Syftet med studien var att undersöka lärarens pedagogiska perspektiv på läxans funktion i undervisningen. Vårt resultat visar att lärarna använder läxan som ett pedagogiska verktyg i sin undervisnig. Men även att lärarna använder läxan som ett socialt-, moraliskt- och fostransverktyg. Studien visar att läxan är ett komplext fenomen som inte går att ses ur enbart ett perspektiv.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka gymnasielärares, i ämnet Idrott och hälsa, erfarenheter av undervisningen i hälsa, vilka utmaningar de ställs inför i sin hälsaundervisning samt deras värderingar kring ämnets betydelse. Metod Metodvalet för studien föll på en kvalitativ samtalsintervju, eftersom det var relevant för studien att få ta del av de intervjuades berättelser utifrån den enskilde personens perspektiv. På så sätt kunde de intervjuade ingående berätta om sina egna erfarenheter och tankar kring de olika teman som var relevanta för studien. Intervjuerna var halvstrukturerade och en ändamålsenlig intervjuguide konstruerades för att få till likvärdiga intervjuer. Urvalet var ett så kallat bekvämlighetsurval och undersökningen omfattade totalt åtta intervjuer. Majoriteten av dem genomfördes tillsammans, för att kunna utnyttja att två intervjuare har större möjlighet att ställa adekvata följdfrågor. Resultat Studiens resultat uppvisade en bild av undervisningen i Idrott och hälsa som handlade mycket om fysisk aktivitet. Lärarna menade också att undervisningen i hälsa var av stor betydelse. Det framgick att ett antal ramfaktorer påverkade hälsaundervisningen, bland annat tiden som var allokerad till ämnet och tillgång till funktionella faciliteter. Ämnets traditioner och elevernas uppfattningar om vad ämnet bör behandla upplevdes som en svårighet, eftersom fysisk aktivitet – i synnerhet bollsporter – var dominerande. Teoretiska undervisningsmoment mötte därför motsättningar från eleverna. De intervjuade lärarnas egna erfarenheter rörande hälsa var något som uppvisade betydande inverkan på hälsaundervisningens utformning. Dessa erfarenheter påverkade också vad lärarna ansåg var ämnets viktigaste uppgift, vilket handlade om ett livslångt intresse för fysiska aktiviteter och att skapa hälsosamma vanor även efter gymnasiet. Analysverktygen för studien erhölls utifrån ett pragmatiskt perspektiv. Mer specifikt handlade det om erfarenhetsbegreppet, meningsskapande och det transaktionella perspektivet inom pragmatismen. Diskussion Utifrån studiens resultat gick det att se likheter mellan det de intervjuade lärarna beskrev och den situation som beskrivs för ämnet i den forskning som studerats för föreliggande studie. Det gällde framförallt den dominans som fysisk aktivitet har i ämnet och den starka kopplingen mellan hälsa och fysisk aktivitet som de intervjuade lärarna lyfte fram. Forskning inom området visar att ämnet fortfarande är ett rörelseämne, med hälsa kopplat till kondition och träning. Olika tolkningar av hälsaundervinsingen bland lärare leder till att teoretiska och praktiska moment får olika mycket plats i undervisningen, vilket påverkar elevernas erfarenheter av hälsa och således hur relationen till hälsa ser ut i framtiden. Ämnet får i detta avseende betydelse för folkhälsan, då ämnet kan skapa intresse för hälsofrämjande vanor.

Vi är två lärarstudenter på Uppsala universitet som i och med detta arbete vill få en ökad kunskap om hur kostundervisningen kan se ut på en svensk gymnasieskolai Idrott och hälsa.Vi vill få detta beskrivet för oss av både lärareoch elever för att få en så tydlig bild som möjligt. Vi har valt att använda oss att en kvalitativ metod då vi har genomfört intervjuer med både lärare och elever för att få våra frågor besvarade. Lärarna har intervjuats en och en medan eleverna intervjuades under en gruppintervju. Våra frågeställningar har sett ut som följande:•Hur anser gymnasielärarna att styrdokumenten påverkar deras kostundervisning?•Hur beskriver lärarna sitt innehåll i kostundervisningen?•Hur beskriver lärarna att deras kostundervisning ser ut?•Hur beskriver eleverna att deras kostundervisning ser ut?•Hur skiljer sig eller liknar lärares och elevers uppfattningar om kostundervisningen?När vi har bearbetat vår empiri har vi haft en teoretisk utgångspunkt för att analysera detta. Denna teoretiska utgångspunkt fann vi i Göran Lindes bokDet ska ni veta!Det verktyg som den innehåller, som har brukats i denna studie, är läroplansteorin.Våra resultat visar att tiden som läggs på kostundervisningen inte räcker till. Det framkommeräven att den nuvarande läroplanen anses vara svårtolkad och att detta leder till svårigheter gällande val av innehåll i undervisningen om kost. Det finns även en problematik gällande tillgång till lokaler att bedriva den teoretiska undervisningen och utmaningen gällande att möta elevers olika kunskaps-och intressenivåer beskrivs som komplicerad

Syftet med uppsatsen är att studera vad lärare i årskurs 1 grundar sitt val av läromedel vid läsinlärning. Undersökningen utgår ifrån följande frågeställningar: Vilka hinder och möjligheter ser lärare med läromedel? Hur används läromedel för att möjliggöra läsutveckling? För att få en bild av vad läsning är tar arbetet upp en historisk genomgång av hur olika läsmetoder har växt fram och använts och vad läsning är. Läromedlets har också varit betydelsefullt att belysa. Läromedlet ska främja eleven att bli en läsare och för det krävs det både avkodning och förståelse. Studien bygger på fyra kvalitativa intervjuer med lärare som undervisar i svenska årskurs 1. Resultatet visar att lärarna i studien använder läromedel som finns på den skola där de är verksamma eller material som de samlat på sig genom sina yrkesverksamma år. Lärarna är positiva till användandet av läromedel. Alla lärarna använder olika läromedel utifrån sina egna erfarenheter och anpassar dem till eleverna. Läromedlen som de använder är i första hand inriktade på avkodning och i andra hand på förståelse av texterna.

Syftet med detta examensarbete har varit att genom en kvalitativ intervjuundersökningreda ut vad lärare på en högstadieskola i Mellansverige har för kunskap, erfarenhet ochmedvetenhet om interkulturell pedagogik. Genom att besvara en webbaserad enkät medöppna frågor har syftet således varit att undersöka vilken kunskap verksamma lärare harom interkulturell pedagogik och hur den kan gestaltas i undervisningen. Resultatet avenkäten påvisar att lärare har goda interkulturella förhållningssätt utifrån ettvärdegrundsperspektiv. Resultatet åskådliggör att lärare resonerar om de aspekter sominryms den interkulturella pedagogiken samt att lärarna applicerar olika förhållningssätti sin undervisning för att motverka ojämlikhet, rasism, diskriminering och fördom. Deslutsatser som dragits utifrån resultat och tidigare forskning är att trots lärarnaskompetens, saknas djupare teoretisk kunskap om kultur och kulturell mångfald vilka ärbegrepp som inbegrips inom interkulturell pedagogik.

Sjuknärvaro har i olika studier uppvisats vara hög bland, vård, skola och omsorgsverksamhet och även visat sig vara en riskfaktor för framtida sjukfrånvaro och ohälsa. Läraryrket företräder en växande kategori av yrken i det gränslösa och moderna arbetslivet och omfattas av arbetsuppgifter vilka förutsätter ett specifikt engagemang, som oftast går ut över arbetsdagens tidsram. Syftet med föreliggande studie var att skapa en förståelse för sjuknärvarofenomenet och varför det uppstår främst i läraryrket. Vidare var syftet att undersöka vilka slags krav i arbetet som leder till att lärare jobbar trots att de är sjuka, samt belysa det gränslösa arbetet som en bidragande orsak till sjuknärvaro. Resultatet visade att upplevelsen av stress i läraryrket bland annat beror på det ökade kraven på dokumentation och låg ersättbarhet, som en del av bristen på resurser i skolan. Upplevelsen av närvarokrav gentemot elever och kollegor framhävs som bidragande orsaker till sjuknärvaro. Lärarorganisationen understryks som bristfällig, då dåligt samarbete och lite eller ingen förståelse för lärares arbetsuppgifter uppfattas av respondenterna. Föreliggande studies resultat är viktiga för att förstå läraryrket som ett gränslöst och kravfyllt arbete. Strategier och arbetsvillkor bör således ses över, vilka kan underlätta för lärare och ge möjlighet att avstå från arbetet vid eventuell sjukskrivning.

Stress uppstår när det sker en obalans mellan vad som krävs av individen och de resurser som hon har tillgång till. Arbetsrelaterad stress är något som allt oftare förekommer bland lärare idag. Denna stress kan bland annat vara orsakad av ökat ansvar samt tillgänglighet för eleverna. Socialt stöd från omgivningen är en viktig faktor för att reducera stress. Denna studie syftar till att undersöka betydelsen av socialt stöd och skolrelaterad kontext (stökig och ostökig) för kvinnliga och manliga lärares upplevda stress. Urvalet bestod av 120 lärare för varierande årskurser på sex olika skolor runt om i Stockholm. Av dessa ingick 87 lärare i föreliggande studie. Shirom Melamed Burnout Measure användes för att mäta den upplevda stressen och Berlin Social Support Scales användes för att mäta det sociala stödet. En korrelationsanalys genomfördes och visade att lärare i en stökig kontext upplevde fler stressymptom än lärare i en stökig kontext. Det sociala stödet skildes sig också mellan kontexten där lärare i en stökig kontext upplevde ett mindre socialt stöd än lärare i en stökig kontext. Beträffande skillnaden mellan könen upplevde de kvinnliga lärarna fler stressymptom samt mindre socialt stöd än de manliga lärarna. Den multipla regressionsanalysen visade att lärarnas kön var av störst betydelse för den upplevda stressen. Även socialt stöd och kontext visade sig vara av betydelse för den upplevda stressen. Dessa resultat bör motivera vidare forskning på lärares välbefinnande. Det vore även intressant att se om elevernas prestation är en effekt av lärarnas välbefinnande.

Syftet med studien är att jämföra pedagogers och lärares syn på, och agerande med, barnen ur ett genusperspektiv i en förskola och en skola. Samtidigt är syftet att utifrån detta se vilka förutsättningar som skapades för barn och elever. Studien är kvalitativ och intervjuer samt observationer har genomförts med en lärare från en skola och tre pedagoger från en förskola. Studien visar att ett aktivt genusarbete genomfördes i förskolan men i skolan endast vid behov. Individperspektivet lyftes också som essentiellt för att kunna skapa en jämställd verksamhet. De deltagande ansåg att de behövde vara förebilder för barnen i de olika verksamheterna för att kunna motverka de könsstereotypa rollerna. Utmärkande i studien är också att pojkarna i skolan får mest uppmärksamhet, vilket inte kunde urskiljas i förskolan. Sammanfattningsvis visade alla en medvetenhet kring att de i deras roll påverkar barnen både positivt och negativt.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare på högstadiet upplever och tänker om att ha individintegrerade särskoleelever i sin klass på högstadiet. Vilka för- och nackdelar de upplever och hur de anser att stödet ska utformas kring dessa elever. Intentionen var också att skapa förståelse och kunskap utifrån lärarens vardag, vilket skulle kunna bidra till att utveckla ett proaktivt kring individintegrerade särskoleelever. Samspelet med individintegrerade särskoleelever framkallar tankar och funderingar hos lärare hur de i vardagen ska få helheten att fungera för läraren själv och för den individintegrerade eleven. Utifrån hur vårt utbildningssystem är uppbyggt kan det vara centralt att studera hur detta dilemma tar sig i uttryck i skolan, för att försöka förstå verksamhetens olika trångmål och för att kunna möta det. Claes Nilholm (2007) uttrycker att dilemman alltid kommer att finnas i skolan och därför måste studeras för att möjliggöra lösningar. Begrepp som är centrala är integrering och inkludering och fungerar som teoretisk ram i studien. Metoden som används för att genomföra studien är en kvalitativ intervjustudie där Kvale och Brinkmanns (2009) metodologiska process med de sju stadierna (se bilaga 4), kom att utgöra grunden för organisationen av detta arbete. I de olika stadierna beskrevs utförligt processen, som ett sätt att försöka uppnå struktur och tydlighet. 8 högstadielärare deltog i intervjustudien, alla med erfarenhet av individintegrerade särskoleelever i sin undervisning. Resultatet visade att lärarna upplever det som positivt att särskoleelever har möjlighet att individintegreras. Flertalet upplever dock svårigheter med det då t.ex. tid inte räcker till och viss ovisshet kring hur man ska gå tillväga finns. Respondenterna kan se både för- och nackdelar med individintegrerade särskoleelever på individ-, grupp-, och organisationsnivå. Respondenter beskriver också att de behöver stöd på olika sätt kring dessa elever. Studien kan utgöra ett bidrag till ytterligare reflektion kring hur man som specialpedagog kan möta upp, handleda, samordna och fördela resurser.   Nyckelord: integrering, inkludering, individintegrering av särskoleelever, lärare, lärarintervju.