Denna studies syfte är att, utifrån ett ramfaktorteoretiskt tänkande, undersöka hur lärare upplever att läroplanen och elevgruppen påverkar geografiundervisningen som behandlar Sverige, Norden och Europa i årskurs 4-6. Studien behandlar vilka tillgångar och hinder lärare upplever att läroplanen utgör i geografiundervisningen, samt vilka anpassningar lärare upplever att de gör utifrån elevernas bakgrund och erfarenheter.   Studien är baserad på analys från fyra verksamma lärare i årskurs 4-6. Två lärare är verksamma i mångkulturella klassrum och två lärare i homogena klassrum, detta för att jämföra lärares anpassningar utifrån elevgrupp.   Samtliga lärare i studien anser det vara en tillgång att centrala innehållet behandlar Sverige, Norden och Europa i geografiundervisningen i årskurs 4-6 på det sätt att man börjar i närområdet och utvidgar ämnesinnehållet därifrån. Liknande menar lärarna att en mångkulturell elevgrupp utgör en tillgång i geografiundervisningen då eleverna kan bidra med perspektiv från olika delar av världen Däremot upplever lärarna att läroplanen kan utgöra ett hinder då det blir svårt att följa upp elevernas intressen som ofta kan ligga utanför Europa. I analysen framkommer det att elevernas intressen påverkas av elevgruppens härkomst, tidigare erfarenheter av ämnet, medieanvändning samt resor eleverna gjort. Utifrån dessa intressen hävdar lärarna att de gör anpassningar på olika sätt. Ytterligare en aspekt som framkom av denna studie är att lärare kan utveckla sin interkulturella kompetens vidare för att vara verksamma i de rådande klassrummens geografiundervisning i årskurs 4-6. Studien visar inga stora skillnader kring lärarnas åsikter hos de verksamma i multikulturella kontra homogena klassrum.

Läraryrket diskuteras på bred front i dagens svenska samhälle. Att skapa attraktivitet och goda förutsättningar för läraryrket är en viktig framtidsfråga då behoven av behöriga lärare kommer att öka under den kommande 15-årsperioden. En rad olika parametrar påverkar läraryrkets förutsättningar. En av dem avser kompetensutveckling för lärare vilket fokuseras i denna uppsats. Studien syftar till att beskriva och skapa kunskap om vilken kompetensutveckling som genomförs för lärare i tre kommunala grundskolor, vilka strategier som ligger bakom den kompetensutveckling som genomförs, hur lärmiljön ser ut där kompetensutvecklingen genomförs samt vad den kompetensutveckling som genomförs leder till för såväl individ som organisation. Intervjuer med tre rektorer och fyra lärare genomfördes och en tematisk analys med ett deduktivt angreppssätt nyttjades för att bearbeta intervjumaterialet. För att analysera materialet användes en teoretisk referensram i form av en analysmodell som behandlar faktorerna lärmiljö, strategier för kompetensutveckling och effekter av kompetensutveckling. Resultat ifrån studien visade på att det gällande lärmiljön fanns såväl främjande som begränsande faktorer som påverkade lärares deltagande i kompetensutveckling. Indikationer fanns om att det primärt var arbetsplatsens inre faktorer såsom individernas egen drivkraft, en stödjande ledning och den vardagliga arbetsorganisationen som påverkade vilken kompetensutveckling som lärarna deltog i. En negativ inre påverkansfaktor som framkom var det hårda tryck och stressade arbetssituation som informanterna gav uttryck för.  Bristande tid bekräftades även av att informanterna som deltog i längre eller mer omfattande kompetensutvecklingsinsatser till stor del gjorde detta på sin fritid. Den strategi som nyttjades för kontinuerlig kompetensutveckling för hela lärargruppen var informellt lärande som var nära sammankopplat med skolornas organisationsstruktur. Detta till skillnad från det mer formella lärandet som primärt var initierat av enskilda individer. Olika former av behovsanalys gällande kompetensutveckling framkom i studien, dock med en större betoning på strategier som relaterade till behov ”här och nu” och i mindre omfattning strategier som baserades på mer långsiktiga verksamhetsinriktade behovsanalyser.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare uppfattar och hanterar konflikter mellan elever i årskurs F-3. Studien fokuserar kring frågor om hur lärare uppfattar konflikter, vilka mål de har i sin konflikthantering samt hur de hanterar konflikter. Den teoretiska utgångspunkten som används är om konflikter ska undvikas eller om de används som lärandetillfällen i social kompetens; konsensusperspektivet eller konfliktperspektivet. Datainsamlingen består av kvalitativa intervjuer med fem lärare i årskurs F-3. Studiens resultat visar att respondenterna uppfattar konflikter utifrån meningsskiljaktigheter, synliga konfliktuttryck och hjälpbehov. Målet för deras konflikthantering är att eleverna ska lära sig att hantera sina konflikter själva. Respondenternas konflikthantering består av förebyggande arbete, konfliktsamtal och eventuellt efterarbete.

Uppsatsens syfte är att undersöka vad lärare och präster anser är viktig kunskap inom kristendomen och vad som bör läras ut till ungdomar. Eftersom präster är betydelsefulla representanter för kristendomen ansåg vi det vara av intresse att undersöka deras uppfattningar i relation till lärares åsikter samt granska eventuella skillnader och likheter. För att undersöka dessa likheter och skillnader har två stycken frågeställningar formulerats som uppsatsen utgått från. För att under intervjuernas gång få svar på de tidigare formulerade frågeställningarna utformades fyra stycken intervjufrågor som ställdes till samtliga informanter. Den använda metoden för intervjuerna är semistrukturerade intervjuer, vilket sedan analyserades med hjälp av en tematisk analys samt framework. Resultatet visade fler likheter än skillnader mellan lärare och prästers uppfattningar och att det viktigaste innehållet var relationer, upplevelser, kristen värdegrund, kristendomens särdrag och likheter i förhållande till andra världsreligioner samt förståelse. Inom dessa teman uppfattades ett flertal subteman där likheter och skillnader mellan de båda yrkesgruppernas uppfattningar om vad som är viktig kunskap kunde utrönas.

Syftet med denna studie är att utifrån ett religionsdidaktiskt perspektiv undersöka vad religionslärare på högstadiet anser om att ge elever inflytande i religionsundervisningens planering och genomförande. Samt ta del av hur lärare väljer att tolka begreppet elevinflytande. Frågorna som ligger till grund i undersökningen är följande: Vad anser lärare om att involvera elever i kursens planering? Hur tolkar lärare begreppet elevinflytande? Hur arbetar lärare med att involvera elever i undervisningen? Studien avgränsar sig till fyra högstadieskolor i Mellansverige. Metoden som har används för att få fram det empiriska materialet utgår från semistrukturerade intervjuer med fyra religionslärare. Det empiriska materialet analyserats med stöd av teorin Sociokulturella perspektivet. I resultatet får vi ta del av att det råder delade meningar om hur lärare tolkar begreppet elevinflytande samt att de väljer att arbeta olika med att involvera sina elever i religionsundervisningen och dess planering.

Syftet med examensarbete är att undersöka och belysa lärarens roll i undervisning av matematisk problemlösning för grundskolans årskurs 4-6. Då lärarens roll är viktig vid problemlösningsundervisning och rapporter har visat att lärare jobbar utifrån läromedel (Skolinspektionen ,2009). På så sätt får eleverna möjlighet att inte träna alla sina förmågor. Syftet konkretiseras av frågeställningen:Vilken roll har läraren under de olika faserna vid undervisning av problemlösning inom matematik? Vilken roll i de olika faserna förväntar läraren sig ha vid undervisning av problemlösning inom matematik?I bakgrunden så lyfts först upp vad Skolverket skriver i läroplanen och kommentarmaterialet för matematik om att alla elever ska utveckla en tilltro till matematik samt har rätt att lösa och producera egna problemlösningsuppgifter. Avslutningsvis kommer hur forskning har sett på problemlösning genom att först titta på process när man löser problem till mer forskning om problemlösning i skolan och på senare tid hur lärarens roll ser ut i klassrummet och vilka åsikter det finns om problemlösning i undervisningen. Lärarens roll i klassrummet skiftar många gånger under ett undervisningstillfälle från att vara den som introducerar problemet till att leda diskussionen kring elevers lösningar.Teorin kommer fungera som en lins för resultatet och är Eva Taflins fyra faser om problemlösningsundervisning: introduktionsfas, idéfas med lösningsutkast, lösningsfas och slutligen redovisningsfas. Taflin faser bygger på tidigare forskning av Pólya, Schoenfeld och Lester vilket också presenteras under teoridelen.Avslutningsvis så presenteras det metodval som har gjorts. Metoden som valdes var kvalitativ och omfattar både observationer och interjuver. Det följer en beskrivning av datainsamlingsmetoderna och vilket urval som har gjorts samt vilka etiska aspekter som har tänkts på. Slutligen följer hur teorin kommer att användas för att analysera den data som kommer insamlas. / <p>Matematik</p>

Rektorers arbete har idag blivit mer knutet än tidigare till den pedagogiska verksamheten, enligt skollagen (2010:800) ska en rektor leda och samordna skolenhetens pedagogiska arbete. Forskning visar dock att det finns uppfattningar om att rektorer behöver prioritera sin fysiska närvaro i verksamheten för att kunna förstå den och för att kunna bekräfta lärarna och att detta är något rektorer uttrycker ett dåligt samvete för att de inte prioriterar (Leo, 2010). Syftet med denna studie har varit att tolka hur yrkesverksamma lärare uppfattar rektorns pedagogiska ledarskap. Studien har en kvalitativ tolkande ansats, inspirerad av hermeneutiken. Undersökningen har genomförts med hjälp av ett bekvämlighets och tillgänglighetsurval, och i form av semistrukturerade intervjuer med sju utbildade lärare som i dagsläget arbetar i skolans verksamhet. Resultatet har växt fram med hjälp av studiens frågeställningar som teman. Dessa teman är: Uppfattningar om rektorns pedagogiska ledarskap- Det finns bland annat uppfattningar om att rektorer stöttar när det gäller elever och dess vårdnadshavare, Möjligheter och hinder för rektorers pedagogiska ledarskap- uppfattningar finns bland annat om att rektorers stora uppdrag kan vara ett hinder för det pedagogiska ledarskapet och bland annat uppfattas medarbetarsamtalen som en möjlighet för rektorer att vara en pedagogisk ledare, Önskvärt av rektorers pedagogiska ledarskap- det är av lärarna bland annat önskvärt att ha en rektor som är mer närvarande i verksamheten. / <p>Godkännande datum: 2019-06-07</p>

Denna studie är en kvalitativ undersökning som bygger på semifokuserade gruppintervjuer med 8 lärare från två skolor i grundskolans årskurs 7 – 9. Syftet med studien var att undersöka hur lärare arbetar med motivationshöjande insatser och de forskningsfrågor som ställdes var: - Vilka aspekter anser lärare är viktiga att beakta i motivationsarbete? - Hur arbetar lärare med motivationshöjande insatser i det dagliga arbetet? Som analysmetod användes tematisk analys och de pedagogiska implikationer som låg till grund utgick från påverkan sett ur konstuktionistiskt samt salutogent synsätt. Centralt var antagandet om att lärare och rektor, genom en medvetenhet om hur de sociala konstruktionerna av aktiviteter i skolan fungerar och med hjälp av funktionella och relevanta faktorer, kan påverka aktiviteterna till fördel för eleven och utifrån dennes behov. Detta så att lärarens och elevens målinriktade samspel kan leda till ökad motivation i skolarbetet för eleven. Studien visar att lärarens arbete kräver intresse, passion och kompetens. Den visar även att motivationsinsatser kräver en genuin vilja och en önskan om att det skall gå bra för eleven oavsett var hen befinner sig. Studien visar också att lärare har en stor möjlighet att, med hjälp av en rad faktorer, ta tillvara på den fantastiska möjlighet till utveckling och kunskap som ligger i den unges inneboende resurser. Vilket i sin tur innebär en möjlighet för eleven att få nå sina mål, uppleva att hen kan lyckas och att skolan och kunskapen kan vara meningsfull både nu och för framtiden. En rättighet som alla barn har och som är skolans skyldighet och uppdrag att ge sin elev. Trots det kvarstår faktum att motivationsproblemet växer i västvärlden och i Sverige. Kanske för att lärare ibland saknar stöd och betydelsefulla incitament för att kunna omsätta sin kompetens så att den blir anpassad och effektiv utifrån elevens behov. / <p>Godkännande datum: 2018-10-29</p>

Syftet med vår studie är att öka kunskapen om fritidslärares upplevelser av rastaktiviteters betydelse för elevers sociala samspel. Undersökningen grundas på kvalitativa intervjuer med åtta fritidslärare som jobbar på tre olika skolor och våra forskningsfrågor är: Vilken erfarenhet har fritidslärare av raster och rastaktiviteter? Vilken betydelse får rastaktiviteterna för kamratrelationer då den genomförs av en lärare? Vilken betydelse har rastaktiviteter för elevers grupperingar? På vilket sätt har rastaktiviteter betydelse för elevers sociala samspel? Resultatet av studien visar att alla fritidslärare anser att rastaktiviteter kan skapa möjligheter för kamratrelationer och lärande. Av resultaten framgår att rastaktiviteter ökar elevernas sociala samspel och att ansvaret att hitta en kompis inte ligger på eleven. Studien pekar också på att fritidslärare menar att grupperingar bland elever inte bryts automatiskt med rastaktiviteter. Däremot om intentionen är att bryta grupperingar på skolan kan detta vara möjligt med hjälp av rastaktiviteter. Vidare visar resultatet att det krävs personal, tid och samarbete inom hela skolan för att rastaktiviteter ska fungera.

Studien syftar till att nå ökad kunskap och djupare förståelse om fritidslärarens erfarenheter av arbetet med barn som utmanar den pedagogiska verksamheten. Specifikt fokus kommer att riktas mot fritidslärares förhållningsätt och bemötande gentemot dessa barn. Undersökningen har utgått från kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma fritidslärare. Resultatet visar att fritidslärare har god kunskap inom detta område men att de har fått tillskansa sig den på egen hand efter slutförd lärarutbildning. Det framkommer också att fritidslärare använder sig av samma förhållningssätt i skolverksamheten och ifritidsverksamheten, detta förhållningssätt är lågaffektivt bemötande. Trots att de använder sig av samma förhållningssätt så kan olika strategier användas i mötet med barnen.