Kvinnlig könsstympning utförs idag i cirka 30 länder i Afrika, Asien och Sydamerika. Omkring 200 miljoner kvinnor och flickor antas idag vara könsstympade och cirka tre miljoner utsätts årligen. Proceduren innefattar alla typer av ingrepp på det kvinnliga yttre könsorganet som inte är medicinskt motiverat. Kvinnlig könsstympning ger svåra komplikationer och leder i värsta fall till döden. Skälen till varför det utförs varierar, det handlar ibland om kulturella traditioner eller religiösa ritualer och ibland enbart för att kontrollera kvinnans sexualitet. Ingreppet är i de flesta västerländska länder, däribland Sverige, olagligt. Syftet var att belysa kunskaper och attityder hos sjukvårdspersonal gentemot kvinnlig könsstympning.En litteraturöversikt enligt Friberg har utförts. Sökningarna har gjorts i databaserna Academic Search Complete, CINAHL Complete och PubMed. Elva artiklar valdes ut; fem kvantitativa, fyra kvalitativa och två med mixad metod. I resultatet framgick att det var brist på kunskaper om kvinnlig könsstympning hos sjukvårdspersonal. Attityden kring kvinnlig könsstympning skiftade men de flesta ansåg att det var mot mänskliga rättigheter. I länder där sedvänjan praktiseras upplevdes sjukvårdspersonal ambivalenta. Den globala migrationen ökar. Trots det finns det väldigt lite kunskaper om kvinnlig könsstympning hos sjukvårdspersonalen världen över. Attityden kring kvinnlig könsstympning skiftar, både i länder där det praktiseras och i länder där det inte praktiseras. Bristen på information under utbildningen uppges vara en anledning till att sjukvårdspersonalen inte vet hur de ska bemöta en kvinna som utsatts för könsstympning. Resultaten diskuteras i linje med Leiningers teori om det transkulturella omvårdandet. / Female genital mutilation is performed in about 30 countries in Africa, Asia, and South America. Nearly 200 million girls and women have undergone circumcision and annually 3 million are at risk. Female genital mutilation includes all forms of harm towards the outer female genitals without any medical indications. It results in severe complications and is even fatal. The reasons vary, sometimes they are explained as cultural traditions or religious traditions, and sometimes just to control women's' sexuality. The procedure is illegal in most western countries, Sweden included. The aim was to illuminate knowledge and attitudes among health care professionals regarding female genital mutilation. A literature review was conducted according to Friberg. Three databases were used: Academic Search Complete, CINAHL Complete and PubMed. This resulted in five quantitative articles, four qualitative articles and two with mixed method. The main findings were that there is a lack of knowledge among health care professionals. Also, attitudes differ but many of the participants agreed that it is violating human rights. In practicing countries there were often ambivalent feelings towards female genital mutilation. Even though the global migration is as high as ever, the knowledge among health care professionals is insufficient. The attitudes differ, both in countries where the tradition is practiced and in countries where it is not practiced. The lack of educational information is mentioned as a reason to why health care professionals feel unsure on how to handle meeting a mutilated woman. The results were discussed with Leininger's nursing theory as a model.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning är en gammal tradition där delar av könsorganet avlägsnas och ibland sys ihop. Det icke-medicinska ingreppet utförs på kulturella grunder och syftar till att kontrollera sexualiteten och omvandla flickan till kvinna. Trots att ingreppet bryter mot de mänskliga rättigheterna beräknas 140 miljoner kvinnor världen över vara könsstympade. Det är därför relevant för sjuksköterskor att införskaffa sig kunskap om de vårdbehov som kan finnas hos denna grupp kvinnor.  Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser efter att ha genomgått könsstympning.  Metod: Litteraturöversiktens material utgörs av tolv kvalitativa och två kvantitativa studier. Databaserna som användes var Cinahl Complete, PsykINFO och Medline.  Resultat: Resultatet delades in i fyra teman; att känna rädsla och smärta i nära relationer, att mötas med förståelse men också brist på kunskap, att känna sig påverkad själsligt och kroppsligt samt att känna utanförskap men behöva samhörighet.  Slutsats: Kvinnor som lever med könsstympning upplever sig ha blivit stigmatiserade och fråntagna bestämmanderätten över sin kropp i möten med vården. Kunskapsbrist hos vårdaren har lett till känslor av otrygghet och rädsla hos kvinnorna. Då majoriteten lever med fysiska och psykiska konsekvenser från ingreppet behöver vården ha kompetens för att möta dessa kvinnor. Upplevelser av smärta och ångest i sexuella och sociala möten med partnern tydliggör även att omvårdnaden måste omfatta hela familjen. En bredare syn på sex påverkade kvinnornas upplevelser av att ha en god sexuell hälsa. / Background: Female circumcision is an old tradition where parts of genitalia are removed and sometimes sewn together. The non-medical procedure is performed on cultural grounds and aims to control sexuality and to transform the girl into a woman. Despite the violation of human rights an estimated 140 million women worldwide are genitally mutilated. It is therefore relevant for nurses to gain knowledge about the health interventions needed for this group of women. Aim: To describe women’s experiences after genital mutilation. Method: The material in this literaturereview consists of twelve qualitative and two quantitative studies. The databases used were Cinahl Complete, PsykINFO and Medline. Results: Four themes occurred; to feel fear and pain in close relationships, to be met with understanding but also lack of knowledge, to feel affected mentally and physically and to feel exclusion but need belonging. Conclusion: Women living with genital mutilation feel stigmatized and deprived of the right to decide over their own bodies in encounters with healthcare. Lack of knowledge by the caregivers has led to feelings of insecurity and fear. As the majority live with physical and mental consequences from the procedure, the caregivers need competence to meet the womens needs. Experiences of pain and anxiety in sexual and social encounters with partners also makes it clear that the health interventions must adress the whole family. A broader view of sex affected the womens view on having a good sexual health.

No description available.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning är en djupgående tradition som främst utövas inom länder i Afrika, Asien och mellanöstern. På grund av den ökande migrationen har detta blivit ett globalt problem. Kvinnor med könsstympning möter flertal komplikationer, fysiska, psykiska och inom nära relationer. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur kvinnor med könsstympning upplever vårdmötet.Metod: En kvalitativ litteraturstudie genomfördes där systematisk sökning av vetenskapliga artiklar gjordes. Data samlades in genom användandet av relevanta databaser i Cinahl, Medline och Pubmed, och utvalda vetenskapliga artiklar analyserades.Resultat: Utvalda vetenskapliga artiklar beskrev hur kvinnor rapporterade att vårdmötet upplevdes varierande, dock hade flertal kvinnor upplevt rädsla och stress i samband med undersökningar. Vidare beskriver kvinnorna upplevelsen av bristande kunskap hos vårdpersonal då vårdpersonalen oftast inte visste vad kvinnlig könsstympning var. Kvinnorna rapporterade att vårdpersonal inte ställer frågor om könsstympning. Och om frågan ställs, upplevs brister med vidare hantering, då vårdpersonalen upplevs osäkra på vad som skall ske efter. Slutsats: Kvinnorna rapporterade att vårdpersonalen behöver våga ställa frågor kring kvinnlig könsstympning, samt inleda samtalet kring det då kvinnorna upplever det svårt att inleda samtalen själva. Fynden i denna studie visar att utbildning för vårdpersonal om kvinnor med könsstympning bör implementeras för att öka kunskapen och kvaliteten på omvårdnaden för dessa kvinnor. Framtida forskning bör fortsätta undersöka hur kvinnor med könsstympning upplever vården.

Background: Female genital mutilation is a harmful cultural practice that is carried out in several places around the world, despite the fact that it is a violation of women’s human rights. Worldwide, around 200 million young girls and women live with the aftermath of genital mutilation. There are several motives for implementing the practice linked to social, cultural and esthetic aspects. Aim: To describe how women who have been circumcised experience antenatal–and maternity care. Method: The study was designed as a general literature study which included nine scientific articles with a qualitative approach. Qualitative content analysis was applied. Result: Two categories and four subcategories emerged. “A confidence-building approach” and “Feeling trust in a female caregiver” went under “Good care relationship” while “Lack of knowledge about female genital mutilation” and “The feeling of being different” belonged to “Lack of empathy”. Conclusion: A confidence–building approach can demonstrably form the basis for a good care relation between a woman who has been circumcised and a healthcare professional. However, women who have been circumcised deliberately chose not to disclosure their health problems when they felt that healthcare professionals lacked knowledge about female genital mutilation. To alleviate the suffering and promote well–being of women who have circumcised, the healthcare professionals need to show respect, consideration and also provide caring care. / Bakgrund: Kvinnlig könsstympning är en skadlig kulturell sedvänja som utförs på flera håll runt om i världen trots att det är ett brott mot kvinnors mänskliga rättigheter. Globalt lever cirka 200 miljoner unga flickor och kvinnor i efterföljderna av könsstympning. Det finns flertal motiv till att genomföra kvinnlig könsstympning kopplad till sociala, kulturella samt estetiska aspekter. Syfte: Att beskriva hur kvinnor som blivit könsstympade upplever mödra–och förlossningsvården. Metod: Studien utformades som en allmän litteraturstudie med nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Kvalitativ innehållsanalys tillämpades. Resultat: Två kategorier och fyra subkategorier framkom. “Ett förtroendeingivande bemötande” och “Att känna tillit till en kvinnlig vårdgivare” gick under “God vårdrelation” medan “Bristande kunskaper kring kvinnlig könsstympning” och “Känslan att vara annorlunda” tillhörde “Brist på empati”. Slutsats: Ett förtroendeingivande bemötande kan bevisligen utgöra grunden för en god vårdrelation mellan kvinna som blivit könsstympad och sjukvårdspersonal. Dock valde kvinnor som blivit könsstympade avsiktligt att inte delge sina hälsoproblem när de ansåg sjukvårdspersonal sakna kunskaper om kvinnlig könsstympning. För att lindra lidandet och befrämja välbefinnandet hos kvinnor som blivit könsstympade skall hälso–och sjukvårdspersonal visa respekt, omtanke samt ge omsorgsfull vård.

Syfte: Att beskriva barnmorskors erfarenheter av att vårda kvinnor som genomgått könsstympning. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Tio barnmorskor med erfarenhet av att vårda könsstympade kvinnor intervjuades med semistrukturerade intervjuer via Zoom. Intervjuerna spelades in på mobiltelefon, transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet utvecklades fem kategorier och 12 subkategorier. Kunskapsnivån varierade efter antal år i yrket samt hur ofta barnmorskorna vårdade kvinnor som genomgått könsstympning. Det framkom avsaknad av kunskap om sociokulturell kontext och svårigheter att förstå kvinnor som valt att könsstympas. Användandet av tolk ansågs utmanande då samtal skedde via trepartskommunikation. Beroende på var barnmorskorna arbetade i Sverige uppmärksammades skillnader i hur strukturerat omhändertagandet av kvinnor var samt vilken typ av vård som kunde erbjudas. Slutsats: Barnmorskornas erfarenheter av att vårda kvinnor som genomgått könsstympning var god. Det framkom att kunskapsnivån varierade utifrån antalet år i yrket. Samtidigt uttrycktes att det fanns kunskapsluckor och att det alltid gick att lära mer. Barnmorskeutbildningens undervisning om ämnet ansågs vara bristfällig. Patientgruppen ansågs som utmanande då det oftast fanns en språkbarriär. Det saknades tydliga riktlinjer på barnmorskornas arbetsplatser kring hur kvinnor som genomgått könsstympning skulle vårdas. / Aim: To describe midwives’ experiences of caring for women who have undergone genital mutilation. Method: Qualitative interview study with an inductive approach. Ten midwives were interviewed with semi-structured interviews via Zoom. The interviews were recorded, transcribed, and analyzed with qualitative content analysis. Results: Five categories and 12 subcategories were developed. Knowledge varied according to years in the profession and how often midwives met the patients. There was a lack of knowledge about the socio-cultural context and difficulties in understanding the women who chose to be mutilated. The use of an interpreter was challenging as conversations took place via tripartite communication. Depending on where midwives worked in Sweden it showed differences in how structured the care of the women was and the type of care that could be offered. Conclusion: Midwives’ experience was good. Knowledge varied based on the number of years in the profession. Knowledge gaps existed and it was possible to learn more. The teaching of midwifery education on the subject was considered deficient. The patient group was considered challenging as there was usually a language barrier. There were no clear guidelines in midwives’ workplaces on how women should be cared for.

Bakgrund Idag beräknas 200 miljoner flickor och kvinnor världen över ha utsatts för könsstympning. Det utövas med hänvisning till kultur men fyller inget medicinskt syfte utan orsakar somatiska såväl som psykiska komplikationer och kan i värsta fall leda till död. Övergreppet står i kontrast med mänskliga rättigheter. I dagens globaliserade värld sker transkulturella möten och som sjuksköterska världen över finns en sannolikhet att möta kvinnor som utsatts för könsstympning. Större förståelse och respekt för kulturella skillnader hos sjuksköterskan skulle kunna öka upplevelsen av en god och trygg vård. Sjuksköterskan har möjlighet att uppfylla patienternas behov genom ett transkulturellt omvårdnadsperspektiv och därav finns intresse att belysa vad som har betydelse för att transkulturell omvårdnad ska kunna genomföras för kvinnor som har utsatts för könsstympning. Syfte Syftet var att belysa vad som har betydelse för att transkulturell omvårdnad ska kunna genomföras för kvinnor som har utsatts för könsstympning. Metod I förevarande studie har en icke-systematisk litteraturöversikt genomförts med sökningar i databaserna PubMed och CINAHL. De 17 artiklar som inkluderades i resultatet har kvalitetsgranskats enligt Sophiahemmets bedömningsunderlag och analyserats genom en integrerad analysprocess. Både kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga artiklar inkluderades. Resultat Huvudfynden var att bristande kunskap förekom kring kvinnlig könsstympning och förståelse för kulturella aspekter, att relationen var ett viktigt verktyg för att kunna ge en kulturell och individanpassad omvårdnad, kommunikation behövdes för att etablera god relation och kunna identifiera omvårdnadsbehov, och delaktighet kunde bidra till att kvinnorna kände sig trygga inför omvårdnaden. Slutsats Den slutsats som kunde dras baserat på resultaten var att sjuksköterskan kan applicera studiens huvudfynd för att möjliggöra en god transkulturell omvårdnad för kvinnor som utsatts för könsstympning.

Is it possible to cover an issue as a journalist to the extent that you are practically a human rights activist, and still contribute to its continuation by unconsciously upholding the values causing the issue? This study asks the question if journalists help or hinder the elimination of female genital mutilation (FGM), and puts forth the thesis that journalists as a collective in fact are affecting the development more negatively through their attitudes than positively through their actions. The study consists of a theoretical analysis connecting to patriarchy and post-colonialism, and a field study from Tanzania where journalists are interviewed. The theoretical results show a clear connection between patriarchal values and FGM, and that if a journalist upholds these values she will not be as inclined to see the victim of FGM as a subaltern, she will be more likely to generalize the groups status and characteristics and she will be caught in between traditional and modern values. If a journalist ascribes to more traditional values when it comes to the difference between the genders, her attitudes will to some extent be counterproductive to the work she does when she covers FGM with the intention to prevent it. The field study supports this by showing that awareness about gender inequality and FGM does not necessarily mean awareness of patriarchal structures and how they affect men, women and traditions. One journalist can make a significant difference, but if she is a part of a journalist collective with strong, patriarchal values her efforts might not be sufficient to help in changing the overall development of FGM.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning (female genital mutilation [FGM]) berör ca 100 till 140 miljoner kvinnor i världen. Varje år är det ca 3 miljoner flickor mellan åldrarna 0 till 15 år som riskerar att bli könsstympade.  Könsstympning förekommer i 26 länder belägna i Afrika, Mellanöstern & Asien. Att könsstympa kvinnor är en sed som är djupt inrotad i den spirituella och kulturella synen.  Enligt Svensk lag är all form av könsstympning olagligt och får ej utföras. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse och erfarenheter av att leva med könsstympning samt deras möte med västerländsk sjukvård. Syftet var även att beskriva studiernas undersökningsgrupp i de inkluderade artiklarna. Metod: För att svara på föreliggande studies syfte har författarna gjort en beskrivande litteraturstudie. Litteraturstudien har 11 stycken artiklar som är av kvalitativ ansats, 1st som är av kvantitativ ansats och 3st som är av både kvalitativ och kvantitativ ansats, dessa analyserades objektivt. Databaserna Pubmed och CINAHL användes. Resultat: Kvinnorna i studien förklarar att det är tradition, kultur och en heder gentemot familjen att könsstympas. Känslor som rädsla, oro och skam är upplevelser kvinnorna förklarar vid mötet med västerländsk sjukvård, det kan vara i form av kommunikationsbrist och dåligt bemötande. Kvinnorna anser att det finns för lite kunskap om könsstympning inom västerländsk sjukvård och att detta behöver bli bättre. Positiva erfarenheter som kvinnorna tar upp är att de blev bemötta med respekt och god omvårdnad. Slutsats: Kvinnorna som genomgått könsstympning har både positiva och negativa erfarenheter av att vara könsstympad. Vid mötet med västerländsk sjukvård visar studier att rädsla och oro kan uppstå hos kvinnor som genomgått könsstympning. De positiva erfarenheter kvinnorna hade i mötet med sjukvården var att de kände sig bemötta med respekt av sjukvårdspersonalen som hade goda kunskaper om könsstympning. Genom ökad kunskap hos sjukvårdspersonal kommer kvinnornas oro och rädsla succesivt minska i de länder där könsstympning ej förekommer. / Background: FGM (female genital mutilation [FGM]) affects approximately 100 million to 140 million women worldwide. Each year there are about 3 million girls between the ages of 0-15 years who risk being genitally mutilated. Genital mutilation is present in 26 countries located in Africa, the Middle East & Asia. To circumcise women is a practice that is deeply rooted in the spiritual and cultural vision. According to Swedish law, all forms of genital mutilation are illegal and may not be performed. Aim: The purpose of the study was to describe women’s experience and the experience of living with genital mutilation and their encounter with western health care. The purpose was also to describe the studies finding mission in the included articles. Method: In order to answer to the present studies aim, the authors conducted a descriptive literature study. The literature have 11 articles that are of qualitative approach, 1 has the quantitative approach and 3 have both qualitative and quantitative approach, and they were analysed objectively. PubMed and CINAHL were used in this study. Results: The women in the study, explains that it's tradition, culture and an honour to the family being mutilated. Emotions such as fear, anxiety and shame are the experiences the women explained when meeting with western health care, and these feelings are related to the lack of communication and treatment. The women believe that there is too little knowledge about genital mutilation in the western health care and that needs to be better. Positive experience was also where the women are talking about that they were treated with respect and a good nursing care. Conclusion: The women who have undergone genital mutilation has both positive and negative experiences of being circumcised. Studies show that women who undergone female genital mutilation experience fear and anxiety while coming in contact with western health care. The positive experiences women had in the meeting with the western health care was that they felt treated with respect by medical staff who had good knowledge about female genital mutilation. Through increased knowledge among medical staff will the womens worry and fear gradually decrease in the countries where female genital mutilation not occur.

Denna uppsats undersöker kvinnlig könsstympning och hur fenomenet hanteras av svenska myndigheter och intresseorganisationer med ett beaktande av svensk nyhetsrapportering. Särskilt undersöks vad vi i Sverige vet om förekomsten av kvinnlig könsstympning, hur frågan hanteras av svenska myndigheter och intresseorganisationer samt hur svensk tidningsmedia belyser kvinnlig könsstympning. Metoden som har använts för att besvara uppsatsens frågeställningar är en kvalitativ innehållsanalys och det empiriska materialet består av publikationer från myndigheter däribland rapporter från forskare och Socialstyrelsen, Länsstyrelsen Östergötland och Regeringskansliet. Vi har även gjort en kompletterande undersökning av 51 artiklar från svenska tidningsmedia. Dessa undersökningar speglar tillsammans hur det svenska samhället officiellt ser på kvinnlig könsstympning och hur den bör hanteras. Resultaten har analyserats utifrån den genusvetenskapliga radikalfeministiska patriarkatsteorin i syfte att hitta samband mellan myndigheters arbete med att förebygga könsstympning och vår valda teori. Resultatet visar bland annat att svenska myndigheter och intresseorganisationer i och för sig arbetar med att förebygga, upptäcka och bekämpa kvinnlig könsstympning men att det krävs ytterligare insatser i form av kunskap hos tjänstemän och andra som jobbar med frågan för att förhindra sedvänjan i Sverige. Den radikalfeministiska patriarkatsteorin har en stor betydelse i arbetet för att förebygga, upptäcka och bekämpa kvinnlig könsstympning. / This thesis examines female genital mutilation and how the phenomenon is managed by Swedish authorities and non-governmental organizations with consideration of Swedish news reporting. Particularly, this thesis examines what we in Sweden know about the existence of female genital mutilation, how the issue is handled by Swedish authorities and non-governmental organizations, and how Swedish news reporting illustrates female genital mutilation. The method used to answer the questions raised in the thesis is a qualitative content analysis and the empirical material consists of publications from researchers and authorities including inter alia the National Board of Health and Welfare, the County Administrative Board Östergötland and the Swedish Government. We have also performed a supplementary survey of 51 articles from Swedish press. These sources reflect altogether how the Swedish society officially views female genital mutilation and how it should be managed. The results have been analysed on the basis of the gender-science radical feminist patriarchy theory in order to find the connections between the authorities' work towards preventing female genital mutilation in relation to our chosen theory. The results show, among other things, that Swedish authorities and non-governmental organisations are taking measures to prevent, detect and combat female genital mutilation, but that further efforts are required in order to increase the knowledge of officials and other people working to prevent the practice in Sweden. radical feminist patriarchy theory plays a major role in preventing, detecting and combating female genital mutilation.