Swedish school has for the last decades been using quality management as a method for improvement. Quality management is an enormous work and the whole school staff needs to be involved. The management consists of several parts like planning, surveys and interviews, analysis of the replies and setting up new goals. Parents, children and teachers are nowadays accustomed with quality surveys. The last few years these quality surveys have been computerized, but they still look almost the same, using little interaction with the respondent.I have had the opportunity to work with the company KMF Ventures, which has a vision that entails a more interactive web survey. This web survey gives both the school board and the pupils a possibility to compare their school with others. Hopefully this make them more interested in responding. The web survey is always open and the pupils can respond whenever they change opinion.This report describes the development process of the quality control tool for the web survey. The web tool has furthermore been evaluated in two Swedish gymnasium schools. Interviews have been held with teachers, school board and pupils. The purpose was to see how their quality management system works and how it has been changed when they starts to use this quality control tool. I also wanted to see how the schools handle problems with for example teachers.The questions in the web survey are few but they look practically the same as the ones already being used by the schools. They questions differ however from other surveys in the way it use only “yes” and “no” as responses.The quality web tool indicated that there were some problems in the schools. The lack of experience made however the schools to take little notice, even less to take action. This shows that education and planning of a new quality control tool is of great importance. The comparison option was nevertheless highly valued. This quality control tool could have a future, but it requires significant improvements. The company needs for example to consider the possibilities of a more well-known method for surveys. Most important is though that the company helps the school with the planning and the introduction of the new quality survey.

Denna studie fokuserar på att granska tio gymnasieskolors verksamhetsplaner och prioriterade utvecklingsmål för året 2021. Målet med studien är att uppmärksamma och titta närmare på hur elevhälsoarbete och elevhälsans professioner lyfts fram i verksamhetsplanerna. Skolinspektionen har i granskningen “Gymnasieskolors arbete för att främja elevers hälsa” (2021) upptäckt att det hälsofrämjande arbetet ofta saknas i det systematiska kvalitetsarbetet i gymnasieskolor och att detta arbete bör prioriteras mer. Med bakgrund av fakta från Skolverkets granskning (2021) och det resultat jag kommer fram till i min studie genom att undersöka gymnasieskolors prioriterade utvecklingsmål är det förväntade kunskapsbidraget att bidra med en ökad förståelse kring hur elevhälsans kompetens planeras att tas tillvara på i verksamheternas systematiska kvalitetsarbete. Syftet med den här uppsatsen är att förmedla en ökad kunskap om elevhälsoarbete som prioriterat utvecklingsmål i gymnasieskolans utvecklingsverksamhet. De frågeställningar jag vill besvara är: I hur stor grad är elevhälsoarbetet ett prioriterat utvecklingsområde i skolorna? Vilka likheter och skillnader finns det i de prioriterade utvecklingsområdena? På vilket sätt kan specialpedagogens kompetens tas tillvara på? Det teoretiska ramverk som använts är Peter Senges tankar om den lärande organisationen som presenteras i boken Den femte disciplinen (1995). Teorianknytningen valdes för en ökad förståelse kring skolors organisation, utvecklingsarbete och det systematiska kvalitetsarbete som är kopplat till elevhälsans arbete. Metoden av studien är genomförd som en dokumentanalys. Resultatet av studien visar att några av skolorna visserligen har elevhälsoarbete som ett prioriterat utvecklingsområde men att de i de flesta fall väljer att fokusera på andra utvecklingsområden. Några sådana exempel är att anpassa verksamheten efter rådande pandemi eller att arbeta med kollegialt lärande. Då studien endast undersöker hur elevhälsoarbetet skrivs fram behandlar den således inte de bakomliggande orsakerna till varför skolorna prioriterar sitt utvecklingsarbete på ett visst sätt. Detta är ett möjligt område att forska vidare kring i framtiden. Specialpedagogiska implikationer är att specialpedagogen ofta arbetar med skolutvecklingsfrågor och är en del i skolans systematiska kvalitetsarbete. Ett särskilt fokus ligger på om specialpedagogens kompetens tas tillvara på i utvecklingsarbetet.

Fritidshemmets pedagoger ska undervisa utifrån styrdokument och bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete (SKA) vilket syftar till verksamhetsutveckling samt säkerställandet av kvalitet och likvärdighet i utbildningen. Trots det stora antalet elever som undervisas i fritidshem är forskning på området begränsat. Den forskning som finns om SKA i fritidshem belyser dilemman som att tolka, dokumentera, utvärdera och redogöra för fritidshemmets kvalitet, framför allt utifrån fritidshemmets långsiktiga strävansmål. Den föreliggande studien syftade därför till att genom en kvalitativ textanalys av SKA-dokumentation beskriva och fördjupa förståelsen för vilket innehåll och vilka aspekter av kvalitet som skrivs fram av pedagogerna i en kommuns fritidshem. Anderssons (2017) begreppsapparat avseende aspekter av kvalitet i fritidshem har använts i analysen. Utifrån resultatet drogs slutsatsen att pedagogerna i aktuell kommun dokumenterar olika aspekter av kvalitet. Dock varierar innehållet i dokumenten och en del fritidshem beskriver inte den inre pedagogiska verksamheten. Ytterligare en slutsats som drogs är att innehållet i dokumenten sammantaget visar på ett socialpedagogiskt arbetssätt och ansats till lärande. / <p>Godkännande datum: 2022-06-05</p>

Konovalenko är en kommunikationsbyrå, vars verksamhet är baserad i centrala Malmö. Byrån arbetar idag inte systematiskt med kvalitetsarbete eller förbättring av sina processer, men är nyfikna på vilka fördelar de skulle kunna få ut av ett sådant arbete. För att kunna ta reda på hur företaget bäst skulle kunna arbeta med ett systematiskt kvalitetsarbete, har byråns processer och rutiner analyserats.Syftet med rapporten är att ta reda på hur Konovalenko skulle kunna arbeta systematiskt med att säkra sin kvalitet via sina processer och rutiner. Syftet ska uppnås genom att via intervjuer och observationer med medarbetare på byrån granska kommunikationsbyråns nuvarande processer och rutiner samt analysera dessa med stöd av relevant teori. Detta ska göras genom att besvara en frågeställning: På vilket sätt kan kommunikationsbyrån Konovalenko arbeta mer systematiskt med sitt kvalitetsarbete? Slutsatsen av rapporten är att Konovalenko skulle kunna arbeta mer metodiskt med systematiskt kvalitetssäkring, vilket skulle innebära ett mer kontrollerat och effektivt arbetssätt på byrån. / Konovalenko is a communication-firm, with its operation based in central Malmö. The firm does not work systematically with quality-work or improvement of their processes, but are curious of what benefits the company could receive from that kind of work. To find out how the communication-firm would benefit from a systematical quality-work, the firms processes and routines have been analyzed. The reports purpose is to find out how Konovalenko could work more systematically with securing the quality through their processes and routines. This will be achieved through interviews with and observations of co-workers at the firm and reviews of the firms present processes and routines. This information will further on be analyzed with support from relevant theory. This will all be done by answering one question at issue: In what way can the communication-firm Konovalenko work more systematically with their quality-work? The conclusion of the report is that Konovalenko could work more methodical to systematically securing their quality, which would facilitate a more controlled and efficient working-situation for the co-workers at the firm.

A systematic quality work is essential for anyone working in preschool, school,kindergarten and adult education to give children and students an equal education.Skollagen (2010:800) indicates that quality work should be focused on the nationalgoals of education. According to Skolverkets allmänna råd med kommentarer omsystematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet (2012) is the work to develop quality acontinuous process. Everyone's involvement and participation is therefore essential.Systematic quality work means to systematically and continuously monitor theactivities, analyze performance against national targets and based on that plan anddevelop. Although the work has been driven outside governmental policy documentssince 1997 shows, among others, Skolinspektionens audits of municipalities andschools that there is major deficiencies in the obligation to conduct a systematicquality work. It appears that more than half of the surveyed schools had deficienciesin its system quality work.This is the starting position this study takes on to and through literature review,document studies and interviews of principals is the subject problematized. The studyaims to examine how the principal manages and works with the systematic dailyquality work in the business with a view to increasing achievement. This is to giveprincipals and responsible principals an insight into the current situation ofprincipals' work with the systematic quality work.Results of the study show that in recent years there has been a positive developmentof principals' work with the systematic quality work. However, it is still the case thatdocumentation supporting the process can evolve even more.

Sammanfattning Förskolechefen som nyckelperson har stort ansvar för kvalitetsarbetet som beskrivits och förtydligats i den nya läroplanen. Förskolechefens roll innefattar ett ansvar att leda ett systematiskt kvalitetsarbete och utveckla hållbara system för det arbetet. Syftet med denna studie är att skapa en djupare förståelse av hur systematiskt kvalitetsarbete genomförs i praktiken i förskolan. Studien undersöker hur förskolledning implementerar ett systematiskt kvalitetsarbete i praktiken och vilka olika implementeringsstrategier som används. Metod för datainsamling som valts är intervjuer. Studien bygger på intervjuer med fem förskolechefer. Resultatet identifierar att kommunikation med andra förskolechefer, och deras nätverk är viktigt för implementeringen av systematiskt kvalitetsarbete. Studien visar att diskussionen kring systematiskt kvalitetsarbete påverkar och utvecklar förbättringsarbeten och säkrar dessa processer. Studien bidrar till en fördjupad förståelse för vilka faktorer som påverkar arbetet med systematiskt kvalitetsarbete i praktiken med fokus på förskolechefer. Detta kan förhoppningsvis väcka intresse för vidare forskning på området. Nyckelord: Systematiskt Kvalitetsarbete, Implementering av Kvalitetsarbete, Skolutveckling, Ledarskap och Förskola. / Abstract: The preschool manager as key person has great responsibility as described and clarified in the new curriculum. The preschool leader's role includes the responsibility to lead a systematic quality work and develop sustainable systems for that work. The purpose of this study is to provide a deeper understanding of how systematic quality work appears in practice in preschool. Thus, this study investigates factors affecting the implementation of systematical quality work and how the different management strategies of the pre-school management relate to each other. The method used for data collection is interviews and the study is based on interviews with five preschool leaders. The results identify that communication with other preschool leaders, and their network is important for the implementation of systematical quality work. The study shows that discussions about systematical quality work affects and develops improvement work and ensures their processes. The study contributes to a deeper understanding as well as more knowledge of factors that affect the work of systematic quality work in practice with focus on management and preschool leaders. This can hopefully attract interest in further research in the field. Key words: Systematic Quality Assessment, Implementation of Quality Work, School Development, Leadership and Preschool.

Måluppfyllelse och systematiskt kvalitetsarbete i fritidshemmet är mångfaccetterade begrepp och vida perspektiv på fritidshemmets kvalitetsarbete. Dessutom, eftersom det är skolans skyldighet enligt skollagen att bedriva kvalitetsarbete, är det ständigt ett arbete som pågår i skolorna runt om i landet. Fritidshemmet har många faktorer att förhålla sig till, så som gruppstorlekar, personaltäthet, antal utbildade lärare i fritidshem m fl. Vilken roll har fritidshemmet i skolans systematiska kvalitetsarbete och vilka delar av uppdraget går att mäta. Genom en kvalitativ studie har vi samlat in data för att undersöka hur fritidshemslärare bedriver det systematiska kvalitetsarbetet samt vilka faktorer som skapar - eller möjliggör - för personalen att kunna bedriva ett arbete som präglas av kvalitet. Med ett ramfaktorteoretiskt perspektiv har vi fått fatt på och förstått den data samt knutit an till den forskning som finns för att försöka ge svar på hur arbetet bedrivs på fritidshemmen. Resultatet redogör att fritidslärarna anser det som ett viktigt arbete, men som försvåras utifrån flera olika faktorer. Det finns också en viss obalans mellan fritidshemmets uppdrag och den obligatoriska skolans, där skolan har företräde vad gäller resurser på olika sätt.

Syftet med studien är att få veta om rektorer och lärare tycker att det är viktigt med ett pedagogiskt ledarskap i skolan. Många studier har visat att pedagogiskt ledarskap kan bidra till bättre klimat för eleverna. År 2011 fick gymnasieskolan en ny läroplan där Skollagen säger att det pedagogiska ansvaret vid en skola ska ledas av rektor. Det innebär att rektorn tilldelats en ny roll som ledare. I forskningssammanhang finns bevis för att en skolledare måste koncentrera sig mer på kärnverksamheten i skolan. det innebär att hen ska vara en lärarande ledare och lägga koncentrationen på ett elevaktivt arbetssätt. För att få veta om det har blivit så finns i arbetet kvalitativa observationer och intervjuer med tre rektorer och intervjuer med tre lärare från den kommunala gymnasieskolan. Samtliga fick samma frågor  som handlade om rektorns arbete. Metoden som använts är från början är hermeneutiskt som efter en tid övergavs till förmån för grounded theory. Resultatet har visat att rektorer sällan arbeter pedagogiskt på gymnasiet. Orsaken är brist på tid, utbildning och att rektorer tror att de måste klara alla arbetsuppgifter själva. Problemet med ledarskapet i skolan är globalt och många länder samarbetar inom OECD för att hitta nya arbetssätt att leda skolan i det föränderliga samhälle som världen står inför. / The aim of this study is to establish whether or not headmasters and teachers feel that pedagogical leadership in a school is important. Many studies have shown that pedagogical leadership can contribute to a better climate for the pupils. In 2011 the upper secondary schools were given a new curriculum in which headmasters became legally responsible for the pedagogical leadership of their school. That meant that the headmaster was given a new role as leader. Research would seem to indicate that a headmaster needs to concentrate more on the core activity of the school. This means that he/she must be a pedagogical leader and must concentrate on promoting a pupil-active methodology. In order to ascertain whether or not this has been the case qualitative observations and interviews with three headmasters from the municipal upper secondary school have been carried out. All three were given the same questions the work of headmasters. The method used from the start was hemeneutic; this was then replaced by grounded theory. Results show that headmasters in the upper-secondary school seldom work in a pedagogical manner. The reasons given were lack of time, lack of training and a fact that headmasters believe that they must do all working tasks themselves - The problem of leadership sin schools is global and many countries are cooperating within OECD to find new ways to lead schools in the changeable societies the world is faced with.

No description available.

<p><p>Jämställdhet har varit ett prioriterat värdegrundsarbete inom skolväsendet sedan skollagen fastställdes 1985. Läroplanen för förskolan (Lpfö -98) och för grundskolan samt förskoleklassen (Lpo -94) förtydligar skolornas skyldigheter och lärarnas uppdrag att verka för jämställdhet. Trots detta har delegationen för jämställdhet i förskolan (SOU 2006:75) och delegationen för jämställdhet i skolan (SOU 2009:64) fastslagit att det inte är mycket som hänt. I denna uppsats redovisas en enkätundersökning som har gjorts med 146 lärare på 9 skolor inom 3 av 6 skolområden i en medelstor kommun i södra Sverige. Lärarna var från förskolor, grundskolor åk F-5 och åk 6-9 och fick svara på hur de upplever att de har stöd och kunskap i jämställdhetsarbetet. Frågorna handlade om stöd från likväl stat, kommun, skolledare och kollegor. De har också fått svara på i vilken grad de anser att arbetet är aktivt och hur det drivs. Strävan har varit att jämföra skolnivåerna för att se vilka skillnader som finns. I studien har också ingått att titta närmre på hur kommunen har riktat stödinsatser till skolorna och lärarnas jämställdhetsarbete varvid en intervju har genomförts. Resultatet visar att det finns stora skillnader mellan förskola och åk 6-9 i hur lärarna upplever att de har fått stöd i arbetet. Lärarna i åk 6-9 utmärker sig tydligt genom att de är få som anser att jämställdhetsarbetet är aktivt, ytterst få som upplever att skolledarna har drivit på arbetet och att kommunen har riktat stöd till deras arbete. Förskolelärarnas upplevelser visade sig vara tvärtom. Men resultatet visar också att det finns tydliga brister i stödinsatser till lärarna generellt. Lärarna påtalar tydligt bristen på vidareutbildning och kompetensutveckling i ämnet genus/jämställdhet. Forskning, rapporter och utredningar har alla fastslagit att kunskap är en nödvändighet för att komma vidare i jämställdhetsarbetet. I undersökningen syns det att en stor del av denna kunskap saknas. Lärare har fortfarande svårt att reda ut de grundläggande begreppen och de efterfrågar mer kunskap för att mer aktivt kunna arbeta med jämställdhet. Det är skolledare och kommun som måste ge dem detta stöd så att de får möjlighet att utveckla sina kunskaper. Kommunen påbörjade 2007 ett utvecklingsarbete för att ge bättre stöd till skolornas arbete och har tagit ett initiativ genom att utbilda skolledare och jämställdhetsutvecklare. Än syns dock inga resultat från detta arbete ute i verksamheterna. I diskussionen belyses de brister som finns och hur kommunens arbete kan komma vidare.</p></p>