analysis was finding the average of the various questions posed. The conclusion of the study was that there were the following tendencies: Some individuals felt that they had colleagues who were afraid to express their discontent to their nearest manager. Nearly half of respondents felt that their immediate manager made decisions in a democratic style of leadership. Most wanted their nearest manager to use a democratic style of leadership.  When it came to the conclusion of the defined problem, the tendency was that the respondents felt involved and that power distance was not perceived as high within the organization. The fact that the power distance was not perceived as high is very positive with regard to the organization's continuation with their proactive quality work.

I förskolan är det viktigt att det som planeras och genomförs i verksamheten utvärderas i förhållande till uppsatta mål i läroplanen (Läroplanen för förskolan 1998). Med detta som utgångspunkt så är syftet med detta arbete att studera några pedagogers syn på utvärderingens syfte i förskolan, hur de använder sig av densamma – samt att få en uppfattning av hur utvärderingens upplägg ser ut. Förskolan har på några decennier gått från planeringstänkandet till utvärderingstänkandet. När en utvärdering sker går man tillbaka för att se hur något gått. Utvärdering skall ses som en kollektiv aktivitet och det är av stor vikt att man i yrkesgruppen samtalar kring de olika underlagen som samlats in. Ett vanligt syfte med utvärderingen i förskolan är att pedagogerna skall få ett underlag så att de kan utveckla den pedagogiska verksamheten. Utvärdering handlar mycket om att pedagogerna skall rannsaka sig själv och då är det även av stor vikt att barnen får delge sin syn på sin egen läroprocess samt verksamheten. För att kunna utvärdera så kan man använda sig av olika metoder och verktyg och insamlandet av information kan ske exempelvis genom intervjuer eller genom fotografering. För att ta reda på mina frågor så använde jag mig av en undersökning i form av intervjuer med nio pedagoger. Resultatet visade att pedagogerna vill förbättra verksamheten ej förändra barnen. Resultatet visade även på att den vanligaste formen av underlag vid utvärdering är pedagogisk dokumentation, majoriteten använder denna form medan de som ej arbetar med det anser att det beror på tidsbrist. Min slutsats är följande vad gäller pedagogernas syfte med utvärdering i förskolan: försöka se hur något gått, förändra och förbättra verksamheten, reflektera över sitt eget förhållningssätt och sin yrkesroll samt se hur man som pedagog levt upp till gemensamt uppsatta mål med andra ord skapa ett mer kvalitativt arbete i förskolan.

<p>I förskolan är det viktigt att det som planeras och genomförs i verksamheten utvärderas i förhållande till uppsatta mål i läroplanen (Läroplanen för förskolan 1998). Med detta som utgångspunkt så är syftet med detta arbete att studera några pedagogers syn på utvärderingens syfte i förskolan, hur de använder sig av densamma – samt att få en uppfattning av hur utvärderingens upplägg ser ut. Förskolan har på några decennier gått från planeringstänkandet till utvärderingstänkandet. När en utvärdering sker går man tillbaka för att se hur något gått. Utvärdering skall ses som en kollektiv aktivitet och det är av stor vikt att man i yrkesgruppen samtalar kring de olika underlagen som samlats in. Ett vanligt syfte med utvärderingen i förskolan är att pedagogerna skall få ett underlag så att de kan utveckla den pedagogiska verksamheten. Utvärdering handlar mycket om att pedagogerna skall rannsaka sig själv och då är det även av stor vikt att barnen får delge sin syn på sin egen läroprocess samt verksamheten. För att kunna utvärdera så kan man använda sig av olika metoder och verktyg och insamlandet av information kan ske exempelvis genom intervjuer eller genom fotografering. För att ta reda på mina frågor så använde jag mig av en undersökning i form av intervjuer med nio pedagoger. Resultatet visade att pedagogerna vill förbättra verksamheten ej förändra barnen. Resultatet visade även på att den vanligaste formen av underlag vid utvärdering är pedagogisk dokumentation, majoriteten använder denna form medan de som ej arbetar med det anser att det beror på tidsbrist. Min slutsats är följande vad gäller pedagogernas syfte med utvärdering i förskolan: <em>försöka se hur något gått, förändra och förbättra verksamheten, reflektera över sitt</em> <em>eget förhållningssätt och sin yrkesroll samt se hur man som pedagog levt upp till gemensamt</em> <em>uppsatta mål </em>med andra ord skapa ett mer kvalitativt arbete i förskolan.</p>

Vårt syfte med detta arbete är att ta reda på pedagogers syn på kvalitet i förskolan, hur pedagoger arbetar med kvalitetsarbete systematiskt samt vilka förutsättningar som finns. Undersökningen är gjord genom kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger som idag arbetar inom förskolan. Resultatet som framkommit i undersökningen visar att alla intervjuade pedagoger har en samsyn när det gäller vad begreppet kvalitet i förskolan står för och vi har mött åtta engagerade, duktiga och professionella pedagoger med stora hjärtan som gör allt för att försöka driva en god förskola med barnet i fokus. En viktig förutsättning för att uppnå god kvalitet är att det finns resurser i form av anpassad personaltäthet till barngruppens storlek men också att tid finns avsatt för att utföra systematiskt kvalitetsarbete. Resultatet visar också att pedagogerna har full kunskap om hur arbetet bör göras för att kvalitetsarbeta systematiskt men att mycket fallerar på grund av förutsättningarna.

<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>

Denna studie är baserad på förskollärares syn på sitt uppdrag att dokumentera och analysera barns lärande och utveckling i förskolan. Detta uppdrag förtydligades i och med läroplanens revidering 2010 och har visat sig vara svårtolkat för förskollärare att genomföra i praktiken. Samtidigt har ansvaret för att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete på förskolan framhävts. Syftet med detta arbete är att undersöka hur förskollärare tolkar och hanterar kraven på systematiskt kvalitetsarbete i förskolan. I synnerhet undersöks i vilken mån de använder dokumentationer och analyser av enskilda barns lärande som underlag för att bedöma och utveckla verksamheten. För att ytterligare belysa hur förskollärare tolkar och hanterar dessa krav analyserar vi vårt material med hjälp av begreppet transformativ bedömning. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och genomfört intervjuer med sju förskollärare. Dessa arbetar antingen på en fristående eller en kommunal förskola i en större eller en mindre kommun i Mellansverige. Resultatet visar att förskollärarna i studien uppfattar läroplanens krav olika beroende på hur länge de har arbetat och om de arbetar kommunalt eller fristående. På kommunala förskolor framstår styrningen från statlig och kommunal nivå som mer påtaglig, men garanterar också en systematik i kvalitetsarbetet. På fristående förskolor upplevs inte styrningen som lika stark och kvalitetsarbetet här kan tolkas som mindre systematiskt i jämförelse. Flera förskollärare upplever detta uppdrag som tids- och resurskrävande och ställer sig frågande till för vems skull de ska genomföra detta. Förskollärarna använder i flera fall dokumentation som ett sätt att synliggöra sin verksamhet och sin profession. Bedömningar görs direkt eller indirekt och framstår som oundvikligen sammanvävda med förskollärarnas dokumentationspraktik, men kallas då för ”analys” eller ”reflektion”. I intervjupersonernas beskrivningar finns i vissa fall spår av transformativ bedömning. Denna bedömning innebär att man genom systematisk dokumentation av barn på individnivå kan finna sätt att bidra till att utveckla verksamheten på en övergripande nivå. Slutsatsen är att det förtydligade uppdraget tolkas olika och att det finns tecken på att förskollärare har ambitionen att vissa bedömningar ska bli transformativa.

Syftet med denna studie var att erhålla kunskap om hur rektorer i grundskolan uppfattar fritidspedagogers ansvarsområden inom skolans verksamhet och det uppdrag som anges i styrdokumenten vad gäller barns och elevers tid i skola och fritidshem. Undersökningen utfördes genom att åtta rektorer intervjuades via semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fenomengrafiska influenser i analysen. Studien visade på ett uppdrag som utifrån styrdokument bottnar i att se barnen och den grupp de är i och att arbeta med dem i olika sociala sammanhang. Typiska ansvarsområden som anges är delaktighet i samverkan med skolan på olika sätt och att föra dokumentation av verksamheten så den går att utvärdera och utveckla. I intervjuerna framkom att rektorerna ser fritidspedagogerna som kunniga inom området med grupporienterade processer och att de är duktiga på att komplettera skolan på olika sätt samt utgå från uppdraget som finns i styrdokumenten. Andra slutsatser var att det sytematiska kvalitetsarbetet är utmanande att hitta en bra systematik till och dokumentation avverksamheten kan bli bättre. Ytterligare en slutsats var att samverkan kan vara av olika karaktär, ofta är det som resurs fritidspedagogen samverkar.

Syftet med studien var att belysa vilken betydelse resultatet av en bedömning som utförts med hjälp av ett kvalitetssäkringsverktyg har för det systematiska kvalitetsarbetet på privata förskolor enligt pedagoger och förskolechefer. Studien var en fallstudie, där det empiriska materialet samlades in med hjälp av flervalsmetod, bestående av en enkät som besvarades av 32 pedagoger och intervju med 6 förskolechefer fördelade på 7 privata förskolor. Varje förskola använde sig av ett kvalitetssäkringsverktyg som i studien kallas för SäkerKval. Kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod. I diskussionen ställdes den teoretiska kunskapsramen i relation till det empiriska materialet. Resultatet visade en gemensam syn mellan pedagoger och förskolechefer på kvalitetssäkringsverktygets mål. Med hjälp av kvalitetssäkringsverktyget bedöms förskolornas kvalitet en gång per år. Det visade sig att det fanns delade meningar avseende bedömningsresultatets inverkan och betydelse för det systematiska kvalitetsarbetet. Förskolechefens kunskap om och mottagande av bedömningsresultatet, samt förskolechefens sätt att leda verkade vara avgörande för vilken betydelse pedagogerna såg i bedömningsresultatet och dess inverkan på det systematiska kvalitetsarbetet. Kvalitetssäkringsverktyget verkade ta tid att lära sig, vilket visade sig påverka graden av kompetens inom verktyget och erfarenhetsutväxling på förskolorna. Resultatet tyder även på skillnad mellan pedagoger och förskolechefer på förskolor som fick låga gentemot höga bedömningsresultat, vilket verkade ha inverkan på vilken riktning det systematiska kvalitetsarbetet tog på förskolan. / <p>Godkännandedatum: 2015-09-01</p>