No description available.

<p>Vårt syfte med den här uppsatsen har varit att undersöka föräldrars förväntningar på skolan, eftersom vi som blivande lärare tillsammans med elevernas föräldrar vill skapa ett gott samarbete. Vi har valt att göra en kvalitativ studie och har använt oss av semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Valet av semistrukturerade intervjuer innebar att vi fick öppna och nyanserande svar utifrån föräldrarnas erfarenheter. Resultatet av vår intervjustudie visar att föräldrarnas förväntningar ofta var kopplade till det sociala, det vill säga föräldrarna ville att barnen skulle vara trygga, ”må bra” och utvecklas både kunskapsmässigt och socialt. Föräldrarna tyckte att det var viktigt att ha bra kontakt med läraren för att bland annat kunna få information om sitt barn och dess liv i skolan. Vår studie visar dessutom att föräldrarnas förväntningar var att läraren skulle vara engagerad och motivera barnen i skolan. Föräldrarna ansåg även att det var viktigt att läraren var lyhörd och såg deras barn som enskilda individer. Vi såg i vår studie att föräldrarnas tidigare erfarenheter speglade deras förväntningar på deras barns skola, exempelvis en förälder som upplevt sig som det ”tysta” barnet eftersträvade social träning för sitt eget barn.  </p>

<p>Jag har genomfört en kvalitativ studie om lärares upplevelser och tankar kring bedömningsarbetet i ämnet Idrott och hälsa. Syftet med studien var att ta reda på hur lärare i Idrott och hälsa beskriver och upplever arbetet med bedömning. Vid insamlandet av data har jag använt mig av semi-strukturerade intervjuer och genomfört dessa med sex lärare som undervisar i Idrott och hälsa på skolor i Mellansverige. Sammantaget visar min studie att det som ligger till grund för bedömningen i Idrott och hälsa skiljer sig åt mellan lärare. Vissa har utarbetat en tydlig mall som visar varje moment som vägs in i bedömningen medan andra bildar sig en helhetsuppfattning av eleverna genom elevens insatser under terminen. Min studie visar även att det dokumenteras i varierad utsträckning och att rutinen upplevs som ett stöd i dokumentationen. Synen på ämnet har koppling till vad respondenterna väger in i bedömningen och tiden ses som en av de största begränsande faktorerna i bedömningsarbetet tillsammans med otillräckliga riktlinjer i form av otydliga styrdokument.</p>

No description available.

<p>Vi ämnade att undersöka lärares och elevers attityder gentemot nuvarande betygssystem. Studien är fokuserad på lärares och elevers uppfattningar om betyg och vad betygssättning grundar sig på samt en jämförelse mellan de båda respondentgrupperna. För att besvara syftet utarbetades frågeformulär med öppna och slutna frågor som bearbetades på ett såväl kvalitativt som kvantitativt sätt. Studiens resultat ställdes sedan i relation till tidigare forskning. Studien visade att såväl lärare som elever ansåg motivation vara den viktigaste funktionen hos betyg. Gällande vad som ligger till grund för betygssättning tillmättes prov störst betydelse av respondenterna. Utöver prov ansågs flera andra faktorer påverka betygen däribland icke kunskapsmässiga faktorer som flit, närvaro och beteende, något som i viss mån går emot rådande styrdokument. Båda respondentgrupper ställde sig positiva till betygens existens men många pekade på att dagens betygssystem skulle behöva fler betygssteg. Största skillnaden mellan respondentgrupperna fanns inom betygens rättviseaspekt där eleverna uppgav betyg som en rättvis företeelse medan lärare i betydligt högre grad ansåg betyg vara något orättvist.</p>

<p>Studien avsåg att undersöka elevers, lärares och skolkuratorns attityd till lärarrollen med fokus på relationer mellan elev och lärare. Syftet var att undersöka hur elever upplever och definierar en bra lärare. Tidigare forskning visar att skolan och relationen till lärare har stor påverkan på elevers välmående. En kvalitativ metod användes genom halvstrukturerade intervjuer med fokusgrupper och skolkurator samt frågeformulär med lärare för att ta del av deras egna upplevelser av hur en bra lärare är. Resultaten analyserades med hjälp av teorier om socialisation, sociala roller, resiliens och känsla av sammanhang. Studien visar att elever och lärares syn på en bra lärare stämmer bra överens. Resultaten visar även att lärarna vill ha mer tid till relationen med elever, medan det för elever inte handlar om tid utan kvalitet i det lärarna gör. Slutsatsen från resultaten är att elever inte kan urskilja relationen till läraren från lärarens roll i undervisningen, utan det handlar om det sociala samspelet som är inkluderat i lärarens roll som har betydelse för eleverna.</p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka hur nyexaminerade lärare ser på ledarskap i klassrummet, samt vilken forskning det finns om ledarskap i klassrummet. Studien inleds med en litteraturstudie där det presenteras några definitioner av begreppet ledarskap samt vad ledarskap i klassrummet består av. Litteraturstudien behandlar även olika ledarstilar, vad nyexaminerade lärare kan ha svårt med samt hur en duktig lärare skall vara. Därefter följer en redovisning av en empirisk studie i form av kvalitativa intervjuer med fem stycken lärare. </p><p>I den efterföljande diskussionen har frågeställningarna nedan utgjort grund för jämförelsen mellan de empiriska resultaten och teorin. </p><p>* Vad tycker de nyexaminerade lärarna att deras ledaruppgifter är? </p><p>* Vilken slags ledarstil finner man hos de nyexaminerade lärarna? </p><p>* Hur ska en bra lärare vara? </p><p>* Vilka svårigheter brottas nyexaminerade lärare med? </p><p>* Anser de nyexaminerade lärarna att lärarutbildningen förberett dem för yrkeslivet, vad gäller ledarskap? </p><p>I det avslutande kapitlet går det att läsa vilka slutsatser som kan dras av studien. Där framgår bland annat att det som var svårt för de nyexaminerade, vad gäller ledarskap, var all planering och organisering av arbetet. Andra slutsatser är att man inte kan finna någon spcifik renodlad ledarstil hos någon lärare och inte heller finna några speciella egenskaper som utmärker en god lärare.</p>

<p>Syftet med detta examensarbete äe att försöka ta reda på vad lärare har för uppfattning angående ledarrollen i sitt yrke, vad de anser vara ett gott pedagogiskt ledarskap och hur olika ledarstilar kan påverka gruppen och den mentala klassrumsmiljön. </p><p>Arbetet består av litterarturstudie och empirisk studie. Den empiriska studien består av sex intervjuer med lärare och litteraturstudien presenterar det pedagogiska ledarskapet och ledarskap mer generellt.</p><p>I diskussionen jämförs svaren från de intervjuade lärarna med arbetets syfte och litteraturstudien. </p><p>Resultatet visar att ledarskap innebär att vara tydlig, det ska inte finnas något tvivel om vem som är ledrare. Man ska vara en auktoritet utan att vara auktoritär. För en god pedagogisk ledare är den sociala miljön i klassrummet viktig, eleverna måste känna sig trygga för att ha förutsättningar att lära. Läraren måste kunna anpassa sig efter grupp och situation eftersom elevgruppen och därmed den mentala klassrumsmiljön påverkas av ledarstilen.</p>

<p>Idén om att skolbarnsomsorgen skulle samarbeta med skolan föddes för mer än ca 40år sedan. Denna idé ledde senare till att skolbarnsomsorgen expanderade samtidigt som samverkan mellan de två parterna aktualiserades på mitten av 70- talet. Efter att integreringen av de två verksamheterna påbörjats, för snart 30 år sedan, har lärandet i skolan förstärkts medan lärandet på fritidshemmet försvagas. Yrket som fritidspedagog har gått från att vara inriktat på barnens fritid till att bli hjälplärare i skolan. Tanken bakom samarbetet mellan fritidshemmet och skolan var och är att barnen ska ha en samlad skoldag, där läraren och fritidspedagogen arbetar tillsammans i ett arbetslag och följer barnen under hela dagen.. De som har fått anpassat sig mest för att detta samarbete ska fungera är fritidspedagogerna.</p><p>Syftet med detta arbete har varit att kartlägga relationen mellan lärare och fritidspedagoger. Hur ser läraren på sin egen yrkeskompetens? Hur ser läraren på fritidspedagogens yrkeskompetens? Hur ser läraren på samarbetet mellan lärare och fritidspedagog? Svar på dessa och många andra frågor har hjälpt mig att få en bild av hur samspelet mellan de två yrkeskategorierna förändrats med tiden fram tills idag. I min studie har jag valt att intervjua fem, lärare från en grundskola i en medelstor stad i Sverige. De fem medverkande lärarna har alla olika antal yrkesverksamma år bakom sig. Utifrån min analys av svaren jag fått under intervjuerna gick det att urskilja många gemensamma åsikter och synsätt. Ur intervjuerna framgick även att samarbetet mellan lärare och fritidspedagog kan skilja kraftigt från klass till klass. I de klasser där samarbetet suddade ut de olika yrkesrollerna var det även påtagligt att det var läraren som arbetade mer som en fritidspedagog än tvärtom.</p>

<p>Elevers motivation spelar en stor roll för deras lärande. Men många barn i skolan saknar denna motivation, och finner matematiken tråkig och svår. Denna uppsats handlar om hur lärare kan öka elevers lust att lära matematik. Jag undersöker vad som sägs om lust och motivation i skolans styrdokument, samt vad dessa två begrepp egentligen innebär. Vidare har jag tagit reda på vad litteraturen menar är viktigt för elevernas lust. Jag har funnit att de faktorer litteraturen pekar ut som viktiga, i huvudsak kan indelas i två kategorier; undervisning samt social miljö. Undervisning handlar om vilka arbetssätt och arbetsformer som kan rekommenderas för att matematiken ska bli lustfylld. Avsnittet om social miljö handlar om stämningen i klassrummet och om lärarens ledarskap. Slutligen har jag även genomfört ett antal intervjuer med verksamma lärare, för att undersöka deras syn på lust i samband med matematikundervisningen. Jag fann att elevernas lust verkade vara viktigt för samtliga dessa lärare och de hade många idéer om hur denna lust kan skapas. En klassrumsmiljö där lusten frodas är en miljö där glädjen och humorn står i centrum och där individens behov och förutsättningar är viktiga. Arbetssätt och arbetsformer måste varieras samtidigt som process och förståelse betyder mer än ett rätt svar. Eleven måste även känna sig trygg tillsammans med läraren och resten av gruppen. Läraren har en nyckelroll när det gäller elevernas lust, eftersom han/hon har makten att styra klassrumsaktiviteterna.</p>