Relationsbyggande i skolan är en central del av värdegrundsarbetet och involverar både lärare ifritidshem och undervisande klasslärare. Relationen är hjärtat i utbildningen, där elever behöverkänna sig sedda. Genom att skapa relationer bidrar lärarna till en trygg och positiv miljö för eleverna. Syftet med studien är att ta reda på hur lärare i fritidshem/undervisande klasslärareresonerar om relationsbyggande i skolan. Studien är gjord genom kvalitativasemistrukturerade intervjuer med både lärare i fritidshem och undervisande klasslärare.Teorierna utgår ifrån Bubers ordpar Jag-Du och Jag -Det och Danermarks teori om makti relationer. Resultatet visar att lärare i fritidshem och undervisande klasslärare har olikatillvägagångssätt för relationsbyggande. Lärare i fritidshem har en mer öppen syn på näroch var relationer skapas, medan undervisande klasslärare har striktare ramar att följa.Trots detta är samverkan mellan de två yrkesrollerna viktig för att skapa en enhetlig ochtrygg skolmiljö. Relationsbyggande sker i skolans fysiska miljöer, såsom på skolgården och klassrummet,där lärare i fritidshem och undervisande klasslärare möter eleverna och skapar möjligheterför interaktion och samspel. En grundläggande princip är att möta eleverna på deras egnavillkor och vara närvarande i deras vardagliga miljöer för att främja ömsesidig respektoch förståelse.

Hur ser gymnasielärare i samhällskunskap på lärare – elevrelationer, hur viktigt är det att ha goda relationer till sina elever, hur bibehåller man dem och vilka svårigheter kan uppstå i byggandet av dessa? I den här studien så undersöks hur åtta samhällskunskapslärare arbetar med och ser på lärare – elevrelationer. Metoden som har använts är en kvalitativ intervjustudie på fyra olika skolor i två olika kommuner i Region Jönköpings län. Som hjälp i analysen har bland annat Erving Goffmans (1970, 2009 & 2011) dramaturgiska perspektiv använts. Det visade sig att samtliga respondenter lade stor vikt vid att bygga goda relationer till sina elever, och detta har varit en grundinställning som varit med dem tidigt i deras yrkesliv. Respondenterna tycker sig också se en koppling mellan en god relation till en elev och goda studieresultat och lärande. För att bibehålla en god relation till sina elever är kommunikationen viktig, samtidigt som eleven känner sig sedd av sin lärare. Det största hindret för en god relation är att relationen blir för närgången och blir till en kompisrelation, något som respondenterna aktivt undviker.

Lärare i dagens skola ska möta varje elev med sin undervisning, även de som uppvisar problemskapande beteenden. Syftet med denna studie var att genom en kvalitativ ansats undersöka lärares motivation att hantera elevers problemskapande beteenden utifrån motivationsteorin Self-determination theory. Åtta intervjuer genomfördes med lärare och analyserades med tematisk metod. Resultaten skildrade hur informanternas motivation att hantera elevers problemskapande beteenden beskrevs relatera till den grad de basala behoven var tillfredsställda i arbetet med detta. Ansvar verkade viktigt för upplevelsen av kompetens och därmed viktigt för motivationen. Strukturella förändringar inom skolan, såsom ökad administration, beskrevs hindra de basala behoven och inverka negativt på informanternas motivation. Framtida forskning kan undersöka denna studies fynd för att vidare verka för att förbättra lärares arbetssituation. / It is a teachers’ duty to reach every pupil with their education, even those who show challenging behaviors. Teacher motivation for handling challenging behaviors is an unexplored subject wherefore the aim of this study was to examine this using Self-determination theory. Eight qualitative interviews were carried out and analyzed through thematic method. The results showed how the informants’ motivation to handle challenging behaviors were described as related to the degree of basic needs satisfaction. Furthermore responsibility seemed important for the feeling of competence and thereby also for their motivation. Structural changes within the school seemed to affect the teachers’ motivation negatively since it inhibits the basic needs. Future research should investigate these findings further to improve the teacher work situation.

Ledarskapsstilar och dess relation till kön har varit ett forskningsfält i många decennier. Oftast har det ansetts att män intar en auktoritär ledarroll medan kvinnor intar en demokratisk. På senare tid har dock följaren blivit mer uppmärksammad och i föreliggande studie kommer följarens relation till ledarroller och kön studeras. Framförallt är detta intressant i skolans värld, där läraren innehar en maktposition som ledare i klassrummet. Syftet är således att studera elevers attityd till lärare i relation till läraren och elevens kön. Genom ett skattningsformulär har 82 elever bedömt fiktiva scenarier för att bedöma vad de ansåg om lärarens ledarskapsstil. Resultatet visade på att elever generellt sett skattade demokratiskt ledarskap högre än auktoritärt. Dock visade resultatet inte på någon signifikant skillnad om läraren var en man eller kvinna. Likaså visade resultatet inte på någon signifikant skillnad om eleven var en man eller kvinna. Detta resultat ligger i linje med tidigare forskning, både inom Sverige och i övriga världen.

Syftet med uppsatsen var att få en ökad förståelse för hur lärare motiverar elever till att delta i undervisningen i Idrott och hälsa. Forskning av bland annat Owen alt. (2013) visar att lärare har en stor påverkan på klassens motivationsnivå och att elevernas självbestämmande motivation påverkar om de var fysiskt aktiva på fritiden eller inte. På en kvalitativ grund har sex högstadielärare intervjuats med utgångspunkt i fenomenologisk forskning. Det var därmed lärarens upplevelser om hur motivationsarbete fungerar i praktiken. Resultatet visade att det var flera identifierbara faktorer som bidrog till elevernas motivation. Känslan av kompetens och sociala relationer ansågs vara avgörande för elevernas motivation. Påverkan på undervisningen i form av elevinflytande ansågs vara mindre viktig. Lärare motiverar sina elever genom att skapa en god relation. Enskilda samtal nämndes av samtliga som en faktor som kunde höja eller sänka elevernas motivation. Viktigt var även att individanpassa undervisningen så att alla elever kan lyckas. Yttre motivation i form av slutbetyg i årskurs nio var en annan faktor som motiverade elever. Lärarna ansåg framförallt att de själva påverkade elevernas motivation genom sin entusiasm och engagemang.

No description available.

I detta arbete används en fenomenografisk metod för att undersöka hur gymnasielärare beskriver och förklarar tre olika evolutionsbiologiska begrepp. Begreppen är naturligt urval (selektion), anpassning (adaptation) och evolutionsteorins förklaringskraft. Efter att lärarnas svar har undersökts och kategoriserats i förhållande till varandra jämförs de också med förklaringar av begreppen som förekommer i läroböcker avsedda för kurser i evolutionsbiologi på universitetet. Det som framkommer är att lärarna beskriver kvalitativt skilda beskrivningar av alla tre begreppen. I fallet med det naturliga urvalet och evolutionsteorins förklaringskraft framgår att lärarna uttrycker så kallande vardagsföreställningar eller alternativa idéer om begreppen. När det gäller begreppet anpassning uppvisar alla lärare en god begreppsförståelse och att de dessutom är medvetna om vilka vardagsföreställningar eleverna ofta bär på. Slutligen diskuteras vilka möjliga åtgärder som kan vidtagas för att förbättra evolutionsundervisningen på både gymnasiet och lärarutbildningarna.

Resultat från både PISA och PIRLS visar att svenska elevers läsförmåga och läsförståelse har försämrats. År 2001 låg Sverige i topp bland de deltagande länderna. I den senaste mätningen som var gjord 2012 rankade sig Sverige totalt som 28 av 34 deltagande länder. Andreas Schleicher, chef för OECD utbildning och kompetens framhåller att Sverige måste enas om nationell utbildningsstrategi med tydligare prioriteringar och starkare ansvar för att kunna främja långsiktig kvalitet i skolan. Syftet med denna litteraturstudie har varit att få kunskaper om hur man kan arbeta med högläsning och vilka förmågor högläsning kan utveckla hos elever i grundskolans tidiga år. Frågeställningarna har besvarats genom en litteraturstudie där den utvalda litteraturen har granskats och analyserats. De databaser som har använts i studien är Summon, LIBRIS och DIVA. Vidare har manuella sökningar och sökningar på Skolverket genomförts. Resultatet visar att flertalet av de förmågor som finns i kursplanen i svenska (Lgr 2011:223-224) kan uppnås genom högläsning. / <p>svenska</p>

Studiens syfte var att undersöka möjligheter och svårigheter som lärare upplever i den mångkulturella skolmiljön och applicera deras redogörelser på två teorier av Erving Goffman. Den ena teorin handlar om stigma – enligt vilken stigmatiserade individer riskerar leva upp till rollen som stigmatiserad och utanför, när omgivningen stämplar dessa identiteter på dem. Den andra teorin som användes var samme Goffmans teori om det dramaturgiska perspektivet, enligt vilken mänsklig interaktion kan liknas vid en teaterpjäs med en främre och bakre region, där vi håller upp fasad respektive är oss själva. Metoden har varit semistrukturerad intervju, där fyra respondenter med lärarutbildning deltog. Då materialet kodats, har gemensamma drag kunnat märkas i respondenternas svar. Respondenterna upplever att möjligheterna bland annat återfinns i den ökade kulturella kompetensen eleverna emellan, samt den personliga tillfredsställelsen i att bidra till den samhälleliga integrationen. Nackdelarna som respondenterna berättat om handlar bland annat om språk-, kultur-, och ordningsproblematik. Vår studie visar flera exempel där respondenternas utsagor kring sina elever, kan kopplas till Goffmans två teorier.

Studiens syfte är att utifrån ett lärarperspektiv belysa hur skola och lärare arbetar med samverkan med hemmet samt hur lärare arbetar för att lyckas upprätta ett gott samarbete med alla vårdnadshavare. Studien syftar även till att undersöka hur lärare tänker kring vårdnadshavares betydelse för barnens utbildning.  Detta för att det i sin tur enligt aktuell forskning påverkar hur läraren ser på vikten av att upprätta ett gott samarbete med alla vårdnadshavare. Studien utgår ifrån hermeneutiken och kvalitativ metod. Semi-strukturerade intervjuer gjordes med sex stycken lärare från fyra olika mellanstadieskolor i en liten kommun i södra Sverige. Till studiens teoretiska utgångspunkt användes Bronfenbrenners sociologiskt och antropologiskt inspirerade systemteori. Det framkom i resultatet att samarbetet mellan lärare och vårdnadshavare är en mycket viktig del i elevens skolframgångar enligt respondenterna. De flesta respondenterna underströk också att om lärarna har med sig vårdnadshavarna så har de allt vunnet. För att lyckas skapa ett gott samarbete med alla vårdnadshavare ansåg respondenterna att det var viktigt att upprätta en god relation, att ha ett gott bemötande och ett tidigt förtroendeskapande möte med vårdnadshavarna.