IT-branschen är ett starkt mansdominerat område där väldigt få kvinnor befinner sig. Ur ett jämställdhetsperspektiv är detta ett problem, speciellt med tanke på att IT-branschen ofta beskrivs som framtidens bransch. I denna undersökning har vi valt att undersöka dessa få kvinnor som finns i IT-branschen och hur de konstruerar sin identitet. Närmare bestämt har vi undersökt kvinnliga programmerares identitetskonstruktion. Metoden som vi har använt oss av är kritisk diskurspsykologi. Därtill har vi valt att utgå från ett genusperspektiv med en samling teoretiska begrepp som hör till eller kan kopplas till detta perspektiv. Vi har använt oss av teorier om socialt kön och makt av Butler, Foucault och Connell. I resultatet kom vi fram till fyra teman som innefattade tre subjektspositioner och dess tolkningsrepertoarer och ett ideologiskt dilemma. Det första temat heter originalitetens glädje och handlar om hur kvinnorna konstruerade sin identitet som unik och fördelaktig på arbetsmarknaden. Det andra temat kallade vi multipla ideal och pekar på de förväntningar kvinnorna menar att de måste leva upp till som kvinnlig programmerare. Det tredje temat heter den kritiska rösten och handlar om hur kvinnorna blir negativt särbehandlade och väljer att reagera på detta antingen genom att göra motstånd eller att anpassa sig. Det sista temat heter primadonna eller utstött och handlar om det ideologiska dilemma som skapas när kvinnorna beskriver sin identitet som kvinnlig programmerare både som en unik fördel på arbetsmarknaden men även som en orsak för negativ särbehandling.

Glasklippan symboliserar fenomenet att kvinnor oftare befordras till ledande positioner i motgång än framgång. Syftet med föreliggande studie var att hos chefer i Sverige undersöka upplevelser och förhållningssätt till glasklippan, vad den tros bero på samt hur kvinnor anses påverkas av den i arbetslivet. Semistrukturerade intervjuer där ett scenario om glasklippan diskuterades utfördes med 12 chefer. Induktiv tematisk analys användes. Några intervjupersoner hade själva hamnat på glasklippan utan att ha verkat medvetna om det. Deltagarna förde ofta motstridiga resonemang och deras uppfattningar var inte samstämmiga. Det lyftes även hur kvinnors situation ser ut på organisationer idag, varför det är viktigt att medvetandegöra fenomenet, och förklaringar till glasklippan. Trots glasklippans närvaro i organisationer verkar den vara svår att se och förstå. Olika förväntningar som ställs på kvinnor skapar en svårhanterlig situation för dem på glasklippan. Att fenomenet förekommer i Sverige men är svårupptäckt visar på vikten av att uppmärksamma glasklippan.

The aim of this survey is to examine if female leaders develop through challenges in work life. It will also examine which learning theories that can be identified when they meet challenges. The survey is written from a workplace learning perspective.This qualitative survey is based on six interviews with female leaders in various business categories and the result is analyzed with a method described in Kvale (2014). This method is based on analysis from current studies and theories.Among other things this survey reveals that female leaders develop through challenges in work life. This survey also shows that the female leaders are learning through experience and social participation. How they learn depends on which challenge they meet and their individual skills.

<p>I svenskt näringsliv är andelen kvinnliga chefer endast 22 procent. Ett av Ericssons bolag har arbetat med att få lika stor andel kvinnliga chefer, dvs. 30 procent, som andelen kvinnliga anställda. Syftet med studien var att förstå hur företaget gjort för att nå sitt mål och hur berörda personer har upplevt detta. Studien genomfördes med sammanlagt sju intervjuer, från HR-avdelningen, rekryterande chefer och kvinnliga chefer, med efterföljande tematisk induktiv analys för att få fram de faktorer, som upplevs vara avgörande för att nå målet. De faktorer som uppgavs ha betydelse är att kvinnan måste vilja själv och om hon har barn, en man som tar lika stort ansvar för barn och hem. Arbetsgivaren kan bistå med flexibla villkor och förstående chefer samt att se till att få en så könsneutral rekryteringsprocess som möjligt. Ledningens roll är viktig, först ta beslut och sen göra som man sagt och visa med goda exempel.</p>

Denna studie syftar till att öka kunskapen om kvinnliga chefers upplevelser av ledarskap. Hur kvinnorna beskriver sig själva som ledare, vad de upplever att drivkraften i deras arbete som ledare är och vilka hinder och möjligheter de upplever i sitt ledarskap. Studien vilar på en hermeneutisk grund då vi tolkar och förstår, vilket är överensstämmande med hermeneutikens grundtankar. I denna kvalitativa studie har intervjuer används för att samla in empiriskt material. Intervjuerna har varit semistrukturerade och följt en intervjuguide med teman och förslag på frågor. Sex kvinnliga mellanchefer i kommunal verksamhet har intervjuats individuellt, samtliga vid ett enda tillfälle. Empirin har transkriberats och analyserats och utifrån detta har kategorier skapats. Dessa är: demokratiskt ledarskap, omhändertagande ledarskap, samhällsnyttan som drivkraft, utveckling av verksamheten som drivkraft samt balansering av maktstrukturer. Det resultat vi kom fram till är att de kvinnliga cheferna upplever sig som demokratiska och omhändertagande ledare. Deras drivkraft är att göra samhällsnytta och utveckla verksamheten. Som hinder i ledarskapet upplever de att en makt utspelar sig gentemot chefen själv eller mellan medarbetare. Som möjliggörande faktorer i ledarskapet ser de intervjuade mellancheferna sin relation till sina överordnade chefer, vilka bygger på ömsesidig tillit och acceptans. Det som skiljer vår studie från tidigare forskning är att vi enbart intervjuat kvinnliga chefer samt att vi inte har gjort jämförelser mellan kvinnliga och manliga chefers ledarskap. Att lyfta fram enbart de kvinnliga chefers upplevelser bidrar till ökad kunskap om kvinnor som ledare och kan i förlängningen betyda att den rådande genusordningen kan komma att förändras. Detta skulle kunna innebära en mer jämställd fördelning även av de högsta chefspositionerna mellan könen, i vårt land.

Polisyrket i Sverige kan innefatta olika inriktningar och arbetsuppgifter, men en stor del avverksamheten består av ingripandeverksamhet eller brottsutredning. Sjuktalen hos kvinnligapoliser i Sverige har ökat de senaste åren, något som medför svårigheter för såväl individensom drabbas, arbetsgivaren och samhället. I tidigare studier konstateras att sjukskrivning ochohälsa hos kvinnliga poliser är ett ämne i behov av mer forskning då evidens gällande polisersarbetsmiljö till stor del har omfattat manliga poliser.Syftet med studien var att beskriva kvinnliga polisers upplevelse av arbete och hälsa.Studien genomfördes med kvalitativ induktiv design. Tio kvinnliga poliser i Västerbottenintervjuades i tre fokusgruppsintervjuer samt en individuell intervju, materialet analyseradesmed hjälp av tematisk analys.Analysen resulterade i fyra huvudteman; “Stressorer som påverkar hälsan”, “Förmågan atthantera stressorer”, “Vikten av närvarande ledarskap” och “Att vara kvinna och polis”, samt tiounderteman.Hur kvinnliga poliser upplever sitt arbete och sin hälsa är ett komplext ämne. Denna studiehar belyst vilka stressorer i arbetet som kan påverka hälsan och hur de kvinnliga polisernahanterar detta. Även upplevelsen av att vara kvinna och polis samt vikten av välfungerandeorganisatoriska faktorer såsom ledarskap har beskrivits.

Background: Sick leave within the police has increased in recent years and the highest increase has been seen among female police officers over 50 years.Objective: The aim of the present study is to identify the presence of physical symptoms, emotional exhaustion and depersonalization of female police officers working with patrolling and police officers working with investigation in the North region of Sweden.Method: The study was conducted with web-based questionnaire, answered by female police officers: police officers working with patrolling (n=40) and police officers working with investigation (n=44) in the North region of Sweden. The survey consisted of a total of 37 questions. To measure burnout Maslach Burnout Inventory was used.Results: A significant difference was seen in the presence of the physical symptom headache between female police officers working with patrolling and female police officers working with investigation. The group working with investigation reported higher incidence of headaches than the group working with intervention. Furthermore the group working with patrolling have estimated depersonalization (DP) higher than the group working with patrolling (n=40) and police officers working with investigation (n=44) in the North region of Sweden. The survey consisted of a total of 37 questions. To measure burnout Maslach Burnout Inventory was used.Results: A significant difference was seen in the presence of the physical symptom headache between female police officers working with patrolling and female police officers working with investigation. The group working with investigation reported higher incidence of headaches than the group working with intervention. Furthermore the group working with patrolling have estimated depersonalization (DP) higher than the group working with investigation.

Inledning/ bakgrund: I Sverige är sexualundervisning och antikonceptionsanvändning utbredd. Sverige har de senaste åren tagit emot många immigranter från olika kulturer, däribland många kvinnliga immigranter. Detta ställer nya krav på vården och rådgivningen kring antikonception och även krav på barnmorskan och hennes roll. Syfte: Kvinnliga immigranters uppfattningar kring antikonception. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod med två fokusgruppsintervjuer och datamaterialet analyserades med latent innehållsanalys. Resultat: Resultatet av analysen sammanställdes till tre kategorier. Kunskap och okunskap, kulturens påverkan samt tillgänglighet. Studien visade att kvinnliga immigranter hade bristande kunskaper inom antikonception och att de hade svårt att få tillgång till rätt information och att få kontakt med barnmorska. Studien visade även på att kultur påverkade antikonceptionsanvändningen i hög grad. Slutsats: De kvinnliga immigranter utgör en stor del av kvinnorna i det svenska samhället och därför finns behov av att barnmorskan får utbildning kring kulturella frågor för att ge råd och stöd till denna grupp av kvinnor. Kvinnorna vill ha mer kunskap inom området och genom att ta reda på kunskaper de redan besitter kan barnmorskan hjälpa dem vidare till att utveckla nya kunskaper. / Background: Sexual education and use of contraception is widespreade in Sweden. Recent years Sweden has received many immigrants, many of them are females. This females come from other cultures diffrent from ours. This places new demands on care and counseling of sexual education and contraception but also new demands on midwifes and their role. Purpose: Female immigrant´s perceptions of contraception. Method: The study was conducted using a qualitative method with two focus groups. The data was analyzed by latent content analysis. Results: Three categories was compiled out of the result. Knowledge and ignorance, the influence of culture and accessibility. This study showed that female immigrants had lack of knowledge in contaception and that they had difficulty accessing the right information. The study also show that the culture had an overall effekt over contraception. Conclusion: Female immigrants constitute a large number of women in swedish society, therefore there is a need for midwife to receive education on cultural issues to advise and support this group. Female immigrants want more knowledge in the field and by finding out the knowledge they already possess the midwife can help them to develop new skills.

<p>I Sverige dömdes 24 kvinnor för dödligt våld mot partner mellan åren 1995 och 2001. Syftet med denna studie är att få en inblick i och beskriva hur partnervåldet såg ut tiden före och under det aktuella brottet under denna period. Domarna har analyserats utifrån dokumentanalys och meningskoncentrering. Resultatet har visat att det som utmärker partnervåldet tiden före det aktuella brottet är omfattande förekomst av fysiskt våld. Även psykiskt våld förekommer fastän i mindre utsträckning. Då både fysiskt och psykiskt våld förekommer före det aktuella brottet, riktas det från både mannen och kvinnan mot varandra i över hälften av fallen och i resterande del, från mannen mot kvinnan. Kvinnan initierar inget fysiskt eller kombinerat våld mot mannen under parets relation. Våldet används främst för att få makt och kontroll över partnern eller situationen. I det dödliga våldet från kvinnan förefaller alkohol och olösta konflikter mellan paret ha viss betydelse för utgången.</p>

<p>I denna uppsats har jag undersökt Josefina Holmlund som studerade i Düsseldorf under dess storhetstid i mitten av 1800-talet och Pamela Noréus som var elev till Marcus Larsson och anammade det düsseldorfska landskapsmåleriet. Jag har undersökt vad landskapet som motiv hade för betydelse för kvinnliga konstnärer. Det tyskinfluerade landskapsmåleriet i Sverige vid denna tid brukar i allmänhet förknippas med bland annat Marcus Larsson, Edvard Bergh, Gustav Rydberg, Kilian Zoll och Alfred Wahlberg. Det är ytterst ovanligt att kvinnliga landskapsmålare nämns i svensk litteratur som behandlar Düsseldorf specifikt. Men kvinnor reste till Düsseldorf för att studera, Christine Sundberg, Sofie Ribbing, Jeanette Holmlund, Amalia von Schwerin, Josefina Holmlund och Vilhelmina Lagerholm är några exempel. Men de ägnade sig nästan uteslutande åt genremåleri. Att så få kvinnor ägnade sig åt landskapsmåleri i Düsseldorf berodde alltså inte på att det inte fanns några kvinnliga konstnärer där. För att en konstnär skulle kunna försörja sig på sitt yrke krävdes att man blev känd, bland annat genom utställningsverksamhet, positiv kritik eller genom meriterande uppdrag. Landskapsmålningar målades för en anonym publik och måste ställas ut till skillnad från till exempel porträtt som oftast var beställningsuppdrag. Det var därför svårare att försörja sig som landskapsmålare, åtminstone för kvinnliga konstnärer. Många av dem höll sig och hölls på en amatörmässig nivå. Med tanke på kritiken mot kvinnliga konstnärer är det inte heller konstigt att så få ägnade sig åt det och höll sig inom accepterade motivgenrer för kvinnor. Kvinnor förväntades gifta sig för att sedan ta hand om hem och barn, därför förblev vissa kvinnliga konstnärer ogifta och kunde därmed ägna sig helt åt måleriet. Trots düsseldorfskolans tradition att färdigställa verket i ateljén var utomhusstudier viktiga för att skapa en trovärdighet i detaljerna men det ansågs inte passande för en kvinna att ensam vistas ute i naturen för att teckna. Många kvinnliga konstnärer ägnade sig åt genremotiv, porträtt, stilleben, interiör- och blomstermotiv där man jobbade i mindre format än i landskapsmåleriet vilket gjorde det mer lätthanterligt om man som många kvinnor inte hade tillgång till ateljé. Detta var också motivgenrer som var accepterade som ”kvinnliga” där försjunkenheten i detaljer ansågs passa kvinnans natur. Till skillnad från den storslagna, vilda och otämjda naturen som landskapsmåleriet skulle skildra. De flesta av de kvinnliga landskapsmålarna blev ständigt jämförda med sina lärare och fick inte en chans att verka i egen rätt. Med stöd av jämförande bildanalyser mellan de kvinnliga landskapsmålarnas verk och deras manliga lärares vill jag hävda att kvinnorna i lika hög grad som männen lyckats förmedla det som blivit den gängse uppfattningen om vad som är typiskt för düsseldorfskolans landskapsmåleri.</p>