Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskapen om lärares åsikter och ställningstaganden till hur religionskunskapsundervisningen bedrivs inom skolans lägre årskurser. Ansatsen är kvalitativ och det teoretiska perspektivet är det socialpedagogiska perspektivet. Studiens slutsats är att lärare som har många års erfarenhet har ett visst missnöje över läroplanens struktur och över den begränsade tid som ägnas åt religionskunskapsundervisningen och avsaknaden av ordentligt material att använda sig av.

Uppsatsens syfte är att belysa hur teaterlärare på kulturskolan resonerar kring att skapadelaktighet och inkludering i teatergrupper. För att uppnå detta har semistrukturerade intervjueranvänts, med hjälp av öppna observationer som endast används för att skapa en gemensamgrund för intervjuerna. Resultatet har visat att lärarna kan se sina lärarroller som guider ellertydliga ledare. Det visar även att lärarna skapar delaktighet och inkludering genom att balanseramellan att acceptera elevernas olikheter och att utmana dem. Att acceptera eleverna och se tillatt alla har en plats kan exempelvis göras genom att möta eleverna i deras utveckling ochtillstånd, undvika att pressa eleverna, bjuda in eleverna och vara ett stöd, samt anpassa val avlekar och instruktioner. Lärarna kan också skapa forum som är anpassade för att alla elever skaha en plats, exempelvis genom att arbeta med rundor och ge deltagarna möjlighet att uttryckasig i olika former. Lärarna kan också se till att eleverna känner att de har en plats genom attläraren visar att hen ser eleverna. Resultatet visar också att lärarna kan utmana eleverna för attskapa förutsättningar för delaktighet, exempelvis genom övningar, anpassad rollsättning, attsamtala med elever och genom att öva eleverna i samarbete, att se och lyssna på varandra.Slutligen visar resultatet att lärarna och eleverna ofta har inflytande i samråd med varandra närde skapar material, där lärarens kompetens kan användas för att pussla ihop elevernas idéereller hjälpa eleverna att utveckla ny kunskap. Upplägget för teatergruppernas arbete beslutarofta läraren om, även om eleverna kan få påverka i vissa fall. På lektionerna tar lärarna inelevernas impulser i väldigt olika grad, från att lärarna bestämmer mest själva i regiarbetet, attregi läggs i samråd med läraren, till att eleverna får bestämma mest själva.

In today's world, we are experiencing one of the most serious threats to humanity: Climate change. Climate change is an urgent climate emergency.The situation with climate change is profound, and every social actor must be involved to be able to fight this issue. Schools are required to implement lessons on climate change, which places higher demands on teachers, to provide students with a good foundation of knowledge.The study will examine how teachers are teaching about climate change. As a result, this led to the following questions to be answered: “What factors can influence teaching about climate change?” and “How is teaching about climate change affected by teachers' and students' feelings about the subject?”.A qualitative methodology with semi-structured interviews with three high school teachers in Blekinge was used to address the goal.The findings show that teachers believe that teaching about climate change is interesting and challenging, but above all important to students. Teachers are concerned about climate change, but it is not something they are affected by daily.Structure of the teaching the respective teachers use teacher-led teaching but also very student-centered teaching, where the teachers use a lot of debates and group discussions where the students can solve problems and think critically.Teachers believed in the importance of educating, preparing, and teaching their students about climate change for the future.

Syftet med detta arbete har varit att försöka ta reda på vad lärare i dagens skola anser om problemlösning. Vad tycker de egentligen att problemlösning är, och hur arbetar de problemlösande? Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer. Informanterna var matematiklärare i mellanstadiet, och alla intervjuer spelades in på band. Därefter transkriberades informanternas svar och sammanställdes i fyra kategorier. De fyra kategorierna var ”Vad är problemlösning”, ”Varför arbetar lärarna med problemlösning”, ”Vilka sorts uppgifter väljer lärarna” och ”Hur arbetar lärarna med problemlösning”. Resultatet sammanställdes i form av berättande bilder för att skapa en helhetsbild av informanternas yttrande. Utifrån de berättande bilderna, gjordes en sammanfattande analys där det framgick att informanterna talade om fyra perspektiv på definitionen av problemlösning. I vår studie framkommer det att problemlösning är givande och en viktig del av matematikundervisningen.

Syftet med arbetet är att ge en bild av hur några nyutexaminerade lärare inom matematik och naturvetenskap använder läroboken i sin planering och undervisning samt om deras arbetssätt förändrats med ökad erfarenhet. Studien genomfördes i form av djupintervjuer med tio lärare verksamma på gymnasiet och grundskolans senare år. Resultaten visar att många lärare vill arbeta utan att vara styrda av läroboken, men att ett sådant arbetssätt kan vara svårt att genomföra som nyutexaminerad lärare. Stress och ovana vid den nya arbetssituationen är exempel på faktorer som leder till att lärarna stödjer sig på läroboken i en högre omfattning än de tänkt sig. Med ökad erfarenhet ändras lärarnas fokus från läroboken till kursplaner och ett målrelaterat arbetssätt.

Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka hur specialpedagogens kompetens används i grundskolan. Vi avser att undersöka vilka likheter och skillnader som finns i uppfattningar, hos lärare och specialpedagoger, om det specialpedagogiska uppdragetsinnehåll och funktion.Metod: Litteraturgenomgång samt kvalitativa intervjuer med tre specialpedagoger och sex lärare, verksamma på tre olika skolor, ligger till grund för vår studie.Resultatet: Intervjuerna visar att uppfattningen om specialpedagogens uppdrag skiljer sig åt på skolorna. Enligt specialpedagogerna är deras huvudsakliga uppdrag att ha ett övergripande ansvar för det specialpedagogiska stödet både på individ- grupp- ochorganisationsnivå. Det stämmer väl överens med Utbildningsplanen för Specialpedagogprogrammet vid Malmö högskola (2008). Enligt lärarna är emellertidden viktigaste funktionen att specialpedagogen ska finnas till för eleverna på individnivå. Vår slutsats är att specialpedagogen kan ses som en viktig kugge i hjulet för att förbättra hela skolans lärmiljö, utifrån visionen om att skapa ”en skola för alla”.Nyckelord: lärare, kompetens, specialpedagog, yrkesfunktion / Purpose: The purpose of our study is to examine how special education skills are used in primary school. We intend to examine the similarities and differences in the way teachers and special education teachers perceive the content and function of the special education assignment.Method: Literature review and interviews with three special education teachers and six teachers, working in three different schools, represents the basis for our study.Results: The interviews show that the perception of special education assignments differ in the schools. According to special educators their main mission is to have an overall responsibility for the special education support at the individual, group and organizational level. This fits well with the curriculum of the Special Education Teacher program at Malmö University (2008). According to the teachers, however, the primary role of the special educator is to be available to help students on an individual level. Our conclusion is that the special educator can be seen as an important player in the effort to improve the school learning environment, based on the vision of creating a school for all.Keywords: teachers, skills, special education, vocational functioning

'Teachers in current Swedish child- and youth literature' is an essay that attempts to understand the reasons behind why authors portray teachers the way they do. The foundation and focus point of this essay are ten Swedish child and youth books that were all published during 2012. Throughout this essay I have analyzed the fictional teachers in these books using the discourse analysis method but also employed a gender perspective. The main questions were these: Do the teachers presented in these books follow the curriculum LGR - 11, or do they represent the authors own education experience brought forward to current settings? Furthermore, was there a difference in how female and male teachers were represented? And if so what, possible reasons could account for that? The conclusions made were thus:•The teacher characters within these books were mostly a throwback to days gone by, therefore reflecting the authors own memories of their school.•They were mainly presented to the reader in a negative light which most likely has its roots in how Swedish school and Swedish teachers have been portrayed within the mass media.•That there was indeed gender stereotyping in how female and male teachers were described.

Vi som skrivit uppsatsen ”Nya saker, nya saker” – Lärares tankar kring mötet mellan utbildningspolitik och den dagliga skolpraktiken heter Cecilia Callegari och Linda Christiansson. Vårt syfte med undersökningen är att undersöka grundskolelärares tankar kringhur utbildningspolitiska visioner och beslut omsätts i den dagliga praktiken och dessa var våra frågeställningar:•Hur mycket känner lärarna till om aktuella utbildningspolitiska visioner och beslut och hur får de kunskap om dessa?•På vilket sätt uppfattar lärare att de påverkas av utbildningspolitiska visioner och beslut?•Hur tänker lärare kring utbildningspolitiska visioner och beslut, är de förankrade i praktiken och i så fall på vilket sätt?Vi genomförde en kvalitativ undersökning där vi intervjuade sex yrkesverksamma grundskolelärare på tre olika skolor i Malmö kommun.Vi har utgått från forskning som rör människor i förändringsprocesser, lärare och en utbildningspolitisk styrning, givande förändringar och hur utbildningspolitiska förändringar påverkar lärares yrkesroll I vårt arbete kom vi fram till att lärarna känner till de flesta utbildningspolitiska beslut och rektorn har en stor del i detta. Det finns en vi och dem känsla när det gäller förhållandet mellan lärarna och deras syn på skolpolitiker. Utbildningspolitiska beslut är inte verklighetsförankrade menar lärarna. Alla lärarna påverkas av utbildningspolitiska beslut men på olika sätt beroende på yrkeserfarenhet. Lärarna skulle vilja vara med att bestämma mer men samtidigt har de egentligen inte tid. / ”New things, new things”Teachers´ thoughts about how education policies turn into daily practice

Syftet med uppsatsen är att belysa hur pedagoger i grundsärskolan ser på metakognition. Deras förhållningssätt mot eleverna, förberedelser och perspektiv, samt hur de beskriver att de arbetar för att lära elever att tänka hur de ska tänka för att lära sig själva. Studien grundar sig på observationer i 4 klasser, och intervjuer med fem pedagoger i grundsärskolan. Då intervjuerna var genomförda transkriberades de och sammanställdes tillsammans med observationerna. Resultatet visar att samtliga pedagoger arbetar metakognitivt. Alla pedagogerna var inte medvetna om begreppet metakognition, däremot var deras förhållningssätt mot eleverna metakognitivt, vilket också genomsyrade stora delar av undervisningssituationen. Pedagogernas roll och ansvar är en avgörande faktor för att eleverna skall utveckla metakognitiva förmågor. Pedagogerna ger konkreta exempel, som kom fram både vid intervjuerna och observationerna, på hur de arbetar för att eleverna ska förstå budskapet, både visuellt och verbalt. / The purpose of the essay is to illustrate how educators in special education looks into metacognition. Their approach with the students, preparation and perspective, and how they describe their work to promote students to think for themselves. The study is based on the observations of 4 classes, and interviews with five teachers working with students in special school. The results show that all of the educators working metacognitive. All the teachers were not aware about the concept metacognition, however, their behavior against students were metacognitive, which also permeated large sections of the teaching situation. The pedagogues roll and responsibility is a crucial factor for students to develop metacognitive abilities. Educators provides concrete applicability, who came up both in the interviews and observations, in how they work so that students will understand the message, both visually and verbally.

Syftet med denna uppsats är att försöka få en förståelse för vilka kunskapssyner lärare har och om de känner att det speglas i deras undervisning. Anledningen till att vi valde att rikta in oss på detta ämne var att vi är nyfikna på vilka kunskapssyner lärare har. Vi har då valt att intervjua fem lärare till vår undersökning.Utifrån en empirisk, kvalitativ undersökning har intervjuer gjorts med lärare för att med deras ord sätta begreppen kunskapssyn, undervisning och kunskapsmätning i ett sammanhang.Som grund har Englunds utbildningskonceptioner använts som knyter an till skolans roll i samhället. En av de tre utbildningskonceptionerna innebär att skapa tänkande, kritiska och reflekterande individer som kan fungera som drivande medborgare i ett demokratiskt samhälle1.Resultatet visar att flera lärare är eniga om hur undervisningen bör läggs upp och praktiseras, men det är ändå en hel del olikheter i lärarnas agerande i undervisningen. Vi har använt oss av LGR11 de 4 f:en (fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet). Vi har även använt oss av Thomas Englunds utbildningskonceptioner2. Vad gäller synen på kunskap finns en tydlig och konsistent samsyn mellan pedagogerna baserat på Englunds demokratiska konception såväl som Gustavsson3 teori att kunskap och information inte är samma sak. Även resonemangen kring undervisning, att använda olika former av undervisning och en kombination av dessa finns det en samsyn på, att information måste kombineras med upplevelser, utveckla sig själv genom att söka och uppleva kunskap. När det sedan kommer till bedömning av kunskap är skillnaden mellan de olika pedagogerna mer olik, samtidigt som det finns en tendens att gå tillbaka till den mer summativa bedömningen och fokusera på faktakunskaper.Nyckelord: Formativ, Kunskapssyn, lärare, summativ, undervisning