<p><p>I byggproduktionen behövs noggranna förberedelser för att undvika störningar och kvalitetsfel. En form av styrnings- och planeringsverktyg är arbetsberedningar och egenkontroller som vi i detta examensarbete har undersökt. Syftet har varit att se hur de fungerar och att finna förbättringsmöjligheter för dem. I arbetet gjordes en intervjustudie som visade att anställda på Peab tycker att arbetsberedningarna är ett mycket bra hjälpmedel i produktionen och att användandet fungerar ganska bra i nuläget. Enligt medarbetarna finns det dock mycket som kan utvecklas och förbättras. På företaget tycker personalen även att egenkontrollerna är något bra men själva användandet fungerar inte särskilt bra ute i produktionen.</p><p> </p><p>För att förbättra och utöka användandet av arbetsberedningarna krävs att tjänstemännen får en ökad förståelse och vilja att använda dem. När det gäller egenkontrollerna är det däremot hantverkarnas inställning som är bekymret, de ser inte kontrollen som något viktigt utan mer som ett moment som ödslar deras tid. Studien visar att egenkontrollen, om den används på rätt sätt, kan öka hantverkarnas engagemang och få dem att ta större ansvar för det de utför.</p></p>

Att ha förståelse för behov och förväntningar hos dem som verksamheten är till för(kunderna), är ett fundament för alla verksamheters utveckling och överlevnad. Att förståkundernas behov, vad som skapar värde för dem, är av största vikt för organisationersmöjligheter till framgång. Denna studie utgår från antagandet att offentliga aktörer tenderar attvara otydliga när det gäller sin egen kunddefinition. Om då samtidigt offensivkvalitetsutveckling bygger på kund och kundfokusering som en central byggsten, då torde detvara försvårande för dessa organisationer när det kommer till arbetet med kvalitetsutveckling isin verksamhet.Denna studie tittar på hur ett antal myndigheter ser på sitt förhållande till de man är till för.Vilka man skapar värden för och hur myndigheternas ledning ser på kundbegreppet i relationtill dessa frågor och sin verksamhet. Studien har även velat visa på hur detta påverkarmyndigheternas syn på kvalitetsarbete. Studien har utarbetats genom att sju svenska statligamyndigheter på nationell nivå intervjuats om hur myndigheterna förhåller sig till dem de finnstill för och sitt kvalitetsarbete. Resultatet visade att myndigheterna har en mycket välgenomtänkt definition för dem de finns till för, oavsett om de använder sig av kundbegreppeteller ej. Resultatet visade däremot inte på någon direkt koppling mellan hur myndigheternaser på dem de finns till för och hur de arbetar med kvalitet.

Syftet med studien har varit att undersöka hur vissa avgörande faktorer i organisationen av det systematiska kvalitetsarbetet gör att detsamma kan säkerställa en likvärdig utbildning för nyanlända elever. Studien har tillkommit i en kontext där antalet nyanlända elever drastiskt ökat på kort tid vilket skapat ett omedelbart behov av att se över skolans verksamhet på ett sådant sätt att nyanlända elevers förutsättningar att nå de nationella målen med utbildningen, säkerställs. Studien tar genom en hermeneutisk ansats sin utgångspunkt i det relationella perspektiv som utgör grunden för den intersubjektivitet som möjliggörs genom skapandet och upprätthållandet av ett adekvat ramverk. Resultaten i studien bearbetas och förklaras med hjälp av såväl Ulf P. Lundgrens ramfaktorteori som Moira von Wrights teori kring intersubjektivitet. Genom semistrukturerade intervjuer av två tjänstemän på ledande positioner inom en kommunal skolhuvudman, deltagande observationer av mig som specialpedagog samt fyra olika verksamhetsbeskrivningar har studiens syfte nåtts och dess frågeställningar besvarats. Avgörande för ett adekvat systematiskt kvalitetsarbete har inom den studerade huvudmannen varit organisationen av förvaltningen som ramverk för utvecklingsarbetet. Ett relationellt perspektiv på upprättandet av ramar har för huvudmannen inneburit att processen för det systematiska kvalitetsarbetet i stor utsträckning bygger på kvalitativa intersubjektiva möten som i sin tur tycks leda till ett närmande av målet – en likvärdig utbildning för nyanlända elever.

No description available.

När kommunerna övertog utbildningsansvaret för förskola och skola på 90-talet uppmuntrades också förekomsten av lokal utveckling och mångfald och det var vid denna tidpunkt som ansvaret för kvalitetsutveckling av verksamheterna sköts ännu längre ut till att slutligen landa helt och hållet på rektorer och lärare. I samband med detta ökade krav på förskolans pedagoger och i samband med att förskolan fick en egen läroplan kom pedagogisk dokumentation att bli ett viktigt arbetsredskap för att följa barnens lärande och utveckling. Pedagogisk dokumentation har kommit att bli ett arbetsredskap som de allra flesta förskoleverksamheter använder sig av idag för att möjliggöra att detta krav blir till en realitet. Arbetsredskapet är dock ett väldigt brett begrepp som inbegriper flera olika verktyg som är användbara för att främja kvalitet och utveckling i förskolans verksamhet. Fokus för denna magisteruppsats har varit att undersöka vilka metoder inom pedagogisk dokumentation som förskolans pedagoger använder sig av för att främja kvalitetsutveckling, samt att undersöka om pedagogerna bedömer att några verktyg är mer främjande än andra för förskolans utvecklingsarbete. Med hjälp av webbenkäter har ett informationsunderlag kunnat samlas in via yrkesverksamma pedagoger i förskolan. Den insamlade informationen har sedan analyserats med hjälp av statistikprogrammet SPSS. Resultatet i denna studie visar att de verktyg som bedöms som mest främjande för förskolans utvecklingsarbete är förekomsten av olika former av måldokument. Även att kontinuerligt föra anteckningar kring de observationer och iakttagelser pedagogerna gör kring barnens utveckling och lärande är särskilt främjande i denna process. Kollegialt lärande anses också vara ett viktigt och uppskattat verktyg som främjar utveckling. Av undersökningens resultat är slutsatsen att de verktyg och metoder som ligger pedagogerna nära till hands också är de som upplevs vara mest främjande för förskolans utveckling.

När Lpfö (1998) reviderades 2010 tillkom ett nytt kapitel och det systematiska kvalitetsarbetet blev en del av alla förskolors arbete i Sverige, där Lpfö (1998 rev. 2011) pekar på att det är något som ska ske kontinuerligt. Detta arbete är det förskollärarna samt förskolechefen som har ansvar för att det genomförs. Studiens syfte är därför att se vilka uppfattningar som förskollärare och förskolechefer har samt vilka arbetssätt de använder sig av i utförandet av det systematiska kvalitetsarbetet. De frågeställningar som studien utgår ifrån är: Vilken uppfattning har förskollärarna respektive förskolecheferna kring kvalitet och systematiskt kvalitetsarbete i förskolan? Vad kännetecknar de arbetssätt som de olika förskolorna använder sig av i det systematiska kvalitetsarbetet? Hur ser samspelet och ledarskapet ut kring det systematiska kvalitetsarbetet mellan förskollärare och förskolechefen i verksamheten?   Studien utgår från en kvalitativ metod där förskollärare och förskolechefer intervjuas med öppna frågor för att få fram personliga åsikter och tankar. Resultatet från intervjuerna kopplas samman med den tidigare forskning som finns kring ämnet samt de teoretiska utgångspunkterna; sociokulturellt perspektiv, styrning och ledarskap. I studien framkommer det att uppfattningar och arbetssätt kring det systematiska kvalitetsarbetet skiljer sig åt samtidigt som det finns flertalet likheter mellan förskollärarna men även mellan förskollärare och förskolechef. Resultatet visar att ledarskap och styrning är en viktig del i utförande av systematiskt kvalitetsarbete som påverkar både uppfattningar och arbetssätt.

Syftet med studien är att få en uppfattning om förskolepedagogers tankar angående genomförandet av systematiskt kvalitetsarbete. Frågeställningarna berör barns delaktighet samt vilka utmaningar som pedagoger anser finns vid genomförandet av systematiskt kvalitetsarbete.  Pedagogers förhållningssätt såväl möjliggör som hindrar en förskolas utveckling. Systematiskt kvalitetsarbete är allt som förekommer på förskolan i en ständigt pågående process. Arbetet på förskolan ska utgå från barnens tankar och idéer. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frågor. Sex förskolepedagoger deltog i undersökningen. Studiens resultat visade på att pedagogers tankar om systematiskt kvalitetsarbete var varierande och berodde till stor del på vilken inställning pedagogen hade till arbetet. I studien beskrivs det sociokulturella perspektivet betonar betydelsen av samspelet mellan människor vilket även studien påvisar. I studien lyfts de ramfaktorer som påverkar hur kvalitetsarbetet kan genomföras och vilken utformning det får. Några av de faktorer som pedagogerna beskriver som en utmaning är pedagogers förhållningssätt samt tidsaspekten. Slutsatsen är att det finns pedagoger ser på systematiskt kvalitetsarbete som en utmaning för dem att utföra, medan det finns de som anser att det är ett spännande arbete. Systematiskt kvalitetsarbete har inte till uppgift att försköna förskolans verksamhet utan verksamheten ska beskrivas precis som den är med såväl förtjänster som brister. De pedagoger som så önskar bör erbjudas fortbildning i hur de ska genomföra ett systematiskt kvalitetsarbete på bästa sätt.

No description available.

What does the preschool teacher choose to document? A qualitative study based on preschoolers' experiences of documentation.   I detta examensarbete kommer ni att få ta del av förskollärares tankar och erfarenheter med dokumentation. Vårt syfte med studien var att undersöka vad förskollärarna dokumenterar och varför, samt vilka svårigheter som finns med dokumentationen. Kvalitativ datainsamling ligger till grund för denna undersökning och den är baserad på intervjuer kombinerat med ljudupptagningar. I resultatet framkommer det att uppdraget med dokumentation är komplext och att det handlar om att tillgodogöra många olika intressenter som i sin tur har olika syften med dokumentationen. Dokumentation handlar enligt förskollärarna till stor del om att ta kort, filma, observera och anteckna sådant som händer under planerade aktiviteter tillsammans med barnen. Eftersom att dokumentationen ligger till grund för politiker, chefer, den egna verksamheten och vårdnadshavares intressen var det enligt förskollärarna svårt att veta vad som faktiskt är en dokumentation.

No description available.