Denna studie använder sig av fokusgrupper för att undersöka hur utrymmet för HBTQ-frågor förhandlas fram i de tre besökta skolornas fritidshem. Deltagarna diskuterar hur ett HBTQ-arbete kan se ut under fritidshemmens förutsättningar, vilka hinder som kan finnas samt kopplingarna mellan genus och sexualitet som deltagarna gör. Teorier om performativt kön och hegemonisk maskulinitet ligger till grund för tolkningarna som görs. I samtalen framkommer att HBTQ inte varit del av deltagarnas grundutbildning eller kompetensutveckling och att de inte heller ser det HBTQ-arbete som sker vid skolorna. I samtalen uttrycks också en tydlig polarisering mellan elever av utomnordisk härkomst och etniska svenskar. Denna polarisering föreslås av författaren vara ett sätt att försvara att verksamheten inte lyfter HBTQ-frågor då man genom passivitet positionerar sig som neutral och tolerant då man inte vill distansera vårdnadshavare med utomnordisk bakgrund som man antar skulle ifrågasätta att man lyfte ämnet.

Den här är en kvalitativ undersökning där sex halvstrukturerade intervjuer har genomförts på fem flickor och en pojke i åldern 15-17 år. Syftet med studien var att få reda på elevers perspektiv på idrottslärarens status. Data samlades in genom en tematisk analys. Resultatet från analysen delades in i fyra huvudteman; Hälsa, Väljs bort, Professionell och Framtid. Resultatet visade på att respondenterna vet att ämnet är viktigt för deras Hälsa. Respondenterna finner glädje i fysisk aktivitet medan de blir deppiga vid inaktivitet.  Respondenterna har själva uppfattat att skolan har blivit mer stillasittande och anser att fler av deras klasskompisar bör vara mer fysiskt aktiva i skolan eftersom de inte har någon fysisk aktivitet på fritiden. I kapitlet Väljs bort, påpekar respondenterna att ämnet idrott och hälsas status är lägre gentemot andra ämnen. Fast att respondenterna vet vikten med fysisk aktivitet valde de bort idrott och hälsa för ett teoretiskt ämne. De flesta påpekade att idrott och hälsa har en lägre status än de teoretiska ämnena. Respondenterna tänker på framtiden. Teoretiska ämnen är enligt dem mer viktig i framtiden när de ska välja sin universitetsutbildning.   Läraren som Professionell är det som respondenterna vill diskuterade mest om i intervjuerna. Respekten gentemot elev till lärare och lärare till elev anser vara en avgörande faktor för idrottslärarens professionalitet. Någon förklarade att det finns förutbestämda roller där kärnämneslärarna har högre status än idrottsläraren. Sist men inte minst diskuterades ämnet och idrottslärarens Framtid. En elev tror att i framtiden kommer färre elever delta på lektionen vilket kommer göra att idrott och hälsa får ännu lägre status. Elevens motivering är att vi prioriterar alfabetet mer än fysiskt aktivitet i skolan. Samma gäller lärarens status. De förklarar att lärare är ärare och de är svåra att förändra. Idrottsläraren kan lyssna på elevernas önskemål och sedan förändra sin undervisningsmetod eller upplägg för att göra sina elever nöjda, sen kan idrottslärarna inte göra mycket mer.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lärare på mellanstadiet ser på användandet av en matematik kopplad till elevers vardag och erfarenheter. Vad betyder det för dem, använder de det i sin undervisning, anser de att det hjälper eller hindrar eleven i sin inlärningsprocess? Undersökningen har varit empirisk och utförts genom intervjuer med fem lärare som alla har behörighet att undervisa i matematik på mellanstadiet. De resultat som framkommit visar att lärare använder sig av en konkretiserad matematik genom att ta hjälp av olika material och koppla uppgifter till de intressen och erfarenheter eleverna bär med sig. En del lärare menar att vissa elever påverkas negativt av det här då det finns vissa delar i en konkretiserad, vardagsanknuten, matematik som gör att de kan uppleva problem och förvirring. Andra lärare menar istället att de märker hur elevernas förståelse ökar och att de tycker att matematik är roligt när de ser hur skolmatematiken kan kopplas samman och relateras till deras vardag och närliggande miljö. / <p>Matematik</p>

Studien ämnar till att undersöka anledningarna till samt resultatet av att yoga har blivit så populärt i Sverige, sett till sekulariseringsprocessen i Sverige idag, att det som ett resultat bidragit till att det erbjuds som en hälsofrämjande träningsform till skolpersonal på en gymnasieskola i Sverige. Vi har därför undersökt lärares och skolpersonals upplevelser av personalyoga, främst kundaliniyoga, som ett verktyg för stresshantering och tittat på yogans religiösa bakgrund. Sex kvalitativa intervjuer, där både lärare, skolpersonal och yogainstruktör blivit intervjuade har genomförts, transkriberats och analyserats. Resultatet visade att samtliga respondenter ansåg att yoga fungerar stressreducerande men endast en av de sex respondenterna ansåg att yoga var religiös utövning. Nästan alla respondenter var dock medvetna om att yoga har religiösa rötter i hinduism och buddhism, men samtidigt ansåg samtliga respondenter att målet med personalyogan endast var avkoppling i hälsofrämjande syfte. Utifrån resultatet har vi dragit slutsatsen att respondenterna är påverkade av sekulariseringsprocessen i Sverige samt att synen på yoga har gått från en mer religiös handling till en allt mer filosofisk väg och förhållningssätt i västvärlden.

Syftet med uppsatsen är att undersöka lärares upplevelser av hur det är att arbeta med elever med språkstörning. I juni 2016 publicerades en utredning där det framkom att måluppfyllelsen för elever med språkstörning är låg och att lärares kunskap om diagnosen är bristfällig. Inom forskningen kring språkstörning saknas konsensus vilket innebär att diagnosen kan tolkas på olika sätt. En språkstörning kan bestå av svårigheter inom olika delar av språket. Svårigheterna handlar bland annat om att göra sig förstådd och förstå andra. Detta påverkar elevernas skolprestationer på olika sätt. All undervisning skall enligt gällande läroplan anpassas individuellt, men forskning gällande anpassningar för elever med språkstörning är bristfällig. Studien baseras på intervjuer med fjorton lärare i årskurs 6-9. Det empiriska underlaget analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att lärare upplever ett flertal utmaningar i undervisningen av elever med språkstörning. Exempel på dessa är begreppsförståelse, uttalssvårigheter, kunskapsredovisning, läs- och skrivsvårigheter samt nedsatt arbetsminne. För att anpassa undervisningen använder lärare bildstöd, extra tid, tekniska hjälpmedel och hjälp att strukturera uppgifter. Av resultatet framgick även att lärarna upplevde sig ha låg kunskap om diagnosen och därför efterfrågade stöd. Den forskning som finns kring diagnosen språkstörning fokuserar till stor del på barn i yngre åldrar. Det råder även brist på forskning kring anpassningar i undervisningen. Kombinationen skolsvårigheter hos elever med språkstörning, den knapphändiga forskningen om språkstörning hos tonåringar och bristande kunskap kring diagnosen hos lärare utgör möjliga hinder i arbetet med elever med språkstörning.

Sammanfattning Detta arbete undersöker om det är möjligt att tillämpa blended learning i sångundervisningen när man undervisar sångelever i andning. Examensarbetet utfördes i mellersta Sverige. Blended learning har som grundpelare att man använder sig av klassrumsundervisning kombinerat med kunskapssökande på internet för att erhålla fler kunskapskällor. Detta får till följd att eleverna har en större möjlighet att äga sin egen läroprocess och utveckla ett kritiskt tänkande. Det förändrar också lärarens roll från auktoritär ledare till rådgivare. I detta arbete har jag intervjuat sånglärare efter att dom gett sina elever i uppgift att lära sig mer om andning genom att titta på instruktionsvideor på youtube som handlar om andning för sång. Resultatet blev positivt då lärarna uppskattade och såg fördelar med metoden. / Abstract The purpose of this study is to examine the possibility to utilize the concept of blended learning when teaching singing-students in basic breathing for singers. The study was performed in central Sweden. Blended learning is based on blending face to face learning experiences and online learning experiences. This method enhances the pupils’ possibility to master their own learning process and it encourages critical thinking. Blended learning also changes the role of the teacher from being sole     supplier of knowledge to being a resource and a reference for the pupil. In this study I interviewed singing teachers after their students had watched instructional Youtube videos focused on breathing for singers. The teachers appreciated the effects this had on the pupils and stated that they were positive to the usage of this method in the future.

Under VFU-perioder har vi noterat att mobbning är mer vanligt förekommande på vissa skolor än vad det är på andra. Vad som fångade vårt intresse är hur lärares agerande kan påverka förekomsten av detta fenomen. Kunskapen kring lärares agerande anser vi vara viktigt för alla yrkesverksamma lärare och blivande lärare att reflektera över och diskutera kring. Syftet med denna studie är att undersöka hur läraren i egenskap av ledare påverkar den psykosociala miljön. Diskussionen kommer att utgå ifrån ett hermeneutiskt sociokulturellt perspektiv. Genom en systematisk litteraturstudie valdes sju artiklar och avhandlingar ut för analys och diskussion. Analysen ligger till grund för den metadiskussion som förs kring det berörda ämnet. Vad som återfanns i den utvalda litteraturen samlades ihop och jämfördes för att kunna diskuteras i förhållande till teorier kring lärarens roll i klassrummet och i skolmiljön i stort. Resultatet av denna studie påvisar att skolmiljön är essentiell för elevernas utveckling och att det är läraren som tillsammans med eleverna skall se till att skapa en miljö som främjar en demokratisk värdegrund.

Resultaten från PISA-undersökningen som gjordes under 2011 visade att elever i Sverige har en bristfällig kunskapsnivå inom matematik i jämförelse med genomsnittet. Utifrån TIMSS-studien 2011 visas kopplingar mellan låga resultat och bristande motivation. Tidigare forskning har visat på att motivation är en väsentlig del inom undervisningen och att läraren är en viktig faktor för elevernas motivation gentemot ämnet. Det är via lärarens agerande i klassrummet och interaktion med eleverna som deras motivation utformas och därmed intresset för matematik. Australien är ett utav de länder som har en resultatnivå över genomsnittet i PISA-undersökningen. Syftet är därför att studera svenska och australienska lärares matematikundervisning och uppfattning av motivation. Detta för att tyda skillnader som kan ha haft en inverkan på PISA-resultaten. Studien ämnar att studera lärarnas arbetar i klassrummet och med det deras uppfattning kring motivation. Studien grundar sig på semistrukturerade intervjuer och ostrukturerade observationer av tre olika lärare från Sverige respektive Australien. Lärarna studerades under tre matematiklektioner under en veckas tid varefter de blev intervjuade utifrån en intervjuguide. Lärarna ansåg att de var de främsta att påverka elevernas motivation, vilket de kunde göra genom sina uppgifter och agerande i klassrummet. Lärarna gav ofta beröm till eleverna när de presterade väl. De var också eniga om att ett öppet klassrumsklimat var eftersträvansvärt för elevernas utveckling eftersom att de vågar mer i klassrummet. En signifikant skillnad mellan länderna var att i Sverige var de mer måna om att eleverna har självinsikt för sina kunskaper. I Australien var det däremot mer fokus på att lärarna hade koll på elevernas kunskapsnivåer. Resultatet av studien visar även att lärarna anser att en varierad undervisningsform gynnar elevernas motivation. I Australien använde de sig av fler olika aktiviteter än vad de gjorde i Sverige.

Vi lever idag i ett digitaliserat samhälle där den digitala tekniken fortfarande är i utveckling. Tekniken är något som påverkar mångas liv och är något som används både i människors fritid och arbetsliv. Då skolan ska förbereda eleverna för ett framtida deltagande i samhället så har skolan anpassats efter det digitala samhället och har därmed digitaliserats, vilket framförallt har märkts det senaste decenniet. Mot denna bakgrund undersöks i studien hur grundskollärare ser på hur implementerandet av digitala verktyg i klassrummet påverkar deras yrkestillvaro och hur uppfattar lärarna vilka elever som påverkas av digitaliseringen. För att få material som skulle vara relevant för studien så utfördes kvalitativa intervjuer med lärare som är yrkesverksamma inom utbildningsväsendet. Som teoretisk utgångspunkt för arbetet så används den fenomenologiska ansatsen då denna ansats fokuserar på att se på attityder gentemot ett fenomen. Studien resulterade i fem olika teman utifrån materialet som samlades in under intervjuerna med lärarna. Dessa teman speglar en sammansatt bild av lärarnas syn på studiens frågeställningar. De teman som berördes hos de intervjuade lärarna var: elever som stärks av digitaliseringen, digitalisera först tänka sen, möjligheter, tid och resurser. Lärarnas inställning gentemot digitaliseringen av skolan var att de såg både bra och mindre bra sidor av den ökade digitaliseringen.

I den här studien analyseras två lärarhandledningar till NTA-lådor inom teknik/fysik. NTA-lådorna har en blivit en stor del av skolans NO-undervisning utan att en kritisk granskning genomförts systematiskt. Lärarhandledningen granskas därför ur ett perspektiv för att se om det kan fungera som educational curriculum materials (ECM). Granskningen tar som utgångspunkt huruvida lärarhandledningen hjälper läraren att förutse och tolka elevers gensvar, utveckla lärarens ämneskunskaper, målreflektera i förhållande till lektionsinnehållet och synliggöra utvecklande pedagogiska idéer. Resultatet visar att till stora delar uppfylls inte kriterierna för ECM. Det betyder inte att NTA-lådan inte fungerar som läromedel utan mer att det finns en stor utvecklingspotential. För att få en mer övergripande bild skulle en mer omfattande analys, där övriga områden inom NTA analyseras, vara av intresse.