Denna uppsats undersöker kvinnlig könsstympning och hur fenomenet hanteras av svenska myndigheter och intresseorganisationer med ett beaktande av svensk nyhetsrapportering. Särskilt undersöks vad vi i Sverige vet om förekomsten av kvinnlig könsstympning, hur frågan hanteras av svenska myndigheter och intresseorganisationer samt hur svensk tidningsmedia belyser kvinnlig könsstympning. Metoden som har använts för att besvara uppsatsens frågeställningar är en kvalitativ innehållsanalys och det empiriska materialet består av publikationer från myndigheter däribland rapporter från forskare och Socialstyrelsen, Länsstyrelsen Östergötland och Regeringskansliet. Vi har även gjort en kompletterande undersökning av 51 artiklar från svenska tidningsmedia. Dessa undersökningar speglar tillsammans hur det svenska samhället officiellt ser på kvinnlig könsstympning och hur den bör hanteras. Resultaten har analyserats utifrån den genusvetenskapliga radikalfeministiska patriarkatsteorin i syfte att hitta samband mellan myndigheters arbete med att förebygga könsstympning och vår valda teori. Resultatet visar bland annat att svenska myndigheter och intresseorganisationer i och för sig arbetar med att förebygga, upptäcka och bekämpa kvinnlig könsstympning men att det krävs ytterligare insatser i form av kunskap hos tjänstemän och andra som jobbar med frågan för att förhindra sedvänjan i Sverige. Den radikalfeministiska patriarkatsteorin har en stor betydelse i arbetet för att förebygga, upptäcka och bekämpa kvinnlig könsstympning. / This thesis examines female genital mutilation and how the phenomenon is managed by Swedish authorities and non-governmental organizations with consideration of Swedish news reporting. Particularly, this thesis examines what we in Sweden know about the existence of female genital mutilation, how the issue is handled by Swedish authorities and non-governmental organizations, and how Swedish news reporting illustrates female genital mutilation. The method used to answer the questions raised in the thesis is a qualitative content analysis and the empirical material consists of publications from researchers and authorities including inter alia the National Board of Health and Welfare, the County Administrative Board Östergötland and the Swedish Government. We have also performed a supplementary survey of 51 articles from Swedish press. These sources reflect altogether how the Swedish society officially views female genital mutilation and how it should be managed. The results have been analysed on the basis of the gender-science radical feminist patriarchy theory in order to find the connections between the authorities' work towards preventing female genital mutilation in relation to our chosen theory. The results show, among other things, that Swedish authorities and non-governmental organisations are taking measures to prevent, detect and combat female genital mutilation, but that further efforts are required in order to increase the knowledge of officials and other people working to prevent the practice in Sweden. radical feminist patriarchy theory plays a major role in preventing, detecting and combating female genital mutilation.

This study examines how development phases such as education, economy and living in urban or rural areas have an impact on the phenomenon female genital mutilation. A comparative study was made on the three African countries Sudan, Somalia and Sierra Leone. The study is written with information from sociological theories, surveys from the database MICS and established research in order to make an analysis. The purpose of this study is to make a contribution to the already made research on the topic of female genital mutilation. The question of the issue of the study is to analyse and describe how development can have an impact both positive and negative on the phenomenon of female genital mutilation. Furthermore, we want to investigate and understand to what extent living in urban and rural areas make a difference in female genital mutilation. How much of a difference does having a better education make whether mothers mutilate their daughters or not? Is having a better economy a difference or not? Using a quantitative method consisting of data collected from the database MICS we made Binary logistic regressions in order to answer the question of the study. The data consisted of already made surveys on the subject female genital mutilation in the countries Sudan, Somalia and Sierra Leone. The result from the analysis was that in the countries Somalia and Sierra Leone having a higher education makes a difference in whether a woman has heard of female genital mutilation or not. It also showed in these two countries that actually having a higher education increased the risk for women to be mutilated. In Sudan it showed that a having lower education also increased the risk of female genital mutilation. With the economy it showed that in all three countries having a higher economy increases the chances of being mutilated. The analyse also showed that if a family lives in urban areas the changes of the daughter being exposed to female genital mutilation decreases. The conclusion of the study is that the urbanisation that is happening in Africa today will make a big difference in the attitudes and the continuation of female genital mutilation. And having the chance of gaining a better education will also change the attitudes and the continuation of the phenomenon. Having a better economy will develop the family and especially the women to chance their belief of female genital mutilation.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning är ett kirurgiskt ingrepp i de kvinnliga genitalierna som av tradition utövas idag i flera delar av världen. Traditionen är vanlig i flera delar av Afrika, Asien och Mellanöstern och på grund av migration är det allt fler könsstympade kvinnor som bor i västvärlden. Kvinnlig könsstympning strider mot de mänskliga rättigheterna och den svensk lagstiftningen mot kvinnlig könsstympning. Könsstympning har inget medicinskt syfte och medför hälsorisker såväl som kortvariga och långvariga hälsoproblem som exempelvis förblödning, infektioner, menstruations- och miktionsproblematik. Problemformulering: För att kunna ge ett gott bemötande och en god omvårdnad till dessa kvinnor behöver sjuksköterskor i Sverige ha en djupare förståelse och större kunskap om detta fenomen. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser efter könsstympning. Metod: En litteraturöversikt som bygger på tio kvalitativa artiklar, söktes i databaserna Cinahl Complete, Medline och Pubmed. Datan analyserades med inspiration från Fribergs (2017) kvalitativ innehållsanalysmetod. Resultat: Insamlat data analyserades utifrån fyra teman. (1) Fysiska och psykiska följder (2) Att uthärda lidande och skam (3) Att upprätthålla familjens heder (4) Upplevelser vid mötet av vårdpersonal. Slutsats: Kvinnlig könsstympning konstateras vara ett folkhälsoproblem i Sverige. Traditionen utövas runt om i världen och medför stora hälsoproblem. Kunskapsbristen har en stor påverkan på kvinnornas vårdprocess och väg till välbefinnande. Detta beror till stor del på vårdpersonalens bristande kompetens och förståelse av fenomenet. Som resultat har kvinnor svårigheter med att kommunicera och dela med sig av sina problem, vilket har präglat och påverkat deras vardagliga liv negativt. Vårdpersonalen kan undvika detta genom att erhålla relevant information och kunskap om ingreppet och kulturen runt kvinnlig könsstympning, då det är ett vanligt förekommande och ett väsentligt ämne. / Background: Female genital mutilation is a traditional procedure concerning the female genitalia that is practiced today in several parts of the world. The tradition is common in several parts of Africa, Asia and the Middle East and due to migration, an increasing number of women with genital mutilation are living in the western world. Female genital mutilation is in opposition to human rights and the Swedish law against female genital mutilation (SFS 1982:316). Genital mutilation has no medical reasons and imposes health risks such as short and long-term health problems, for example: bleeding, infections, menstrual and urinary problems. Problem formulation: In order to be able to encounter and treat women affected by female genital mutilation properly, nurses in Sweden need to have a deeper understanding and knowledge of this phenomenon. Purpose: To illuminate women's experiences of problems after genital mutilation. Method: A literature study based on ten qualitative articles. (Keywords: Female genital mutilation, experiences and health/health problems) were used to search on the following databases Cinahl Complete, Medline and Pubmed. The analysis was inspired by Friberg's (2017) description of qualitative content analysis. Results: Four themes emerged from the analysis. (1) Physical and mental consequences (2) To endure suffering and shame (3) Maintaining the family honor (4) Experiences when meeting healthcare professionals. Conclusion: Female genital mutilation is found to be a public health problem in Sweden. The tradition is practiced around the world and can cause serious health problems. The lack of knowledge has a major impact on the women's care process and path to well-being as the healthcare professional’s care competence and understanding of female genital mutilation was found to be minimal. This has resulted in women's difficulty communicating and sharing their problems that affected their daily lives. Healthcare professionals can avoid this by obtaining relevant information and knowledge about the procedure as female genital mutilation is an essential subject.

Bakgrund Kvinnlig könsstympning innebär att hela eller delar av könsorganen avlägsnas. I världen uppskattas 100-140 miljoner kvinnor genomgått ingreppet. Kvinnlig könsstympning är främst förekommande i de västra och östra delarna av Afrika samt i Egypten. Ingreppet är inte en religiös plikt utan har sedan 2000 år tillbaka utförts som en kulturell sed. En kartläggning av faktorer som påverkar fortsatt utövande av kvinnlig könsstympning behövs för att få svar på vilka resurser i det förebyggande arbetet som har störst påverkan i avskaffningen av kvinnlig könsstympning. Kartläggningen kan ge vårdpersonal en riktning om vilka resurser som är viktiga i det förebyggande arbetet och möjlighet att influera berörda kvinnor till avskaffning av ingreppet. Syfte Syftet var att kartlägga faktorer som påverkar utövande av kvinnlig könsstympning. Metod Litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar valdes som metod för att granska och sammanställa litteraturen och få en översikt över kunskapsläget av det valda ämnet kvinnlig könsstympning. Totalt hittades 19 relevanta artiklar genom databassökning i Pubmed och CINAHL samt manuell sökning. Resultat Utövandet av kvinnlig könsstympning var främst relaterat till tradition och anpassning i samhället. Kvinnor som motsatte sig ingreppet erhöll medieinnehåll och hade grundläggande kunskaper om medicinska komplikationer, religiösa förbud och utbildningsinterventioner. Attityder gentemot utövande av kvinnlig könsstympning har ett samband mellan kön, ålder, utbildningsnivå och bostadsområde. Låg avsikt att utöva ingreppet på sina döttrar var associerat med manligt kön, hög ålder samt hög utbildningsnivå av modern. Utvärderandet av lagförbudet i Egypten visade inga skillnader i mönstret av spridning av kvinnlig könsstympning före och efter lagförbudet. Lagförbudet sågs inte som en lösning utan som ett sätt att skapa konfrontation mellan regeringen och samhället. Olika utbildningsprogram/interventioner visade sig ha en påverkan på attitydförändring gentemot kvinnlig könsstympning. Slutsats Faktorer som påverkade utövandet av kvinnlig könsstympning är utbildning, kunskap, ålder, kön och geografi. Utbildningsinterventioner har en attitydpåverkan både direkt och indirekt. Detta samt hälsoutbildningar, personliga erfarenheter och interaktion med familj och vänner är de främsta källorna till kunskap om könsstympning. Lagstiftning mot ingreppet är inte tillräckligt. Det behövs åtgärder på kommunalnivå där hälso- och sjukvårdspersonal kan informera, ge stöd och påverka attityd till att stoppa denna sedvänja. Nyckelord: Litteraturstudie, kvinnlig könsstympning, kvinnlig omskärelse, förebyggande arbete, prevention, attityder, resurs.

Var 8e sekund könsstympas en flicka någonstans i världen och idag uppskattas 38’000 flickor och kvinnor som lever i Sverige ha utsatts för ingreppet. I Sverige är socialtjänsten en av de instanser som ansvarar för att möta, skydda och hjälpa dessa flickor och kvinnor - men arbetet med kvinnlig könsstympning har visat sig vara allt annat än lätt. Denna studie syftar till att undersöka socialsekreterares upplevelser av förutsättningarna för att arbeta med frågor som rör kvinnlig könsstympning inom ramen för socialt arbete. Detta genom att ställa frågor som om och hur socialsekreterarna arbetar med kvinnlig könsstympning, vad som anses påverka förutsättningarna med arbetet samt vilka hämmande respektive främjande faktorer socialsekreterarna upplever förekommer i arbetet med dessa frågor. Studien intar en induktiv, kvalitativ ansats och empirin består av intervjuer med socialsekreterare från olika enheter inom socialtjänsten. Empirin analyseras med hjälp av tematisk analys och studiens teoretiska ramverk består av systemteori, organisationsteori samt Foucaults teori om sexualitet. Studien resulterar i tre huvudteman och ett bi-tema vilka bedöms utgöra de mest betydelsefulla förutsättningarna för socialsekreterarna i arbetet med kvinnlig könsstympning. Dessa är kontextuella förutsättningar, kunskap som förutsättning, organisatoriska förutsättningar och det faktum att det rör det kvinnliga könet. / Every 8 seconds, a girl is genitally mutilated somewhere in the world - and today it is estimated that 38,000 girls or women living in Sweden have been subjected to the procedure. In Sweden, the Social Services are one of the agencies responsible for meeting, protecting, and helping these girls and women - but the work with female genital mutilation has proven to be anything but easy. This study aims to examine social workers' experiences of the conditions for working with issues related to female genital mutilation within social work. This is done by asking questions such as whether and how the social secretaries work with female genital mutilation, what is considered to affect the conditions of the work and what inhibiting and promoting factors the social secretaries experience occur in the work with these questions. The study takes an inductive, qualitative approach and the empirical data consists of interviews with social secretaries from various units within the Social Services. The data is analyzed with thematic analysis and the study's theoretical framework consists of systems theory, organizational theory and Foucault's theory of sexuality. The study results in three main themes and one secondary theme, which are perceived to be the most important prerequisites for the social secretaries in the work with female genital mutilation. These are contextual preconditions, knowledge as a precondition, organizational preconditions, and the fact that it regards the female gender.

SAMMANFATTNING Bakgrund   Cirka 200 miljoner kvinnor lever världen över med någon form av könsstympning, och varje år utsätts 3.9 miljoner kvinnor i världen för detta ingrepp. Ingreppet utförs främst i afrikanska länder och vissa länder i mellanöstern. I och med den pågående migrationen kommer några av dessa kvinnor komma i kontakt med hälso- och sjukvården i de mottagande länder när de söker vård. Kvinnorna har olika upplevelser av vårdmötet beroende på hur de blir bemötta. Inom transkulturell omvårdnad är det en viktig förutsättning för sjukvårdspersonal att ha kunskap om andra kulturer, idéer och värderingar kring hälsa, ohälsa och omvårdnad. Syfte Att belysa upplevelser av mötet med hälso- och sjukvården hos kvinnor som tidigare genomgått könsstympning. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt har genomförts baserat på 16 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ design. De inkluderade artiklarna har eftersökts i databaserna PubMed, CINAHL, Academic Search Elite och PsycINFO med relevanta sökord relaterat till studiens syfte. Resultat Vid sammanställning av resultatet framträdde tre huvudkategorier: Brist på kunskap om könsstympning hos sjukvården, Betydelsen av anpassad omvårdnad samt Informerande vårdmöten kan ändra kvinnans inställning till könsstympning. Utifrån de tre huvudkategorierna skapades två underkategorier där det beskrivs sviterna av vårdmötet i ursprungsländer och bristfälligt bemötande från vården i mottagande länder, vad det kan innebära för kvinnor som är könsstympade. Slutsats Några delar av hälso- och sjukvården är inte bereda att erbjuda kulturellt anpassad vård till kvinnor med könsstympning och därför bemöts kvinnorna av okunskap i vårdmötet. Att bli bemött på ett lyhört, empatiskt och respektfullt sätt gör att dessa kvinnor känner sig trygga i mötet med vården och att deras problem tas på allvar. En tillitsfull relation med vården kan vara ett verktyg för att bekämpa det fortsatta utförandet av ingreppet på framtida generationer av flickor och kvinnor. / ABSTRACT Background Around 200 million women worldwide live with some form of genital mutilation and the number is growing as 3.9 million women are being exposed to this procedure every year. The procedure is performed mainly in African countries and some countries in the Middle East. With the ongoing migration patterns, healthcare in the host countries will encounter more and more women living with some form of genital mutilation. The women have different experiences of their encounter with the health care system based on how they were treated. In transcultural nursing, it is an important prerequisite for healthcare professionals to have knowledge of other cultures and their ideas and values around health, sickness, and nursing.  Aim To highlight the experiences of women previously exposed to genital mutilation encounters with health care. Method A non-systematic literature review has been conducted based on 16 scientific articles of both qualitative and quantitative design. The included articles have been searched in four databases with keywords relevant to the purpose of the study.  Results The quality of selected articles was examined, and the content was analyzed to be compiled into three main categories: Lack of knowledge about genital mutilation within the healthcare system, The importance of tailored nursing as well as Informative meetings with healthcare providers can change the woman's attitude to genital mutilation. Based on the first main category, two subcategories were created: The outcome of encounters with healthcare in the country of origin and Unsatisfactory treatment from healthcare in the host countries.  Conclusions The encounter can be experienced in various ways by women who have undergone genital mutilation based on how they are treated by health care professionals. There are some parts of the meeting that carry more weight than others. Being treated in a responsive, empathetic, and respectful manner gives these women a feeling of safety during the encounter and that their health issues are taken seriously. A trusting relationship with health care can even be a way to fight the continuation of the tradition on future generations of girls.

This case study investigates perspectives and changes in gender roles in household activities from a gender (in)equality context in Tarime, northern Tanzania. The participants in this study part-took in a previous project called the Serengeti-Mara Ecosystem Project (SEMA) which aimed to integrate gender perspectives and sustainable livelihoods in rural parts of Tarime. Women in these areas often bear the primary responsibilities of caring for the household. The area is also controlled by male authority, and women are daily exposed to oppression and physical violence. Statistically, girls in the study area often miss the chance to higher education since boys are prioritized. Instead, girls risk the chances of early marriage and are exposed to female genital multination. So far, there has been little research on gender roles in household activities in these areas. Therefore, this case study strived to provide such material for future project operations. The main goal of this study was to investigate gender equality in households, focusing on how women and men describe norms linked to equality and gender roles in households, if norms and roles have changed after the project and if so, which circumstances have led to such a change. Both men and women were interviewed through semi-structured interviews, focus group interviews and informal interviews. The empirical data was later analyzed through the lens of the social role theory. Research findings showed that women are still living subordinate to men and unequal distribution of household duties still exists. However, education on equal rights and women empowerment from the SEMA project has changed people's perspectives on the matter, inspiring both women and men to fight for a sustainable change. The study explores root causes that hinder the implementation of equal rights. This study can contribute to more understanding of cultural traditions and finding new ways to sustain the implantation of equal rights. / Nyckelord: Fallstudie, könsroller, Tarime, norra Tanzania, ojämlikhet mellan könen, genusperspektiv, Serengeti-Mara Ecosystem Project (SEMA), hållbar försörjning, förtryck, fysiskt våld, kvinnlig könsstympning, hushållsaktiviteter, utbildning, jämställdhetDenna fallstudie undersöker perspektiv och förändringar i könsroller i hushållsaktiviteter i Tarime, norra Tanzania. Deltagarna i denna studie deltog i ett tidigare projekt kallat Serengati-Mara Ecosystem Project (SEMA) som syftade till att integrera genusperspektiv och hållbar försörjning på landsbygden i Tarime. Kvinnor i dessa områden bär ofta det primära ansvaret att ta hand om hushållet. Studieområdet kontrolleras också av manlig auktoritet och kvinnor utsätts dagligen för förtryck och fysiskt våld. Statistiskt sett saknar många flickor högre utbildning eftersom pojkarna är de främsta prioriterade. I stället ligger fokus på att flickor ska bli bortgifta och undergå kvinnlig könsstympning. Hittills har det gjorts lite forskning om könsroller i hushållsaktiviteter inom dessa områden. Därför strävade denna fallstudie efter att tillhandahålla sådant material för framtida projektverksamhet. Huvudmålet med denna studie var att undersöka jämställdhet i hushållen, med fokus på hur kvinnor och män beskriver normer kopplade till jämställdhet och könsroller i hushållen, om normer och roller har förändrats efter projektet och vilka omständigheter som i så fall har lett till sådan förändring. Både män och kvinnor intervjuades genom semistrukturerade intervjuer och fokusgruppsintervjuer. Den empiriska datan analyserades senare genom teorin om sociala roller. Forskningsresultat visade att kvinnor fortfarande lever under manligt styrande och att det fortfarande finns en ojämn fördelning av hushållsuppgifter. Utbildning om lika rättigheter och kvinnors egenmakt från SEMA-projektet har dock förändrat människors perspektiv på frågan, och inspirerat både kvinnor och män att kämpa för en hållbar förändring. Studien utforskar grundorsaker som hindrar genomförandet av lika rättigheter. Denna studie kan bidra till mer förståelse för kulturella traditioner och hitta nya sätt att upprätthålla införandet av lika rättigheter.