I denna uppsats har jag kartlagt litteratur om hur lärare, genom sitt sätt att agera, med hjälp av sitt ledarskap och undervisning kan skapa värderingar om ett respektfullt bemötande hos elever som medför att de inte mobbar andra. Syftet konkritiserades i hur kan lärare agera som ett föredöme för goda relationer eleverna emellan? Hur kan lärare som ledare i sin undervisning bidra till en kultur som förebygger mobbning? Studien genomfördes genom en systematisk litteraturgenomgång i vilken olika sätt att förebygga mobbning sammanställdes utifrån forskningsfrågorna. Resultatet visar att lärare med deras ledarskap, kan handha och handla på ett sådant sätt att de skapar ett förtroende hos elever genom att vara ett föredöme. Med hjälp av att visa engagemang, vara öppen, genom att vara ständigt förbered och uppdaterad i vad forskning säger om hur man kan förebygga mobbning kan lärare med hjälp av sitt ledarskap minska grogrunden till mobbning. Om ett ständigt arbete pågår med att förbättra den sociala kulturen hos elever, t.ex. genom att arbeta med språkbruket så går det att nå resultat. Lärare kan använda sig av samma lärstrategier som vid de vanliga studierna så att det som lärs ut om hur den sociala kulturen kan fungera, blir djupinlärda värderingar som elever kan ta med sig även vid andra tillfällen i livet. Lärare som är förbereda på hur man agerar då det uppstår konflikter har möjlighet att med hjälp av sitt ledarskap, och sitt agerande i de situationerna förebygga mobbning i framtiden och skapa en modell för elever om hur de själva kan agera vid konflikter och i relationer med andra människor.

Syftet med denna litteraturstudie är att belysa hur lärare kan arbeta med läsinlärninghos elever som går de lägre årskurserna i grundskolan. Frågeställningen somlitteraturstudien utgick ifrån var ”Med vilka insatser kan lärare hjälpa till med dentidiga läsinlärningen?”. I denna litteraturstudie kommer vi att fokusera på denläsinlärning som sker hos elever i grundskolan i årskurserna F – 3. Vidare kommerdet även att tas upp vad styrdokumenten skriver om lässtrategier och deras betydelseför läsinlärningen hos elever i de tidigare skolåren.Därefter presenteras problemområdet. Forskningen tyder på att läsningen är en såkallad förvärvad förmåga, en förmåga som både behöver tränas upp och kontinuerligtarbetas med. För att träna upp läsförmågan börjar de yngre eleverna oftast medljudningsstrategier som kommer att bilda ord och ordförståelse.Metoden för datainsamlingen påbörjades med att identifiera nyckelord, för att sedananvända dessa nyckelord när informationssökningen skulle genomföras. När sedaninformationssökningen var avklarad, skrevs datan in på det stället i dennalitteraturstudie som passade bäst in, efter det skrevs det både en resultat- ochmetoddiskussion, för att sedan skriva in implikationer inför examensarbete II somkommer att skrivas nästa år. I resultatet av denna litteraturstudie påvisades det att detbästa sättet av den forskning som vi har tagit del av var att lära elevernabokstavsljuden till att börja med, för att sedan gå vidare till att ljuden bildar båderiktiga och ”nonsensord”.

Introduktion är avgörande för att nyanställda lärare ska socialiseras in i arbetet under den första tiden på en ny arbetsplats. Tidigare internationella studier menar att det behöver finnas struktur i lärares introduktion samtidigt som det är viktigt att få stöttning i det dagliga arbetet för att uppnå en framgångsrik introduktionsprocess. Syftet med denna studie var att studera lärares erfarenheter av den formella och informella introduktionen, hur den bidragit till att lära sig arbetet och komma in i gemenskapen på arbetsplatsen. Totalt åtta nyanställda lärare intervjuades för att studera deras upplevelser av introduktionen. Fyra av dem är nya inom yrket sedan 1,5 år tillbaka och resterande fyra har arbetat 16–27 år inom yrket. Gemensamt för alla lärare är att de har genomgått en introduktionsprocess under de senaste åren. Intervjuer kombinerat med en induktiv och deduktiv metodansats möjliggjorde att utveckla kunskap och nya mönster i lärares erfarenheter och upplevelser. Van Maanen och Scheins (1979) modell om socialisationstaktiker användes för att studera hur lärarna upplevt sin introduktion. Wengers (1998) teori om lärprocesser inom praxisgemenskaper användes för att studera hur lärares sociala lärande bidragit till att komma in i gemenskapen på arbetsplatsen.  Studien visade att den formellt uttalade introduktionen har saknats bland av lärarna. Däremot har alla lärare fått en informell introduktion, genom att kollegor har hjälpt dem utvecklat kunskap sporadiskt i det dagliga arbetet. Lärarna upplever att det behöver finnas en balans mellan en informell stöttning och formell struktur för att en lyckad introduktion ska uppnås även i en svensk kontext. / Introduction is crucial for newly employed teachers in order to be socialized into the work during the first time at the new workplace. Previous international studies suggests that there needs to be structure in teachers introduction, while at the same time it’s important to get support in the daily work to achieve a successful introduction process. The purpose was to study teachers experiences of the formal and informal introduction, how it contributed to learning at work and entering into the community at workplace. A total of eight newly employed teachers were interviewed to study their experiences of the introduction. Four of them being new to the profession since 1,5 years back and the remaining four have worked between 16-27 years in the profession. Common ground is that all of the teachers have undergone an introduction process in recent years. Interviews combined with an inductive and deductive methodological approach made it possible to develop knowledge and new patterns in teachers experiences. Van Maanen and Schein’s (1979) model of socialization tactics was used to study how the teachers experienced their introduction. Wenger’s theory (1998) of learning processes within communities of practice was used to study how teachers social learning contributed to entering the community at workplace.  The result showed that the formal spoken introduction has been lacking for many of the teachers. All teachers have received an informal introduction through collogues help them develop knowledge sporadically in their daily work. The teachers feels that it needs to be a balance between informal support and formal structure for a successful introduction to be achieved even in a Swedish context.

Idag talas det ofta i media om lärares utsatta yrke. Nedskärningar och stram budget för kommunerna innebär stora förändringar i lärarnas arbetsmiljö i kombination med skolreformen 1990, nya läroplaner och New Public Management (NPM). Denna studie syftar därmed till att bidra med kunskap om hur läraruppdraget framträder i den rådande debatten, den stora Diskursen, om lärares arbetsmiljö. De frågeställningar som ställts ämnar att belysa den lilla diskursen och besvara hur det talas om lärarens uppdrag, vad som konstitueras som sanning i talet om arbetsbelastning samt vilken plats lärarnas röster får i den stora samhällsdiskursen. Studien är kvalitativ där diskursanalys valts som metodansats. Det empiriska materialet samlades in genom en kvalitativ enkät som besvarades av nio legitimerade lärare och/eller speciallärare och specialpedagoger från olika grundskolor (F-9) i Sverige. Med hjälp av en foucauldiansk diskursanalytisk teori- och metodansats har materialet analyserats. Centralt inom diskursanalysen är belysa hur talet framställs inom en viss kontext vilket ger en förståelse för människans sätt att tala om och agera. Resultatet i studien synliggör en konfliktdiskurs där lärarnas tal om sitt uppdrag, i relation till arbetsbelastning, konstituerar den lilla diskursen. Lärarnas tal om stora elevgrupper och administrativt arbete visar bilden av en rådande konflikt mellan dessa arbetsuppgifter och vad lärarna målar upp som deras kärnuppdrag, undervisningen. Undervisningen framhävs som lärarnas primära uppdrag och blir utmärkande i lärarnas tal om arbetsbelastning. Vi vill med denna studie lyfta fram en mindre grupp lärares röster som i den lilla diskursen kompletterar och vidmakthåller den stora Diskurs som råder i samhället idag.

Elevers rätt till delaktighet finns beskrivet i flera av skolans styrdokument. Lärares syn och tolkning av hur delaktighet och inkludering ska fungera i skolans dagliga arbete skiljer sig åt. Nilholm och Göransson (2014) menar att inkludering visserligen är att undvika särlösningar utanför klassrummet men att det då finns risk att helheten missas. Szönyi och Söderqvist Dunkers (2018) ser det som ett problem att det inte finns en gemensam definition vad som menas med delaktighet.                                                  I den här studien intervjuas tio lärare som undervisar i den anpassade grundskolan om deras syn på god undervisning, elevers delaktighet och inkludering. Syftet med studien är att ta reda på hur några lärare ser på delaktighet och hur de ser att eleverna är delaktiga. Denna studie har en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer. Dessa intervjuer har sedan analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet och ekologiska systemteoretiska systemet. Några av de resultat som studien visat är att lärares syn på delaktighet skiljer sig åt och att synen på en skola för alla är olika. Flera av lärarna lyfter svårigheterna med att veta om eleverna är delaktiga då de saknar ett talat språk eller på annat sätt har svårt att kommunicera med varandra. Shier (2001) belyser vikten att eleverna hela tiden känner att de har personer runt sig som är lyhörda på vad de vill förmedla och ger förutsättning att kommunikation kan ske.

Föreliggande kvalitativa intervjustudie syftar till att undersöka lärares didaktiska utgångspunkter vid högläsningsaktiviteter i förskoleklass, årskurs ett, två och tre (F-3). För att ta reda på lärares didaktiska utgångspunkter utgår studien från frågeställningarna vilka didaktiska val ligger till grund för lärares högläsningsaktiviteter och på vilka sätt genomför lärare högläsningsaktiviteter. Tidigare forskning visar att högläsning är en viktig del i undervisningen för att eleverna ska utveckla sin läskunnighet, men aktiviteten används ofta i andra syften än att utveckla elevers språk.   Semistrukturerade intervjuer med sex verksamma och utbildade lågstadielärare ligger till grund för studiens empiri. Studiens teoretiska utgångspunkt är didaktisk teori där de didaktiska frågorna vad, hur och varför samt den didaktiska triangeln är centrala.   Resultatet visar att lärares didaktiska utgångspunkter har betydelse för hur högläsningsaktiviteter bidrar till elevers lärande och utveckling. Det framkom i resultatet att majoriteten av de intervjuade lärarna genomför högläsningsaktiviteter dagligen. Resultatet visar att lärarna i studien har olika syften med högläsningsaktiviteter såsom läsglädje, läsförståelse, ordförråd, ta del av andra människors perspektiv och som avslappningsmetod.   Nyckelord: Högläsningsaktivitet, lärare, lågstadieelever, didaktiska modeller.

Syftet med detta arbete är att undersöka vilka metoder som våra observerade lärare använder för att stimulera till kommunikation i matematikklassrummet. Utöver detta har vi övergripande undersökt hur talutrymmet är fördelat mellan lärare och elever. Vi har valt att observera, samt att göra ljudupptagningar av våra lärare för insamling av data till den här undersökningen. Genom detta har vi kommit fram till fem övergripande resultat som har inverkan och kan påverka kommunikationen i en positiv riktning. Resultaten är, språkval, bemötande, konkret tydlighet, öppna frågor samt tidsaspekten, det vill säga hur talutrymmet är fördelat mellan lärare och elever. Det är viktigt att komma ihåg att varje lärare har sin individuella undervisningsstil och att det inte går att dra för stora generella slutsatser. Det är möjligt att våra resultat tillsammans med ett tryggt klassrumsklimat skapar goda förutsättningar för elevers matematiska kommunikation och utveckling

Tidigare forskning visar att motivation påverkar elevers utveckling, resultat och prestationer i ämnet matematik. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka om och hur F-3-lärare arbetar för att motivera alla elever i matematikämnet. Studiens teoretiska perspektiv är den didaktiska triangeln som synliggör relationen mellan lärare, elev och ämne. Den didaktiska triangeln blir relevant för studien då vi undersöker och analyserar hur lärare arbetar för att motivera sina elever i ämnet matematik. Studien har en kvalitativ datainsamlingsmetod där sex lärare intervjuades. Intervjuerna bearbetades och analyserades utifrån en tematisk analys. Det insamlade materialet ligger till grund för studiens resultat som besvarar de två forskningsfrågorna. Resultatet visar att lärare arbetar varierat, individanpassat och lustfyllt för att motivera alla elever. Vi kan då dra slutsatsen att dessa aspekter blir viktigt för att motivera elever i matematik och att det kan påverka elevers utveckling, prestationer och resultat. Av resultatet kan vi även dra slutsatsen att olika faktorer kan möjliggöra respektive hindra elevers motivation i matematik. Faktorerna handlar om lärares inställning och resurser som digitala verktyg, personal, material och lokaler.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka vad likvärdighet kan vara för lärare som arbetar inom fritidshemmet. Genomförandet av denna studie har sin grund inom den kvalitativa forskningen, där det har genomförts fem semistrukturerade intervjuer. Empirin som samlats in har analyserats enligt ett diskursanalytiskt angreppssätt. De diskursteoretiska begreppen nodalpunkt och subjektspositioner användes för att formulera de funna diskurser som resultatet av denna studie mynnade ut i. Resultatet av denna studie visar att det finns olika sätt att se på likvärdighet hos utbildad personal i fritidshemmets verksamheter. Efter analysen av empirin fann vi två diskurser. Den ena påvisar att en del lärare som vi har intervjuat uppger att likvärdighet är något som bör genomsyra verksamheten. De uppger även att elevernas likvärdighet är det främsta fokuset för att skapa meningsfull och utvecklande verksamhet som går parallellt med styrdokumenten. Den andra diskursen, påvisar att en del lärare som har blivit intervjuade, uppger att likvärdighet är något som står i styrdokumenten och därför bör det finnas i verksamheten. Däremot uppger de att det finns en viss svårighet att applicera likvärdighet i verksamheten.

Lärares muntliga helgruppskommunikation spelar en viktig roll för elevers lärande i matematik. Trots detta präglas matematikundervisningen i Sverige av enskilt arbete och lågkvalitativa matematiska samtal (Skolinspektionen, 2009, 2020). Det förefaller dock finnas en brist på beskrivningar av hur lärares matematiska helgruppskommunikation ter sig på lågstadiet. Mot bakgrund av detta syftar denna studie till att undersöka hur lärare i årskurs 1 använder sig av muntlig produktiv helgruppskommunikation i matematikundervisningen, samt vilka tankar de uttrycker kring den egna muntliga kommunikationen vid helgruppsundervisning i matematik. De teoretiska utgångspunkterna som används för att uppnå detta syfte är det teoretiska ramverket Cambridge Dialogue Analysis Scheme (CDAS) och det sociokulturella perspektivet. Datainsamlingen skedde med hjälp av systematiska observationer av fem matematiklektioner och semistrukturerade intervjuer med fyra verksamma lärare i årskurs 1. Empirin analyserades tematiskt utifrån studiens teoretiska utgångspunkter. Resultatet visar att lärarna använder olika produktiva kommunikationsformer i varierande utsträckning. Att bekräfta elevernas yttranden är den kommunikationsform som används mest frekvent av de observerade lärarna, men bara delvis på ett produktivt sätt då de inte konsekvent kombinerar bekräftandet med att utveckla yttrandena. Överlag använder dock lärarna flertalet strategier för att utveckla elevernas matematiska tankar. Dessa strategier består av att ställa frågor och följdfrågor, korrigera yttranden, addera problem- och lösningsspecifik information samt belysa generaliserbara strategier. Majoriteten av lärarna förklarar och motiverar samt bjuder in eleverna till att förklara och motivera sina svar på ett likformigt sätt. Dessutom skapar lärarna regelbundet kopplingar till tidigare undervisning och elevnära sammanhang i syfte att stärka elevernas matematiska förståelse. De produktiva kommunikationsformer som lärarna använder minst frekvent är samordnande och ifrågasättande av yttranden, vilket gör dessa till utvecklingsområden i lärarnas kommunikation. Lärarna beskriver bemötandet av elevernas varierande kunskapsnivåer som den främsta utmaningen med matematisk helgruppskommunikation. Därutöver beskriver de hur de använder den egna helgruppskommunikationen för att etablera ett tillåtande klassrumsklimat, utveckla elevernas kunskaper och differentiera elevernas idéer. Studiens resultat bekräftar tidigare forskning om produktiva kommunikationsformer, som visar att grundskollärares användning av dessa former sker på varierande sätt och i olika stor utsträckning (se t.ex. Vrikki et al., 2019 och Hennessy et al., 2023). Studiens slutsats är att den matematiska helgruppskommunikationen hos lärare i årskurs 1 i hög grad är produktiv, trots att tidigare studier och kvalitetsgranskningar tyder på det motsatta. Däremot bör lärarna erbjudas stöd och vägledning i att i större utsträckning kombinera bekräftanden med utvecklande av matematiska tankar samt i hur etablerande av ett tillåtande klassrumsklimat kan kombineras med differentierande av elevsvar.