<p>Enligt skollagen och läroplanen skall alla vuxna inom skolan arbeta aktivt för att motverka kränkande behandling. Läraryrket är dessutom ett av de yrken där de flesta är stressade och upplever höga krav. Syftet är därför att undersöka hur lärarna anser sig bemästra de krav som finns angående att aktivt arbeta för att förebygga och stoppa kränkande behandling och om dessa faktorer har någon relation till lärares upplevda stress. Utifrån detta syfte har följande frågeställningar utkristalliserats: (a) Upplever lärarna att deras arbete ofta är förenat med alltför hög arbetsbelastning och stress? (b) Vilka specifika faktorer är mest framträdande när det rör stress bland lärarna? c) Vilka begränsningar och möjligheter anser lärarna och rektorerna att det finns i arbetet med att förebygga och stoppa kränkande behandling? d) Anser lärarna att kraven som ställs på att arbeta mot kränkande behandling är rimliga i relation till de resurser och möjligheter som är kopplade till lärarnas yrkesroll? Uppsatsen har en kvantitativ del och en kvalitativ del. Den kvantitativa delen bygger på en totalundersökning bland lärarna på Karl Johans skola i Örebro. Den kvalitativa delen består av tre fördjupande intervjuer med rektor, biträdande rektor samt en lärare på skolan. Sammanfattningsvis kan sägas att lärarna vid Karl Johans skola upplever att de har höga krav på sig och att de är stressade. Samtidigt anser de sig ha goda resurser samt kontroll över sin arbetssituation. Diskussion förs runt centrala begrepp i studien, exempelvis krav- kontrollmodellen, stress, kränkande behandling och lagar.</p>

<p>Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur man som lärare skall kunna sätta gränser mellan sin yrkesroll och sitt privatliv i relationen med elever/föräldrar. I undersökningen har jag valt att använda mig med hjälp av en teoretisk modell för att studera denna gränssättning. Modellen har inte för avsikt att bevisas utan skall fungera som en utgångspunkt i undersökningen. Jag har begränsat mig till att endast studera lärarens omsorgsansvar för elever på gymnasiet. Studien sker utifrån ett lärarperspektiv och har genomförts med hjälp av en kvalitativ intervju metod för att kunna uppfylla syftet med ppsatsen. Jag har genomfört djupintervjuer med fem stycken gymnasielärare på tre olika kommunala gymnasieskolor i Stockholms län.</p><p>Den teoretiska anknytningen i min studie bygger på en definition av vad begreppet ett professionellt förhållningssätt står för och en beskrivning av den teoretiska modell jag har valt att använda mig av. Jag har också kortfattat redogjort för en del teoretisk litteratur som delvis ligger till grund för de teorier som beskrivs i modellen.</p><p>Jag har kommit fram till i min undersökning att det är viktigt som lärare att kunna sätta gränser mellan sin yrkesroll och sitt privatliv i relationer med elever/föräldrar. Denna gränssättning är problematisk och att lärarens personliga kvalitéer och egenskaper betyder mycket i relationer och möten med elever/föräldrar inom omsorgsrelaterade frågor. Studien visar också på att det kan finnas olika typer av lärare med olika förhållningssätt till hur man skall sätta gränser mellan det privata och det professionella. Jag drar även slutsatsen att det är viktigt att läraren har möjligheter att kunna få hjälp i olika svåra gränsdragningssituationer som kräver detta för att kunna agera utifrån ett ”professionellt förhållningssätt”. I undersökningen framkommer också att lyhördhet är en viktig egenskap att ha som lärare och att åldern och erfarenheten är relevant för att öka lärarens självkännedom. Det är viktigt att skolorna kan stödja lärarna i deras arbete i gränsdragningsproblematiken exempelvis genom olika fortbildningar och handledningsgrupper i dessa frågor. Man kan som yngre lärare också ha ett större behov av stöd i dessa frågor. </p><p>Den teoretiska modell jag hade valt att använda mig av fungerade som ett bra stöd för min undersökning men det är också troligt att det kan finnas andra liknande modeller som man kan använda sig av för att forska inom området.</p>

<p>Jag har i denna uppsats studerat ett antal kända lärartyper i syfte att, om möjligt, fånga in hemligheten med att bli en god lärare. Målet har varit att inringa vad som kännetecknar våra idéer och myter om hur en sådan lärare är.</p>

<p>Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur lärare och skolans bibliotekarier uppfattar skolbiblioteket och dess roll i undervisningen på högstadiet. Studien baseras på intervjuer som gjorts med lärare och bibliotekarier på två skolor. Vi har inspirerats av fenomenografin men använder en deskriptiv metod och beskriver i vårt resultat fyra delar: användning av skolbiblioteket, undersökande arbetssätt, skolbibliotekets roll och dess miljö och skolans bibliotekariers roll. I resultatet kommer vi fram till att skolbiblioteket har en viktig roll och att det finns en positiv inställning till skolbiblioteket. Skolbiblioteket används till studier, arbete och skönlitterär läsning. Viktigt för ett fungerande skolbibliotek är personal hela dagen, gott om fräscha media och att det ges utrymme för olika funktioner i bibiblioteket. För att verksamheten ska fungera optimalt krävs att de olika yrkeskategorierna samtalar med varandra och förstår varandras yrkesroller.</p> / <p>The purpose of this paper has been to study teachers´ and librarians´ perspectives of the role of the school library in education in secondary schools. The study is based upon interviews with teachers and librarians from two different schools. We are inspired by phenomenography but we use a descriptive method and the following four parts are described in our result: the use of the school library, investigative approaches, the role of the school library and its environment and the role of the librarian. The conclusions which are evident from our research suggest the library has a fundamental role in the heart of the school. The school library is a multi-functional service used to support school studies, independent work and promote and encourage the reading of fiction. Essential to making the school library function well is professional staff, inspiring new literature and sufficient space to allow such functions to operate without disturbing each other. To ensure co-operation functions optimally the two professions must work effectively together as one team, understanding each other’s roles fully.</p>

<p>Bakgrund:</p><p>Språkforskare är idag eniga om att barn så tidigt som möjligt bör möta skriftspråket. Vi vet att det i förskolan ägnas mycket tid åt läsning och språklekar, men det sägs inte så mycket om skrivning. Lärarna i förskolan har inte ansett sig ha den kompetens som krävs för att lära barnen skriva. Skrivning och läsning hör ihop och utvecklas parallellt och vi vill belysa hur lärare i förskolan och skolan ser på skrivning i förskolan. Vi menar att det är intressant för lärare i de olika verksamheterna att ta del av varandras synsätt gällande barns skrivutveckling.</p><p>Syfte:</p><p>Syftet med vår studie är att undersöka hur lärare i förskola och skolans tidiga år ser på arbetet med barns skrivutveckling i förskolan. Syftet med vår studie är inte att kunna generalisera lärares syn på fenomenet, utan att skapa en förståelse.</p><p>Metod:</p><p>Studien bygger på kvalitativa intervjuer av lärare i förskolan och lärare i skolans tidiga år. Då syftet med vår studie är att undersöka hur lärare i förskola och skolans tidiga år ser på arbetet med barns skrivutveckling i förskolan ansåg vi att intervjuer var den rätta metoden att använda oss av. Vi intervjuade sex lärare från förskola och sex lärare från skolans tidiga år. Enligt vår uppfattning är en större variation inte intressant för syftet, då vi inte avser att kunna generalisera lärares syn på fenomenet, utan vi avser endast att skapa en förståelse för fenomenet. Vid analysen har vi växlat fritt mellan olika tekniker. Vi började med att läsa igenom vårt material för att se om vi kunde hitta några mönster eller återkommande teman. Vi arbetade med en frågeställning i taget och kategoriserade de svar vi fick under lärarens roll, barnet och aktiviteter.</p><p>Resultat:</p><p>Vi kom fram till att det fanns markanta skillnader i hur lärarna ser på skrivutveckling i förskolan. Lärarna hade skilda åsikter om när man skall börja med skrivning, men de hade tämligen likartad syn på hur man skall arbeta i förskolan, förutom en lärare som anser att skrivningen kommer automatiskt och inte behöver uppmuntras. De största skillnaderna fanns i hur de ser på samverkan mellan förskola och skola gällande barns skrivutveckling.</p>

<p>Bakgrund Vi har valt att göra en studie som berör lärares inställning till musikens plats i den pedagogiska verksamheten. Vi vill med undersökningen se på vilket vis och i vilken utsträckning musik förekommer. Vår utbildning riktar sig främst mot grundskolans tidigare år och utifrån det valde vi att genomföra vår studie inom samma yrkesgrupp som vi själva i framtiden kommer att tillhöra. De erfarenheter vi själva har av hur och hur mycket musik används på skolor gjorde att vi ville undersöka lärarnas inställning till musikaktiviteter i den pedagogiska verksamheten runt om i olika kommuner. Syfte Syftet med studien är att undersöka hur lärare beskriver musikens plats och betydelse i den pedagogiska verksamhet de bedriver. Vi syftar till att bland annat undersöka hur mycket plats musik ges samt om lärarna anser att det finns mål med de aktiviteter de väljer att genomföra, och om det finns upplevelser eller kunskaper om musik som de vill att eleverna skall få med sig under sin skoltid. Metod Vi valde att använda oss av en kvalitativ undersökningsmetod med delvis strukturerade intervjufrågor. Utifrån ett strategiskt urval av de undersökningspersoner som deltagit i vår studie utgick vi i vår analys från ramfaktorteorin. Det betyder att samtliga personer som deltar i undersökningen ryms inom samma ramar och de har alla liknande faktorer som påverkar de val och prioriteringar de gör i sina arbetssituationer. Vi var båda närvarande vid samtliga intervjuer och alla intervjuer har spelats in för att vara till hjälp vid vår analys och i tolkningsprocessen. Resultat Resultatet visade att majoriteten av lärarna använder sig av musik i den pedagogiska verksamheten på olika sätt. Lärarna använder musik av olika skäl, och det mest framträdande skälet är att de anser att eleverna behöver utöva estetiska arbetsformer lite då och då för att orka med den övriga verksamheten. Musik används också för att stärka elevernas gruppsammanhållning och inlärningsförmåga, och för att pedagogerna anser att det är viktigt att eleverna har roligt.</p>

<p>Syftet med detta arbete är att undersöka och reflektera över vad några representanter för dagens gymnasieelever anser kännetecknar en bra lärare. Min önskan är att få mer kunskap om och större insikt i hur jag själv kan bli en bra lärare, då det är viktigt för mig i min roll som lärare på en yrkesgymnasieskola.</p><p>För att undersöka vad gymnasieelever anser att en bra lärare kännetecknas av, har kvalitativa intervjuer gjorts med fyra elever i gymnasieskolans årskurs två och tre.</p><p>Respondenterna tror, att den gemensamma nämnaren för att vara en bra lärare är engagemang och anser, att olika lärare kan vara bra fast de undervisar på olika vis. Det är svårt att kort sammanfatta vad det innebär att vara en bra lärare, men möjligen kan man säga, att en bra lärare är en självständig, inkännande människa med god ämneskunskap samt stort engagemang. Det är bara att konstatera att lärarens uppgift är svår och komplex. Det är en bred uppsättning egenskaper som kännetecknar en bra lärare.</p>

<p>Detta examensarbete är en kvantitativ attitydundersökning på gymnasieskolan om könsuppdelningen inom idrott och dess koppling till värderingar i såväl skola som övriga samhället.</p><p>Syftet med arbetet är att undersöka hur gymnasieelever och lärare förhåller sig och tänker om idrott och kön och utifrån det formulera didaktiska ställningstaganden i lärarrollen.</p><p>Informationen samlades in med hjälp av en tresidig enkät med 25 ettvalsfrågor och 3 öppna frågor på fyra olika gymnasieskolor i Mellansverige. Totalt svarade 234 personer på enkäten varav 220 elever och 14 lärare.</p><p>Enkätresultatet indikerar att könsuppdelningen inom idrott delvis saknar grund dvs. den är inte bara prestationsmässigt motiverad utan också ett uttryck – och ett starkt fäste – för genussystemet i samhället. Det indikerar också att majoriteten av både män och kvinnor anser att kvinnor och män kan tävla tillsammans i golf, skytte, ridsport, curling, bowling, bordtennis, tennis, biljard, skidor, gymnastik, motorsport, schack, segling, slalom och bågskytte.</p><p>Utifrån detta gör författaren det didaktiska ställningstagandet:</p><p>Det är viktigt att inte glömma bort eller osynliggöra idrotten när man pratar om genus och jämställdhet. Samhället behöver en levande debatt om idrott och kön och den bör inte minst föras i skolan, t.ex. i samband med värdegrundsteman och jämställdhetsdagar men även i klassrummen.</p>

No description available.

<p>Syftet med denna studie var att belysa lärares erfarenheter vid klassammanslagningar. Mer preciserat ämnade arbetet att studera vilka positiva och negativa effekter som uppkommer vid en klassammanslagning/ökad gruppstorlek för lärares undervisning och den enskilda eleven samt hur detta påverkar konflikthantering och individanpassad undervisning. En annan frågeställning var att undersöka hur ett tätare samarbete mellan lärare påverkar lärares kompetensutveckling, bedömning och värdering av elevers lärande. Studien utgick ifrån en kvalitativ standardiserad intervjumetodik där totalt fyra respondenter intervjuades. Undersökningens resultat visar att respondenterna är positiva till lärarsamarbete bland annat eftersom det påverkar lärarnas kompetensutveckling och ökar deras handlingsmöjligheter samt för att samarbetet underlättar konflikthantering och individbedömning. En slutsats som därmed kan dras utifrån denna studie är att lärarsamarbete gynnar såväl lärare som elever.</p>