Problemformulering: Forskning visar att elevers resultat markant förbättras när läraren hyser en stor tilltro till sin egen kompetens och förmåga att undervisa. Detta är med andra ord viktiga komponenter för en framgångsrik undervisning. Många lärare har svårt att känna igen sig i beskrivningen om att de ska ha ett gott matematiskt självförtroende och en positiv syn på matematik. Samtidigt finns det forskning som visar att elevers förmågor i matematik främjas när de får arbeta på ett varierat sätt. Trots detta används övervägande inköpta läromedel som uppmuntrar till tyst matematik. Utifrån denna vetskap anser vi att sambandet mellan matematiskt självförtroende och inköpta läromedel bör undersökas. Syfte: Att undersöka hur F-3 lärares matematiska självförtroende påverkar användandet av inköpta läromedel. Metod: Abduktiv analysmetod Teori: Sociokulturellt perspektiv, zone of proximal development, learning by doing Empiri: Insamlad genom enkätundersökning vänd till lärare i årskurs F-3. Resultat: Lärares matematiska självförtroende och användningsgrad av inköpta läromedel korrelerar. När de känner sig osäkra inom ett område lutar de sig i högre grad mot inköpta läromedel. Ett lägre matematiskt självförtroende behöver inte nödvändigtvis påverka matematikundervisningen negativt. Det finns lärare som vänder sitt dåliga matematiska självförtroende till något positivt för att leverera en god och varierad matematikundervisning. Inköpta läromedel tar stor plats i matematikundervisningen samtidigt som lärares möjlighet att bestämma över sitt eget läromedel är begränsad. Detta påverkar både undervisningsinnehåll och kvalité. Vårt resultat pekar mot att lärare i högre grad borde frångå inköpta läromedel till fördel för mer varierade undervisningsformer och matematiska samtal för att utveckla elevers matematikkunskaper.

Den här studien fokuserar på ett antal grundskollärares arbete under inledning och fortsättning av Coronapandemin. Begreppet pandemi används för att beskriva en smittsam sjukdom som drabbar många människor, och som ofta sprider sig över mycket stora områden (Langlet, 2011). Syftet med studien var att tydliggöra den verklighet som respondenterna upplevde den under 2020. Frågor har ställts om undervisningssituationen och hur lärarna har arbetat under året. Dessutom vad lärarna upplevt att de lärt sig under årets gång. Metoden som tillämpades var intervjuer och deltagarna var lärare inom den svenska grundskolan. Resultaten visar att samtliga deltagare påverkats i sin vardagliga undervisningssituation och att de allra flesta hamnat i en för dem helt okänd verklighet med nya arbetsuppgifter och nya förhållningssätt. Respondenterna har fått hanskas med mycket oro. De har känt sig slitna och ofta oroliga för sin egen säkerhet. De har inte fått visa sin egen oro utåt. Utifrån studien kan slutsatsen dras att trots förändrade förutsättningar och höga krav, upplevde deltagarna att de lärt sig nya saker och hittat arbetsformer som lett arbetet framåt.

Denna studie behandlar de två uppdrag som den svenska skolan idag vilar på, nämligendemokrati- och kunskapsuppdraget. I min studie ställer jag dessa två uppdrag i relation tillsvenskämnet. Jag har valt att intervjua fyra svensklärare i grundskolan för att undersöka hurdessa lärare arbetar med de två uppdragen samt hur de förenar dem uppdragen i denundervisning som bedrivs. Syftet med studien är därför att ta reda hur demokrati- ochkunskapsuppdraget används och implementeras i svenskämnet i grundskolan. Resultatet, sombygger på kvalitativa samtalsintervjuer med informanterna, visar att samtliga tillfrågade lärarehar god kännedom om de två uppdragen men att arbetet med dessa ser lite olika ut.Uppfattningarna som informanterna har kring de två uppdragen är dock väldigt lika varandra.Arbetet i och om demokrati är något som skolan som verksamhet ansvarar för och inte någotsom enbart kan falla på svenskämnet, även om det är en viktig del i svenskundervisningen. Enslutsats med studien är att även om demokrati- och kunskapsuppdraget är djupt förbundnamed varandra så är det inget som sker per automatik. Informanterna till studien lyfter fram attnoggrann pedagogisk planering är grunden till en lyckad undervisning och förening av de tvåuppdragen.

I uppsatsen undersöks hur lärare på en skola arbetar med implementering av Lpo94. Hur styrdokument tolkas och omsätts till handling. Begrepp som lärande organisation, yrkesetik, professionalism problematiseras för att förstå hur lärare via kollegial reflektion kan anses utveckla ett arbetssätt som i någon mening svarar för hur politikernas intentioner för implementering av Lpo94 kan se ut. / In this Survey the author discusses teachers interpretation of the documents formulated by the government. Because of difficulties with knowing what the politicians mean, the author claims that teachers through collegial reflections are the ones who best knows what should be done in school. The survey discusses different ideals about implementation of policies. Through interviews with headmaster and teachers the author tries to answer weather or not the school that is in focus can be understood so that it has a legible work ethics. Something that the teachers could rely on when it comes to knowing what it means to fulfill documents formulated by politicians.

Studiens syfte var att undersöka hur lärare och lärarstudenter uttrycker sig om nätmobbning och skolors arbete mot nätmobbning. Problemet är intressant då elever i låg- och mellanstadiet är aktiva på digitala enheter och i många fall även på sociala medier. Detta medför en ny typ av mobbning, den digitala mobbningen, utöver den traditionella mobbning som alltid har funnits. Då fenomenet har vuxit fram de senaste decennierna och innebär nya utmaningar så är det intressant att veta hur yrkesverksamma lärare och blivande lärare uttrycker sig om problemet och arbetet med det. För att komma åt detta utgår studiens frågeställningar från hur begreppet nätmobbning definieras, dess omfattning och hur skolor arbetar med nätmobbning. denna studie har fyra lärare med behörighet i årskurserna F-3 eller 4–6 och fyra lärarstudenter med inriktning F-3 eller 4–6 intervjuats med kvalitativ metod. Intervjuerna har analyserats med hjälp av kritisk diskursanalys. I den kritiska diskursanalysen analyseras en text utifrån dimensionerna text, diskursiv praktik och social praktik. I denna studie har intervjuerna analyserats utifrån textdimensionen. Resultaten visar att nätmobbning oftast beskrivs som något som sker upprepade gånger i form av elakheter och kränkningar på digitala enheter och sociala medier. Båda målgrupperna trodde även att nätmobbning eskalerar med åldern. Lärarna berättar om sina arbetssätt och det framkommer att skolorna som intervjupersonerna har erfarenhet av ofta arbetar mot mobbning genom samarbete mellan lärare, föräldrar och rektor, antimobbningsteam och anmälningar till rektor eller kommun. Ingen nämnde specifika arbetssätt mot nätmobbning, utan det handlade oftast om anmälningar och samtal mellan elever, skolpersonal och vårdnadshavare. I analysen framgår att intervjupersonerna ofta uttryckte en osäkerhet kring nätmobbning och dess omfattning, och både skolans och vårdnadshavares ansvar diskuterades också ofta. De ramfaktorer som identifierades i intervjuerna var vårdnadshavare, tid, skolans ledning och organisation samt kultur.

No description available.

Matematik är ett ämne som för många kan vara laddat. Boaler (2008) menar att matematikskiljer sig från hur lärare undervisar i det till hur det används i vardagen. Mångaser matematik i skolan som enformigt och inte särskilt kreativt (ibid). I detta examensarbetehar jag undersökt matematiklyftet som en kompetensutvecklingsinsats och hurdet har påverkat tre lärares undervisning.Sedan år 2003 har Sveriges resultat i bland annat PISA och TIMMS sjunkit (Skolverket,2013). När resultatet kom 2003 togs ett beslut om en handlingsplan för att öka matematikintressetoch öka lärarnas kompetens (Statens offentliga utredningar SOU 2004:97,2004).Matematiklyftet är en kompetensutvecklingsinsats framtaget av Skolverket på beslut avregeringen vars syfte är att kompetensutveckla matematiklärare. Fortbildningen är uppbyggdav 8 moduler. Varje modul är ett fokusområde som delas in i 4 moment.Jag vill med detta arbete undersöka på vilket sätt matematiklyftet har förändrat matematikundervisningengenom följande frågeställningar:• Hur har matematikundervisningen förändrats sedan matematiklyftet infördes?• På vilket sätt har lärarnas attityder förändrats efter medverkan matematiklyftet?• Har matematiklyftet varit till någon nytta/fungerat på de skolor jag har undersökt?Arbetet är en kvalitativ studie och bygger på semistrukturerade intervjuer. Intervjuernaär sedan analyserade med hjälp av selektiv metod. Resultatet av intervjuerna var att lärarnatill stor del fann matematiklyftet intressant, givande och att det har förändrat derasundervisning på ett eller annat sätt.Två av tre lärare menar att om läraren är inspirerad och får inspiration blir även elevernaintresserade och inspirerade. Jakobsson (2013) menar att politikerna använder resultatfrån stora mätningar för att få igenom sin politik. Detta har inte spelat någon roll för attmatematiklyftet ska vara ett lyckat projekt då lärarnas attityder har förändrats till detbättre och därmed gett eleverna en bättre undervisning.

No description available.

Syftet med den här studien är att undersöka negativ stress och stresshantering för grundskollärare i årskurs F-3. Studien grundar sig i tidigare forskning kring arbetsmiljö, stress och stresshanteringsstrategier. Studiens syfte och frågeställningar besvaras genom en kvalitativ intervjustudie, där fyra kvinnliga grundskollärare deltar i semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna grundas på intervjudeltagarnas personliga upplevelser och erfarenheter. Intervjudeltagarna nämner vilka situationer i arbetsmiljön som bidrar till deras välmående eller ohälsa. Intervjudeltagarna berättar även under intervjuerna vilka faktorer som orsakar deras stress, de nämner alltså olika typer av stressorer. I intervjuerna framkommer det även vilka strategier som lärarna använder sig av för att hantera sina dagliga stressorer. Studiens slutsatser visar att intervjudeltagarna upplever stress i sitt yrke och att de använder sig av olika stresshanteringsstrategier för att motverka stress.

I denna studie var syftet att undersöka lärares uppfattningar om läxor och hur de använder dem i sin undervisning. De teoretiska utgångspunkterna för studien hämtades från Epstein och Van Voorhis (2001). För att svara på frågeställningarna genomfördes en enkätundersökning, med kvalitativa drag, i april 2019. Enkäten mejlades ut till lärare som arbetar i årskurs 4–6. Enkätens 59 svar analyserades med tematisk analys och sammanställdes i fyra teman. De fyra teman som bildades var: metodiskt användande, läxors nytta, icke-användning av läxor och uppfattningar om läxor.   Resultatet visade att lärare oftast ger ut läxa i matematik, svenska och engelska. Vanligaste formen av läxa var problemlösning, läsning och engelska glosor. Antingen diskuteras läxan eller lämnas in och rättas. Lärarnas främsta anledningar att ge läxor var för att ge eleverna färdighetsträning och lära dem eget ansvar. Båda anledningarna stämmer överens med syftena från studiens teori. I resultatet framträdde det även att lärarna hade delade meningar om uppfattningen av läxa samt till vilken grad godkända kunskapskrav blir en följd av läxa. De flesta lärarna var dock överens om att det var deras eget val om de ville använda läxa i sin undervisning. De lärare vilka valde att inte använda läxa angav elevers olika förutsättningar som den främsta anledningen till detta val.