Med denna studie är syftet att undersöka vad forskningen säger om vilka svårigheter som kan uppstå när elever arbetar med textuppgifter. Studien är grundad på tre forskningsfrågor som handlar om vilka svårigheter som kan uppstå för elever i mötet med textuppgifter, vilken betydelse språket har och hur man som lärare kan hjälpa till. I de artiklar vi har läst har vi uppmärksammat att problemlösning är ett fenomen som är svårt att ge en entydig definition på eftersom det kan tolkas på flera olika sätt. Det vi kom fram till genom denna studie är att det finns flera bakomliggande orsaker till varför svårigheter uppstår hos elever gällande problemlösning. Räknefel, fel räknesätt och avskrivningsfel är några av de faktorer till varför elever inte kan lösa uppgifterna korrekt. Vi har även kommit fram till att språket är avgörande för att eleverna ska kunna lösa uppgifter inom matematik. Lärarens uppgift är bland annat att veta vilka förkunskaper som behövs och på vilket sätt läraren behöver anpassa undervisningen utefter elevernas behov. Det främsta resultatet som vi kommit fram till genom denna litteraturstudie är att det behövs mer forskning kring varför elever har svårt för matematikuppgifter med text och vad detta beror på. Det är även brist på forskning om läsförståelsens betydelse för problemlösningsuppgifter och kopplingen mellan matematik och läsförståelse.

Denna uppsats undersöker hur lärare som undervisar i grundskolans tidigare år resonerar kring verbal kommunikation i sin undervisning i ämnet engelska. Intervjuade lärare är alla situerade på olika skolor i en mellanstor stad i sydvästra Sverige. Studien ämnar synliggöra lärares resonemang kring huruvida deras tidigare erfarenheter påverkar den verbala kommunikationen i deras engelskundervisning. Undersökningen har utförts utifrån kvalitativ metod med hermeneutisk fenomenologisk ansats. Utifrån kvalitativa intervjuer har kunnat tolkas hur lärarnas tidigare erfarenheter, förväntningar på eleverna och uppfattning om sin undervisning med fokus på den verbala kommunikationen ser ut och hur detta har påverkat hur lärarna resonerar. Intervjuerna har analyserats utifrån den hermeneutiska cirkeln med inspiration från fenomenologin. Empirin har beskrivits, analyserats och tolkats teoretiskt. Analysen visar på att lärarnas erfarenheter på ett eller annat sätt påverkar den undervisning de för idag. Lärarna har utifrån det då beskrivit hur detta har påverkat hur de vill, respektive inte vill undervisa och hur den engelska de läst på lärarhögskolan påverkat deras undervisning. Respondenternas förväntningar är det som framträtt starkast utifrån lärarnas intervjusvar och genom dessa har kunnat utläsas vilken inverkan dessa har på eleverna. Utifrån de lärarna, med höga förväntningar, ges det i de flesta fall en bild av att lärarna utmanar eleverna. De lärarna med lägre förväntningar på eleverna i engelskundervisningen förklarar detta främst med att de inte vill utsätta eleverna för något de inte känner sig bekväma med. Lärarna har alla visat en vilja för en verbalt kommunikativ undervisning fokuserat på målspråket, men menar att det inte är lätt beroende av elevernas ålder, rädsla och kunskap.

AbstraktSyftet med studien är att ta reda på hur lärare uppfattar dyslexi och läs- och skrivsvårigheter, hur lärare resonerar kring orsakerna och vilka åtgärder som vidtas av lärarna. Undersökningen belyser hur lärare ser på begreppen dyslexi respektive läs- och skrivsvårigheter och tidigare forskning inom detta område. Vygotskijs sociokulturella teori är utgångspunkten i studien. Studien grundar sig i en kvalitativ metod och med kvalitativ analys av data som erhållits genom intervjuer med deltagarna i studien. Studien visar att lärare upplever dyslexi och läs- och skrivsvårigheter som brister i elevens förmåga att läsa och skriva. Det framkommer att lärarna anger tre olika faktorer som orsaker till svårigheterna: biologiska, sociala och pedagogiska. Lärarnas vidtagande av stödjande åtgärder är varierande men generellt sätt har det visat sig att lärare strävar efter att anpassa undervisning efter alla elevers behov och förutsättningar. Tid som villkor för vidtagande av åtgärder är en annan viktig faktor som framkom i studien / Program: Lärarutbildningen

This essay presents a comparison between Secondary teachers' work in language history in the courses Swedish and Swedish as a second language. This is ​​based on the idea that there are differences between the two courses that can’t be explained by the curriculum's different objectives and criteria. This study has its focused on working methods, attitude and problematics in Teacher's education of language history. Six Teachers' were interviewed and their answers form the basis of the study results. The results of the interviews were analyzed through curriculum theory to give the teachers a common starting point in their education in language history. What could be learned from this study was that there are differences between the course's working methods and attitude among the teachers in the different courses. There was also a lack of confidence in the curriculum, which the teachers did not consider gave adequate support in different problematics and issues that arose in their classrooms. A distinct difference that was read from the result was that the students in Swedish as second language ​​had a better attitude to the education in language history, likewise its teachers. / Denna uppsats presenterar en jämförelse mellan gymnasielärares arbete med språkhistoria i ämnena Svenska och Svenska som andraspråk med utgångspunkt i tanken att det finns skillnader mellan de två ämnen som inte kan förklaras med läroplanens olika mål och kriterier. Studien har fokuserat på arbetsmetoder, inställning och problematik i lärares undervisning av språkhistoria. Sex informanters intervjuer ligger till grund för studiens resultat. Intervjuernas resultat analyserades genom läroplansteori för att ge denna studie en gemensam utgångspunkt utifrån samtliga informanterns olika perspektiv. Vad som kunde utläsas från denna undersökning var att det finns skillnader mellan ämnenas arbetsmetoder och inställning hos lärarna i de olika ämnena. Det framkom även en bristande tillit till läroplanen som lärarna inte ansåg gav tillräckligt stöd i deras problematik som uppstod i deras klassrum. En tydlig skillnad som utlästes från resultatet var att både lärarna och eleverna i Svenska som andraspråk hade bättre inställning till momentet språkhistoria.

This essay focuses on answering the questions; ”How does teachers resonate about computer games as an educational tool” and ”Which meaningful themes can be identified from the teachers reasoning?”  To answer these questions I have intervjued four teachers about their perspective and thoughts about computer games as an educational tool. I have then analysed their answers to find meaningful themes within their reasoning. The results and conclusions to the research questions where that teachers resonate different depending on if they have professionals expires with using computer games or not. The teachers whom had used computer games were more open and positiv about the gainings and profits of using games. And the teachers whom had not used computer games where more apprehensive and saw more negativs. But all of the teachers agreed on that cognitive abilities like problem solving and student motivation and interest could improve by using computer games in school. The themes that were most meaningful was that grading was portraid like a scapegoat, the teachers hade a vision that grading would be difficult or impossible and therefor did they not want to try using computer games. Another theme were that technology was seen as a problem and an obstacle. Time as a resource that could not be traded away was also a meaningful theme because many of the teachers spoke about computer games taking much time and in a way that implemented that they did not have the time or the knowledge to learn a new study material.

Vårt syfte med studien är att öka kunskapen om vad som motiverar barn till att läsa och skriva. För att uppnå detta syfte har vi intervjuat några barn i förskoleklass om hur de talar om skriftspråk, dessa intervjuer genomfördes med åtta barn. De svar vi fick från intervjuerna analyserades med hjälp av literacy och teorier om motivation. Resultatet visar att barn har rika erfarenheter av att läsa och skriva redan innan de börjar i förskoleklass och dessa har påverkat deras skriftspråksutveckling. Barnen anser att det är viktigt att kunna läsa och skriva och hänvisar ofta till vuxenvärlden. De är positiva till skriftspråk och uttryckte att de kunde skriva bra, denna känsla verkade vara sammankopplad med att de ansåg sig kunna skriva. Det var svårt för barnen att svara på vad de lär sig när de läser, förutom att lära sig bokstäver och ord. Hemmiljön och närstående personer är viktiga för barnen och har visat sig vara en av motivationsfaktorerna för barnen i vår studie. Miljöer, material, lärare och intressen är andra viktiga motivationsfaktorer i deras skriftspråksutveckling. En slutsats som framkom utifrån resultatet är att lärare är betydelsefulla då de behöver ta till vara på barns tidigare erfarenheter och bygga vidare på dessa i förskoleklassens undervisning. Lärare behöver se vad som motiverar barnen för att de ska få vilja och nyfikenhet att erövra skriftspråket.

Samhället blir allt mer digitalt vilket har lett till stora förändringar i förskole- och skolverksamheter när det kommer till användningen av informations- och kommunikationsteknik. Därför har skolverket givit ut ett nytt reviderat tillägg till läroplanen (Lgr 11 2018). I det reviderade tillägget har det tillkommit att lärare i skolan och lärare i fritidshem ska arbeta med digitala verktyg i verksamheten. Denna undersökningen fokuserar på lärare i fritidshem och deras användning av digitala verktyg i fritidshemmet. Datainsamlingen har gjorts med hjälp av intervjumetoden. Resultatet visar att de digitala verktyg som används på fritidshem är surfplatta, dator och smarttelefon. Verktygen används i verksamheten för att det är ett krav från styrdokument och några fritidslärare uppger också att anledningen är att förbereda inför framtiden. Användningen skiljde sig åt mellan fritidslärarna. Några av fritidslärarnas användning innefattar att lära ut programmering och låta eleverna använda verktygen i underhållningssyfte. Andra fritidslärare för i dagsläget närvarostatistik om eleverna med hjälp av en surfplatta. Men även de använder också digitala verktyg som underhållning till eleverna. Fritidslärare uppfattar vidare att de behöver mer kompetens kring verktygen, några uppger att de även tycker att det finns lite tid att införskaffa eller förbättra kompetensen. Men de flesta fritidslärare uppfattar även att det är roligt att lära ut kunskaper med hjälp av digitala verktyg och att eleverna lär sig olika kunskaper, exempelvis programmering. Analysen av resultatet gjordes med hjälp av TPACK som ramverk.

Syftet med studien är att med kvantitativa metoder undersöka hur lärarens arbetssätt påverkar elevernas attityd till matematikämnet på högstadiet. Arbetet baseras på en enkätundersökning som genomfördes bland elever i årskurs 7 på samma skola samt observerades deras matematiklektioner. Resultatet av studien visade att där läraren använder ett traditionellt arbetssätt, undervisningen som styrd av läroboken, tycker inte eleverna att matematikämnet är intressant. Däremot de elever som får en problemlösande och diskussionsbaserade matematikundervisning och upplever ett varierat arbetssätt, tycker att matematik är ett intressant ämne. Allt detta visar att diskussion, grupparbete, problemlösning och en varierande undervisning under matematiklektioner är avgörande när det gäller elevernas föreställning kring matematik.

Syftet med den här studien var att undersöka vad som upplevs som motiverande för att lärare ska stanna i yrket. Detta har undersökts med hjälp av en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har använts. I studien medverkade åtta gymnasielärare från södra Sverige och alla delade med sig av sina egna upplevelser av sin yrkesmotivation. Enligt tidigare forskning har det identifierats tre huvudkategorier av motivation, nämligen yttre, inre och altruistisk motivation. Dessa omfattar i sin tur motivationer som bland annat relationer, egen utveckling och att hjälpa andra. De åtta intervjuer som genomförts har transkriberats och noga analyserats i form av kodning och tolkning av text. Detta för att eftersträva hög validitet och att konfidentialiteten i studien bevaras. Med hjälp av Burnards (1991) tematiska analysmetod har studiens resultat analyserats. Resultatet visade att relationer till kollegor och elever samt att hjälpa andra upplevdes som primära motivationer. I resultatet återfanns alla tre motivationer i yrket, däribland fanns kategorier såsom kollegor, arbetsmiljö, intresse för ämnet och elevers utveckling. Resultatet kan möjligtvis vara till hjälp för skolor i Sverige för att öka motivationen hos lärare, vilket kan öka chanserna till deras kvarhållning i yrket. / The purpose of this study was to investigate what is perceived as motivating for teachers to stay in the profession. This has been investigated with the help of a qualitative method in which semi-structured interviews have been used. In the study, eight high school teachers from southern Sweden participated and all shared their own experiences about what motivates them in the profession. According to previous research, three main categories of motivation have been identified, such as external, internal and altruistic motivation. These in turn includes relationships, own development and helping others. The eight interviews that have been conducted have also been transcribed and carefully analyzed in the form of coding and interpretation of text. Thus to strive for high validity and to maintain the confidentiality of the study. With the help of Burnards (1991) thematic analysis method the study results have been analyzes. The result of the study is on one hand that the relationships with the colleagues and students as well as helping others were perceived as primary motivations. On the other that the result included all three motivations in the profession, such as colleagues, work environment, interest in the subject and student development. Furthermore, the result may be helpful for schools in Sweden to increase the motivation of teachers, which can increase the chances of their retention in the profession.

Syftet med studien är att beskriva hur lärare i årskurs 6 anpassar sin matematikundervisning till olika elever samt vilket inflytande eleverna har över dessa anpassningar. För att undersöka detta samlades data in med hjälp av observationer av matematiklektioner och intervjuer med vederbörande lärare. Utifrån detta analyserades data med hjälp av Smith och Steins (2014) fem undervisningspraktiker. Resultatet visar att lärare gör olika anpassningar där läraren behöver en överblick av elevernas matematikkunskaper. Specifika anpassningar kan vara att anpassa läromedlet på olika sätt. Generella anpassningar kan vara hörselkåpor, stressbollar, skärmar och placeringen i klassrummet. Vid val som påverkar undervisningen tar lärarna hänsyn till både sociala och matematiska aspekter. Det kan vara vid val av vilken elev som ska redovisa sitt svar. Då reflekterar läraren utifrån elevens perspektiv men även de andra elevernas förståelse av innehållet. Att använda olika representationsformer kan underlätta för elever på olika sätt.  Studiens resultat visar också elevernas inflytande över olika anpassningar. Anpassningarna bestäms i samråd mellan elever och lärare. Eleverna får bland annat vara med och utforma lektionens innehåll inför matematikprov. Även vid placeringen i klassrummet ges det möjlighet till elevinflytande. Med hjälp av elevernas självreflektioner över vad som gynnar deras lärande bäst bestäms placering. Studien kan ge lärare förslag och fler sätt att tänka på gällande anpassningar i matematikundervisningen.