Den här uppsatsen handlar om elever med Ushers syndrom och inkludering i klassrummet. Ushers syndrom består av en kombinerad syn- och hörselnedsättning och synen försämras med tiden framförallt i synfältet. Med Ushers syndrom innebär det även svårigheter att se i mörkret. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur inkludering kan skapas i klassrummet utifrån elever på aktörsnivå och skolan och lärare på institutionell nivå. Anpassningarna är viktiga faktorer för att eleverna ska bli inkluderade och jag undersöker även vilka anpassningar som uppstår och hur går de tillväga för att lösa problem i klassrummet. Denna uppsats utgår från en etnografisk ansats och studiens empiri består av intervjuer med elever, läraren, dövblindsamordnaren, en klassrumsobservation och styrdokument. Dessa empirier presenteras i resultatredovisningen med fokus på elever med Ushers syndrom och inkludering på olika nivåer som skolan, läraren och klassrummet. Studien har visat att skolan och lärarens bemötande är en betydande faktor för inkluderingsprocessen. Forskningen har betonat att det är hela verksamheten som ska förändras i ett inkluderingsarbete. Ett bra bemötande innebär att dessa aktörer med anpassningar ser till att eleverna med Ushers syndrom får uppleva inkludering. Anpassningarna som visats i studien är lärarens klädsel, belysning, turtagning i samtal och tekniska hjälpmedel. Det har konstaterats att elever med Ushers syndrom också själva har en del i inkluderingsarbetet genom att framföra sina behov eftersom behovet varierar från elev till elev. Det har framträtt i studien att det inte är lätt att framföra sina behov direkt eftersom elever inte vill avvika från normen i klassrummet som består av döva elever och teckenspråk.

Syftet med examensarbetet har varit att genomföra en jämförande analys mellan några religionslärares syn på sitt ämne och dess utformning i Sverige och England - vilket är bidrag till forskning om hur lärare ser på sitt undervisningsämne som är ett relativt outforskat fält. Metoden jag har använt mig av är kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra religionslärare, två i vardera land. Frågeställningarna berörde syftet med religionsundervisningen, begrepp mångkultur och integration, kristendomens roll, upplägg av ämnet och motivet till detta såväl skillnader och likheter mellan de svenska och de engelska lärarna synsätt. Resultatet utifrån syftet och frågeställningarna var att lärarna ansåg att förståelse och andlig utveckling är de främsta syftena med ämnet, där den andliga utvecklingen är mer framträdande hos de engelska lärarna. Lärarna ansåg att ämnet hade en betydande roll att spela i fråga om integration och det mångkulturella samhället. Det som togs upp i båda ländernas religionsundervisning var världsreligionerna, ickereligiösa livsåskådningar och livsfrågor. De svenska motiverade huvudsakligen upplägget utifrån styrdokumenten och de engelska utifrån elevgruppen samt hur samhället såg ut. De engelska lärarna ansåg att det var en självklarhet att kristenomen fick en framträdande ställning i ämnet. Något som även framkom var att lärarna från England hade en uttalad positiv attityd till andra människor och det pluralistiska samhället och önskade genom undervisningen förbereda eleverna att leva i det samhället, vilket bekräftar tidigare forskning inom området. Det jag funnit är att undersökningen bekräftar Bråtens (2009) studie som visar på att ämnet framförallt har en nationell och lokal prägel såväl att vissa likheter går att finna mellan länderna.

Detta examensjobb fokuserar på hur lärare själva ser på fenomenet ledarskap i skolan, och hur de uppfattar att detta påverkar lärandet i skolan. Arbetet är inspirerad av den fenomenografiska ansatsen men den är samtidigt även en kvalitativ studie. Studien kommer visa att lärare har en uppfattning om att det mest grundläggande för ett bra ledarskap är att man som lärare har en bra relation till eleverna, och att ledarskapet i sig är det mest grundläggande vi har i skolan för att ha ett fungerande klassrumsklimat. Ledarskapet visar sig även vara viktigt för att eleverna ska lära sig så mycket som möjligt i skolan, och att det är grundstenen för att motivera eleverna till att lära.

Syftet med föreliggande uppsats är att studera en grupp SO-lärares samtal om grupparbeten och dess betydelse för elevers kunskapsutveckling. Med diskursanalys som en teoretisk och metodologisk utgångspunkt har två fokusgruppintervjuer, med totalt sju lärare, analyserats. Samtliga lärare undervisar i Samhällsorienterade ämnen i grundskolans senare åldrar. Utifrån lärarnas argumentation kring grupparbete presenteras i resultatkapitlet två huvudsakliga kategorier där grupparbete beskrivs som social fostran respektive ämnesresurs. De två kategorierna ger i sin tur upphov till olika syften med grupparbete, samt olika sätt att tala om gruppindelning och läraransvar. Bedömning och betygsättning är ett återkommande tema i lärarnas samtal. Studien visar på en konflikt mellan grupparbete och individuell bedömning. I diskussionskapitlet relateras grupparbete som fostran respektive ämnesresurs till läroplanens dubbla uppdrag. Samtalen kring kunskap och bedömning kopplas samman med en vidare utbildningspolitisk diskurs. Uppsatsens resultat relateras också till Vygotskijs och Deweys teorier om lärande och utveckling samt till en debatt om kunskap och lärande i skolan.

Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen är att studera hur undervisningen i specialidrott påverkas av om läraren har en lärarutbildning. Våra frågeställningar är följande: Hur ser undervisningens innehåll och genomförande ut beroende på om läraren har en lärarutbildning eller inte? Hur uppfattar de båda lärarkategorierna sin utbildning och bakgrunds betydelse för att kunna bedriva specialidrotten? Hur arbetar de båda lärarkategorierna för att nå upp till målen i kursplanen för specialidrott? Metod I studien använder vi oss av kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat sex olika lärare i ämnet specialidrott, varav tre har en lärarutbildning och tre inte har. Lärarna representerar även tre olika idrotter, där varje idrott representeras av en lärare från vardera kategorin. Resultat Studien visar att likheterna mellan de två lärarkategorierna är att undervisningen till största del är praktisk där innehållet och momenten ser likadant ut, uppväxten och erfarenheter påverkar deras lärarroll, de vet vad som krävs av eleverna för att de ska uppnå sina mål med sitt idrottsutövande, för att uppfylla målen i kursplanen jobbar de med ämnesintegrering och lokala kursplaner finns för specialidrotten. Studien visar att skillnaderna mellan de två lärarkategorierna är att lärarna bedriver de teoretiska delarna inom specialidrotten, medan tränarna till största del enbart har de praktiska delarna, tränarna upplever kursplanen som diffus och svårtolkad, lärarna anser sig ha fördel av sin lärarutbildning och ger exempel på det, när undervisningen planeras så utgår tränarna i första hand från förbundens riktlinjer, medan lärarna använder sig av kursplanen i första hand. Slutsats Utifrån vårt resultat och vår diskussion har vi tagit följande slutsatser: För att förstå och kunna tolka en kursplan så har en lärarutbildning visats ha betydelse. Lärarutbildningen har visats ha betydelse för undervisningen av de teoretiska bitarna i specialidrott. Innehållet och syftet med den praktiska undervisningen i specialidrott ändras inte ifall du har en lärarutbildning. Erfarenhet i form av en gedigen tränarkarriär eller bakgrund som tidigare elitidrottare, är viktigt som specialidrottslärare för att veta hur eleverna ska uppnå sina mål.

Syftet med undersökning var att ta reda på vad läraren har för roll i lek och samling samt lärarens uppfattning av fenomenet barns inflytande i lek och samling. Undersökning har gjorts med hjälp av observationer i form av löpande protokoll och frågeställningar som jag har ställt till olika förskollärare. Resultatet jag fick visar på att lärarna har en god uppfattning om barns inflytande i lek och samling och att de är medvetna om hur deras roll som lärare ska vara i lek och samling.  Jag kan utifrån det jag läst i litteraturen se likheter med mitt resultat.

Studiens syfte är att undersöka lärares uppfattningar om skriftliga omdömens utvecklande funktion för deras arbete samt hur undervisningen påverkas av arbetet med bedömning. Avsikten är vidare att undersöka om de praxisnära uppfattningarna stämmer överens med Skolverkets intention med skriftliga omdömen som verktyg för att utveckla undervisningen, samt om uppfattningar hos lärare skiljer sig beroende på vilken ålder de undervisar i. Vår utgångspunkt för studien är didaktiska konsekvenser av bedömning, och i synnerhet formativ bedömning då denna bedömningsform påtalas av Skolverket i samband med skriftliga omdömen. För att uppnå syftet med studien har vi valt att intervjua sex lärare verksamma på låg- och mellanstadiet och undersökt vilken betydelse arbetet med skriftliga omdömen har för didaktiskt handlande i form av planering och utvärdering.Resultatet av vår undersökning visar att skriftliga omdömen har betydelse för det didaktiska handlandet, samt att vissa skillnader kan urskiljas i lärarnas uppfattningar beroende på vilket åldersstadium de är verksamma inom. Resultatet visar även tydligt att lärarnas uppfattningar har förändrats sedan införandet av skriftliga omdömen och vår slutsats är att de befinner sig i en process med att utveckla bedömning som ett didaktiskt redskap. Nyckelord: didaktik, lärare, intervju, bedömning, skriftliga omdömen

Bakgrund: Vi som skrev denna studie har ett intresse för relationer inom skolundervisning. Vi ville genom denna studie ta reda på vilka uppfattningar lärare i tidiga grundskolan har av lärarbekräftelse till elever i skolsituationer. Problemformuleringen runt vår studie var att ta reda på hur lärare uppfattar fenomenet lärarbekräftelse till elever i skolsituationer för att erbjuda kunskapsbidrag om och möjligheter till reflektion av lärares möte med elever i skolsituationer. Syfte: Vårt syfte med denna studie var att upptäcka och beskriva variationer i olika uppfattningar av fenomenet lärarbekräftelse till elever i skolsituationer. Metod: Genom att undersöka någons uppfattningar av ett fenomen så blev en kvalitativ metod med intervjuer av lärare utgångspunkten. Dessa uppfattningar ville vi sedan kategorisera för att hitta likheter och skillnader mellan lärares uppfattningar. Vår empiriska studie kopplades samman med litteratur, tidigare forskning och teorier som berörde fenomenet. Resultat: Utifrån vår empiriska undersökning då det gällde att sätta sig in i hur lärare uppfattar fenomenet lärarbekräftelse till elever i skolsituationer så kom vi fram till att det fanns flera olika uppfattningar av fenomenet. Fenomenet uppfattas utifrån att det finns komplexitet och begräsning i skolsituationer som försvårar lärares möjligheter att bekräfta alla elever. Lärarbekräftelse uppfattas vara ett behov som elever behöver få tillgodosett i sina skolsituationer för att ett lärande ska ske. Lärare bör vara medvetna om att lärarbekräftelse är värdeladdat vilket kan skapa positiva såväl negativa konsekvenser av elevers känslor, självbild, lärande, motivation och beteende. Betydelse för läraryrket: Genom att lärare börjar lyfta blicken mot bekräftelse som en del av ett pedagogiskt möte så öppnas en medvetenhet som gör det lättare för lärare att veta hur de ska agera i mötet med elever. Lärare bör bli medvetna om att deras sätt att agera och förhålla sig till elever är en ständig bekräftelse.  Lärarbekräftelse bör inte enbart uppfattas som en bedömning utan det måste finnas en balans mellan att värdera elevers kompetenser och att visa intresse till att vilja vet hur elever tänker och vad elever gör. Lärarbekräftelse har betydelse för att stärka elevers självbild och elevers förmåga att värdera sina egna kompetenser.

Syftet med denna uppsats är att kartlägga lärarnas syn på ledarskap i lärarens arbete, vad de baserar sin ledarstil på och hur dessa uttrycks i handling. 18 lärare som undervisar i grundskolan respektive gymnasieskolan har fyllt i en enkät som behandlar ämnet ledarstilar. Lärarna undervisar i svenska och/eller svenska som andraspråk samt andra ämnen. Sju respondenter har besvarat en till enkät, som en uppföljning av den första enkäten. Resultaten visar att respondenterna föredrar den demokratiska ledarstilen. De flesta valde att identifiera sig med den käcka och busiga storasystern ochden duktiga mamman. Majoriteten av lärarna anser sig visa respekt och lyssna på eleverna samt att de anser sig vara mänskliga och flexibla. Slutsatser:Det är den demokratiska ledarstilen som dominerar bland lärarna. Men utifrån respondenternas svar kan man tydligt se att det finns spår av alla de olika ledarskapen: auktoritär, demokratisk och låt-gå mässig ledarskap i lärarnas ledarstilar. Dessa ledarstilar behövs eftersom de uppfyller olika funktioner. Lärarna ändrar sin ledarstil bl.a. utifrån elevgrupp, stämning och tid. Däremot ändras inte kärnan i ledarstilen speciellt mycket med åren utan lärarna blir mer förtrogna och säkra i sin ledarstil. Lärarna grundar sina ledarstilar på teorier, förebilder, visioner/idéer och personliga egenskaper. Dessa faktorer påverkar den pedagogiska handlingen men kan vara svåra att utkristallisera då faktorerna går in i varandra.

Syftet med vårt examensarbete var att med hjälp av intervjuer få mer kunskap om barns och lärares tankar och uppfattningar kring matematik och jämföra om dessa stämmer överens med varandra. Vi ville också ta reda på hur lärarna upplever att de synliggör matematiken i förskolan. I vår bakgrund har vi ur ett historiskt och teoretiskt perspektiv, förklarat vilken roll matematiken har i förskolan och beskrivit olika faktorer som kan påverka barns matematiska förståelse. Sammanfattningsvis visar resultaten i vår undersökning att barn och lärare har liknade uppfattningar om att matematik mestadels handlar om räkning och siffror. Generellt tycker inte lärarna att de synliggör matematiken tillräckligt mycket i förskolan men ändå visar deras svar på att den synliggörs i vardagliga situationer då lärarna utan att reflektera över det lägger ord på sina handlingar. Resultatet visar även att det förekommer matematik i verksamheten men lärarna behöver utveckla sin kunskap om matematiska begrepp och bli mer medvetna om att det faktiskt är matematik de arbetar med. Vi har under arbetets gång fått djupare förståelse för hur betydelsefull lärarens roll är för barns begreppsförståelse Vi hoppas därför att vårt arbete kan inspirera och bli till hjälp för de lärare som vill arbeta mer medvetet med ämnet i förskolan. Avslutningsvis vill vi tacka alla, som har medverkat och varit till hjälp under arbetets gång.