<p>Med anledning av läroplanens tyngd på samverkan mellan hem och skola är syftet med detta arbete att få en bild av hur lärare ser på sina föräldrakontakter. Frågeställningarna är när, hur och varför hem och skola tar kontakt med varandra och hur kontakterna skulle kunna förbättras. I detta arbete ingår en kvalitativ studie där ett antal lärare intervjuas om deras uppfattningar av föräldrasamverkan.</p>

<p>Syftet med detta arbete är att försöka ta reda på om det finns några skillnader mellan kvinnliga och manliga lärares ledarstil i klassrummet och om eleverna uppfattar det. Bakgrunden till arbetet är att antalet män i skolan är lågt i förhållande till antalet kvinnor. Ur ett historiskt perspektiv har läraryrket förändrats från att ha varit ett typiskt mansdominerat yrke till att domineras av kvinnor. Arbetet belyser en lärarens uppgift som ledare och vad det innebär. I litteraturgenomgången framgår att både män och kvinnor behövs i skolan som goda förebilder för eleverna och att det finns skillnader mellan kvinnor och män. Könsrollerna ligger till grund för skillnaderna mellan kvinnliga och manliga ledare respektive lärare. Skillnaderna framställs dock i stereotypa egenskaper för respektive kön. För att få en bild av vilka skillnader som finns mellan kvinnliga och manliga lärare har det gjorts en observationsstudie av två manliga respektive kvinnliga lärare. Utifrån denna går ej dra några generella slutsatser. Studien bekräftar dock på vissa punkter de egenskaper som anses vara typiska för respektive kön i litteraturgenomgången. Arbetet består även av en kvalitativ studie i form av intervjuer med sex flickor och sex pojkar i årskurs nio. Målet med intervjuerna var att försöka ta reda på om eleverna uppfattar några skillnader mellan de kvinnliga och manliga lärare som de haft under sin skolgång. Av intervjuerna framgår att eleverna har haft både manliga och kvinnliga lärare som de anser varit bra och att de flesta av eleverna anser att det inte spelar någon roll om de har en manlig eller kvinnlig lärare. Vidare visar resultatet av intervjuerna att eleverna uppfattar att kvinnliga lärare bryr sig mer om eleverna och kan anpassa undervisningen bättre till elevernas individuella behov och att manliga lärare har lättare att hålla ordning i klassen. Eleverna anser att både kvinnliga och manliga lärare har positiva egenskaper. Utifrån detta anser jag att det finns ett värde i att försöka jämna ut fördelningen mellan kvinnliga och manliga lärare i grundskolan.</p>

<p>Jag har i min undersökning tittat närmare på vad Språktimmen är och vilka erfarenheter några förskollärare och 1-7 lärare som arbetar i f-1:or har av sitt arbete projektet. Studiens syfte är att låta de båda yrkesgrupperna komma till tals och utrycka sina erfarenheter och åsikter om Språktimmen och vilka mål de har med sin läs- och skrivundervisning.</p><p>Arbetet bygger på intervjuer och enkätundersökningar med en grupp förskollärare och 1-7 lärare.</p><p>I undersökningen har jag kommit fram till att det finns både likheter och skillnader i yrkesgruppernas uppfattningar. Jag har kommit fram till att Språktimmen kan anpassas för olika elevers behov och ge alla elever en engagerad läs- och skrivundervisning. Det framkom också att förskollärarna och 1-7 lärarna var över lag samstämmiga när det gällde uppfattningar om läs- och skrivundervisningen. Skillnaden ligger i att förskollärarna skattar emotionell utveckling högt och 1-7 lärarna lägger mer vikt vid systematisk träning av färdigheter. Denna skillnad kan eventuellt spåras till yrkesgruppernas olika utbildningar.</p>

<p>Uppsatsen beskriver varför lärare använder datorn i undervisningen och vilka hinder som finns för användandet. Den beskriver också vilka syften lärare har när de använder pedagogiska program och varför de inte använder pedagogiska program. Studien har genomförts i två delar. Dels en kvantitativ undersökning med enkäter riktade till lärare i Linköpings kommun, och dels en kvalitativ undersökning med intervjuer av lärare. </p><p>Av undersökningens resultat framgår att datorn används mest till ordbehandling följt av Internetanvändning och pedagogiska program. Användningen av datorer är dock relativt låg bland lärare. </p><p>Resultatet visar att lärarna använder datorn för att det finns ett tryck utifrån, dvs att samhället påbjuder det, eller att högre studier kräver det. Lärarna uppfattar också att det finns en nytta med datoranvändningen, att den stämmer med deras rättviseuppfattning. Lärarna använder även datorn för nöjes skull. </p><p>De hinder för datoranvändningen som bland annat framkommer i resultatet är: brist i lärares kunskaper, att datoranvändningen tar tid, elevernas sabotage av datorer och brist på resurser. </p><p>Av undersökningens resultat framkommer bland annat att lärarna använder pedagogiska program för att de är motivationshöjande, lärandeprocessen hos eleverna blir bättre och att användningen är av nytta för elever eller lärare. </p><p>I resultatet framkommer att lärarna upplever vissa egenskaper hos de pedagogiska programmen som negativa och att användningen kan innebära olika svårigheter för läraren.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är undersöka elevers och lärares syn på vetenskap kontra ickevetenskap eller pseudovetenskap. Detta har vi ju gjort genom en kvalitativ undersökning där vi intervjuat fem elever och fyra lärare.</p><p>Elever anser att det är viktigt att veta vad vetenskap är och de anser att de kommer ha nytta av denna kunskap även utanför skolans dörrar. Anledningen till att det är obligatoriskt att läsa naturkunskap på gymnasiet är att eleverna skall få ett vetenskapligt synsätt. Med hjälp av läraren skall eleverna kunna inhämta den kunskap som behövs för att få rätt uppfattning gällande vetenskapsbegreppet. Enligt både elever och lärare så tas inte vetenskapsbegrepp upp i undervisningen. Lärarna tar för givet att eleverna redan innan de kommer till naturkunskap lektion har den här kunskapen. Den kunskap som eleverna fått gällande vetenskap har de inhämtat genom det samhälle de lever i t.ex. genom medierna. Men det är inte säkert att medierna ger rätt bild av vetenskap och då är det risk för att eleverna inte får den korrekta synen på vetenskap. Förstår man inte den korrekta innebörden i vetenskap är det även lätt att blanda ihop tro och vetenskap, som är två skilda saker. Som lärare får man inte ta förgivet att eleverna har en viss kunskap.</p><p>Eleverna förstår inte heller det egentliga syftet med det laborativa arbetet under naturkunskapslektionerna. Det laborativa arbetet är en del av det naturvetenskapliga tänkandet. Det är en brist hos lärarna att de inte tar upp grundläggande begrepp, risken blir den att eleverna inte ser syftet med varför de läser naturkunskap. Följden blir den att ämnet anses svårt och komplicerat.</p>

<p>”De glömda barnen” är ett begrepp som kommer från Margret Cork (1994) som gjorde en studie av barn till alkoholmissbrukare som publicerades på 1970-talet. Hon menade att barnen var glömda av föräldrarna, omgivningen, missbrukarvården och forskningen. Föräldrarna hade fullt upp med alkoholen. Omgivningen visste inte mycket om situationen, då alkoholmissbruk hör samman med skam och att hela familjen försöker dölja och förneka alkoholberoendet. Idag finns ett ungefärligt genomsnitt på 2-3 barn till alkoholmissbrukare i varje klass. Därför anser jag att det är ett skolproblem och något jag bör känna till som lärare. Studier visar på att personal som har kunskaper om alkoholmissbruk och hur det påverkar barnen har lättare för att identifiera barnen. Det är först då man aktivt kan hjälpa dem. Studier har också visat på att hjälp utifrån är mycket värdefullt. Hemma lär sig barnen till alkoholmissbrukare att inte visa känslor, inte ha tillit och att inte prata. Detta ger barnen problem som påverkar hela livet.</p><p>Denna uppsats tar fokus på barnen till alkoholmissbrukare och skolan. Jag vill visa vad som kännetecknar uppväxten i en familj med alkoholmissbruk och vilka konsekvenser det får för barnen. Detta för att som lärare kunna stödja dem på bästa sätt i skolan och förmedla sakkunnig hjälp där så behövs. Jag redovisar också det ansvar som lärare har och vilka mer ansvariga det finns för dessa barn.</p>

<p>Syftet med denna undersökning var att se huruvida elever bemöter lärare olika beroende på</p><p>lärares kön och/eller ålder. Samt hur lärare förmedlar, alternativt öppnar upp för eleverna att</p><p>lära sig genus i klassrumssituationer.</p><p>Uppsatsen bygger på empiriska studier genomförda hos fyra lärare på en gymnasieskola i</p><p>Halland. Lärarna var två kvinnor och två män, varav en av varje kön var i 35 års åldern och en</p><p>av varje kön var i 50 års åldern. Vi genomförde två observationer hos varje lärare vid olika</p><p>lektionstillfällen i samma klass. Den empiriska datan samlades in via icke-deltagande</p><p>observationer med hjälp av ett observationsschema som kompletterades med löpande</p><p>anteckningar. Det empiriska materialet samt sociokulturella teorier om lärande och</p><p>kommunikation låg sedan till grund för besvarandet av uppsatsens frågeställningar. Vi har</p><p>främst använt oss av Lev Vygotskijs och Roger Säljös teorier i uppsatsen, samt kompletterat</p><p>dessa med annan litteratur.</p><p>Det vi kom fram till genom vår undersökning var att ålder inte är en lika stark faktor som kön</p><p>i lärare-elevrelationen. Det finns olika stereotyper för hur män och kvinnor bör bete sig och i</p><p>dessa stereotyper framkommer det ofta att män är mer respektingivande och auktoritära än</p><p>kvinnor. I vår undersökning kunde vi se vissa egenskaper som finns i stereotyperna hos</p><p>lärarna, som kan bidra till att elever lär sig genus i klassrumssituationer.</p>

<p>Fysisk aktivitet är viktigt för alla och våra kroppar är skapta för ett liv i rörelse. Det handlar om att äta rätt och att motionera tillräckligt för att kropp och själ ska må bra. Att leva sunt på olika sätt är något som många människor strävar efter idag, men tyvärr finns det många i samhället som äter fel och rör på sig alldeles för lite. Syftet med studien har varit att undersöka hur lärare i ämnet Idrott och hälsa arbetar för att få med sig omotiverade elever i undervisningen, det vill säga de elever som är mindre aktiva, inaktiva eller överhuvudtaget inte närvarar under lektionerna. Metoden har varit kvalitativ, där åtta enskilda intervjuer med lärare i Idrott och hälsa har genomförts. De svarsdata som framkom har därefter analyserats med utgångspunkt i en hermeneutisk ansats. Resultatet som framträdde uppvisade olika undervisningsmetoder som pedagogerna använder sig utav för att få med sig de omotiverade eleverna i undervisningen. Vissa pedagoger försökte motivera genom samtal med eleven medan andra gav tillfälle för andra aktiviteter. Några exempel på dessa är alternativa aktiviteter som promenad, styrketräning eller cykla på motionscykel. Samtliga aktiviteter äger rum vid sidan av den stora gruppens huvudaktivitet. Ofta var orsaken till varför eleven inte deltog i undervisningen att de inte orkade eller att de kände sig obekväma tillsammans med andra. Då skälet för inaktiviteten var det sistnämnda, löste pedagogerna problemet genom egen tid i omklädningsrummet eller vid möjlighet separata ombytesutrymmen. De mest konkreta lösningarna för de omotiverade eleverna i framtiden, ansåg pedagogerna vara fler pedagoger i undervisningen samt ytterligare smågrupper där eleverna kan få mer elev/lärartid.</p>

<p>Detta examensarbete bygger till stor del på Arja Paulins avhandling från 2007 där hon i sin</p><p>studie visar vissa av de svårigheter nyutbildade lärare möter under sin första tid i yrket.</p><p>Utifrån de svårigheter som Paulin redogör för är vårt syfte med examensarbetet att skapa</p><p>förståelse kring om och i så fall hur den psykiska hälsan påverkas hos nyexaminerade lärare.</p><p>Vi har även valt detta ämne på grund av den avsaknad som vi anser finns inom forskning</p><p>kring denna företeelse. I studien har fyra nyexaminerade lärare, två kvinnliga och två manliga,</p><p>intervjuats. Arbetets studie bygger på en kvalitativ metod med utgångspunkt från det</p><p>hermeneutiska synsättet.</p><p>Resultatet i vår studie påvisar att alla intervjuade lärare har upplevt stress i olika situationer</p><p>under sin första tid i yrket. Angående studiens slutsatser kan tydliga paralleller också dras till</p><p>Paulins (2007) avhandling angående de svårigheter hon menar nyutbildade lärare möter under</p><p>sin första tid i yrket. En annan slutsats i studien är de brister som de intervjuade lärarna</p><p>upplevt i sin utbildning, där ibland avsaknad av de yrkesetiska kompetenserna.</p>

<p>I denna studie vill vi undersöka vilka förväntningar föräldrar har på lärare i grundskolans tidigare år. Studien har använt sig av föräldrar till barn i skolår fem. Genom gruppintervjuer inhämtades förväntningarna som sedan analyserades och ställdes i jämförelse med läroplanen för att se om de stämde överens eller inte. I läroplanens andra kapitel finns 27 punkter som beskriver vad läraren skall göra och vilka krav som ställs på honom eller henne, det är dessa punkter som användes i jämförelsen med föräldrarnas förväntningar. Det som framkommit i denna studie är att det finns olikheter mellan föräldrars förväntningar och de krav som ställs på läraren utifrån läroplanen. Studien berör även lärarens många arbetsuppgifter och diskuterar huruvida de går att genomföra. På en skola finns olika skolkulturer som påverkar skolans verksamhet. En skolkultur består av flera olika kulturer, det finns bland annat elevkulturer, lärarkulturer, ledningskulturer och föräldrakulturer. Föräldrars inställning till skolan påverkar barnens skolresultat.</p><p> </p><p> </p><p> </p>