Mobbning är idag ett begrepp som alla i samhället tar på stort allvar. Mobbning som företeelsehar funnits länge även om själva begreppet är relativt nytt. Det finns även inskrivit i svenska skolans läroplan att all personal på skolan ska arbete för att motverka trakasserier och konfliktsituationer. Syftet med denna studie är att undersöka vilken kunskap blivande lärare har om begreppet mobbning. Vidare är syftet att undersöka hur de under sin utbildning förbereds på att hantera mobbning. För att uppnå detta syfte har en kvalitativ metod använts, där sex blivande lärare intervjuades med semistrukturerade intervjuer. För att komplettera denna användes en kvantitativ undersökning med en enkätstudie. Studiens resultat visar att en stor del av de blivande lärarna endast har en grundläggande och allmän uppfattning om vad mobbning är och att dennabaseras på deras tidigare erfarenheter. Resultatet visar också att blivande lärare inte känner sig förberedda på att hantera mobbning och konflikter i skolanpå grund av att de anser sig ha fått en bristfällig utbildning i ämnet.

Syftet med undersökningen var att ta reda på hur idrottslärare på högstadiet definierar ordet inklusion och hur idrottslärarna inkluderar elever med rörelsehinder i den vanliga idrottsundervisningen. För att lyfta fram elevens röst, så var även syftet med denna undersökning att ta reda på hur det är att vara med på idrottsundervisningen, sett från en rörelsehindrad elevs perspektiv.    Fyra idrottslärare och en elev som sitter i rullstol har genom kvalitativa intervjuer visat att lärarna anser att inkludering är någonting centralt och viktigt i dagens idrottsundervisning. Idrottslärarna i studien hade liknande definitioner av inklusion och menade att det är viktigt att hela tiden kunna anpassa undervisningen så att eleverna kan utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. Lärarna gav som exempel att under till exempel orienteringsmomentet så fick eleven orientera på en stadsbana där underlaget var mer anpassat för rullstol. Eleven i undersökningen beskrev att denne aldrig känt sig utanför på idrottslektionen och förklarade vikten av att ha en bra dialog tillsammans med sin idrottslärare.   Alla idrottslärare som deltog i studien var medvetna om vilka anpassningar som behövdes göra när en rörelsehindrad elev fanns med på idrottslektionerna. Ingen av lärarna tyckte att dessa anpassningar var något hinder, utan lärarna menade att det snarare kunde ses som något positivt och lyfte fram hur bland annat klassamanhållningen kan förbättras.

Syfte och frågeställning: Syftet med studien är att undersöka hur grundskolelärare i idrott och hälsa, verksamma i Stockholms län, bedriver sin undervisning mot simkunnighet. Detta syfte besvaras med hjälp av följande frågeställningar: Hur definierar lärare i idrott och hälsa begreppet simkunnighet? Hur arbetar lärare i idrott och hälsa för att uppnå simkunnighet hos eleverna? Vilka faktorer anser lärare i idrott och hälsa påverkar simundervisningen? Metod: För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes fyra kvalitativa intervjuer med grundskolelärare i idrott och hälsa, verksamma i Stockholms län. Urvalet baserades på två parametrar, avstånd till simhall och ekonomi. Resultat: Resultatet visar att lärarna bedömer elevernas simkunnighet utifrån definitionen i Lgr11, men att de använder sig av den nordiska definitionen vid simtester. Samtliga lärare arbetar för att eleverna ska nå simkunnighet genom att bedriva olika former av simskola och simträning. Gemensamt mål med all undervisning i simning är att eleverna ska nå kunskapskravet, ’’eleven kan även simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge’’ (Skolverket 2011, s. 58-61). En av faktorerna som styr hur simundervisningen bedrivs är just lärarnas mål med undervisningen, att eleverna ska nå kunskapskravet. Övriga faktorer som påverkar hur simundervisningen bedrivs är avstånd till simhall samt skolledningens inställning, vilken påverkar lärarens resurser såsom ekonomiskt upplägg, tillgång till personal och tid för undervisning. Resultatet visar även att faktorer som påverkar elevernas möjlighet att nå simkunnighetskravet är elevens fysiska förutsättningar (ex. motorik och kondition) och bakgrund (etnisk, religiös och kulturell). Slutsats: Utifrån studiens resultat är slutsatserna att kunskapskravet för simkunnighet i Lgr11 borde kompletteras till den nordiska definitionen av simkunnighet, “Simkunnig anses den vara som kan falla i vattnet, få huvudet under ytan och efter att åter ha tagit sig upp till ytan, kan simma 200 meter på djupt vatten varav 50 meter på rygg” (Svenska simförbundet 2014-08-21). Detta för att bidra till en mer likvärdig undervisning och bedömning. Undervisningen på skolor är situationsanpassad och målet med simundervisningen är att eleverna uppnår kunskapskravet. Den starkaste faktorn som påverkar simundervisningens upplägg är avståndet till simhall och den största faktor till att elever inte uppnår simkunnighet beror på elevens fysiska förutsättningar och bakgrund. Resultatet pekar mot att det snarare är ett områdes socioekonomiska situation än kommuninvånarnas ekonomiska förutsättningar som påverkar simkunnigheten. / <p>Fristående kurs Idrott III VT 2014.</p>

Att som barn få goda upplevelser av fysisk aktivitet kan leda till ett fysiskt aktivt liv även i vuxen ålder. Detta i sin tur kan bidra till ett välmående liv. Barn spenderar en stor del av sin vardag i skolan och därmed är raster tillfällen då de kan få möjlighet att utöva fysisk aktivitet. Trots kunskap om fördelarna med fysisk aktivitet är många elever inaktiva mer än 50 % av rasten. Anledningarna till varför de är inaktiva kan vara många. Elever har olika behov och deras åsikter och rastaktiviteter kan vara källor till att få reda på vad som skulle kunna få dem mer fysiskt aktiva under rasten. Syftet med denna mikroetnografiska studie är att, med fokus på; skolgården, läraren, samt klassen, synliggöra elevers fysiska aktivitet under rasten. Detta för att elevers handlingar, i relation till vad de uttryckt i tidigare gruppsamtal, kan bidra till mer kunskap om fysisk aktivitet på rasten. Studien skedde i två klasser, en årskurs fyra och en årskurs fem, på två skolor i södra Sverige. Efter observationer, analys och diskussion visade det sig att elevernas uttryckta ord och handlingar till viss del skilde sig från varandra. Vi kan konstatera att en kombination av kommunikation och uppmärksamt iakttagande under rasten ger en tydligare inblick i vad som kan skapa en mer fysiskt aktiv rastkultur.

In 2011, the Swedish National Agency of Education introduced a new national curriculum including the compulsory school and upper secondary school. The new curriculum has been widely discussed by media and in the schools. This essay aims towards investigating how four History teachers in two upper secondary schools have experienced the introduction to the new curriculum, and whether they believe that the new curriculum has affected their teaching practice. The investigation conducted in this essay is based on four semi-structured interviews with four History teachers who work at two upper secondary schools situated in different towns of Sweden. The results of the investigation indicate that the interviewed teachers have experienced the transitional period between different curricula to have worked well even if it has been time demanding and also has increased their work effort. The results also indicate that it has been a cooperation between the teachers in order to transform the own practice to fit the standards set in the new curriculum. The cooperation has also involved helping each other to approach certain aspects, as for example, grading and assessment. The results also show that the individual teacher has needed to change his/her practice in order for it to correspond to the goal criteria in the new curriculum, Lgy11. This work made by the different teachers in order to change their practices seems to have been time well spent since the teachers have given positive response to the new history courses included in Lgy11.

This thesis is about how teachers in natural and social science integrate the upper secondary school library in their teaching and how they use it for their teaching. Literature in connection with the study is described. Qualitative interviews have been done with four teachers from each subject and with an upper secondary school librarian. The study has shown that there are differences between the teachers in social and natural science. One group, consisting of mainly teachers in social science, survey the library collection.They give the pupils suggestions of useful material and sometimes they take out material for the pupils, with help from the librarian. The other group, teachers in natural science, uses library tools, cooperates and discusses with the librarian how the pupils should work when they use the library. These teachers see to it that their pupils get library skill instruction.

Denna uppsats syftar till att undersöka elevers uppfattningar om bra lärare samt om det finns skillnader i dessa uppfattningar mellan elever i årskurs 1-6, elever på studieförberedande gymnasieprogram och elever på yrkesförberedande gymnasieprogram.   För att undersöka detta har 105 gymnasieelever fyllt i en enkät med endast en, öppen fråga: Hur skulle du beskriva en bra lärare? För att fånga upp yngre elevers uppfattningar har ett material publicerat av Kamratposten använts. Detta material publicerades i samband med att Kamratposten utlyste en tävling där Sveriges bästa lärare skulle utses. Dessa olika typer av material har analyserats med utgångspunkt i tre olika typer av kompetens; didaktisk kompetens, ledarskapskompetens samt relationell kompetens. Att analysera materialet med hjälp av dessa begrepp har medfört att skillnader mellan de olika elevgrupperna har kunnat påvisas gällande vilken eller vilka av dessa kompetenser som ges mest utrymme i beskrivningarna.     Resultatet av denna undersökning visar att elever i årskurs 1-6 i hög utsträckning efterfrågar relationella aspekter hos en lärare så som att denna är snäll, stöttande och har en förmåga att vara personlig med eleven. Bland studieförberedande gymnasieelever framkom istället att dessa i högre grad efterfrågade de didaktiska aspekterna av en bra lärare. Vanligt förekommande var här att beskriva vikten av att läraren är kunnig, engagerad och undervisar på ett roligt sätt. Bland yrkesförberedande gymnasieelever fanns inte ett lika tydligt fokus på en enskild kompetens. Istället gavs både didaktiska och relationella aspekter stort utrymme, dock med en större dragning åt de relationella aspekterna.

This work is about popular culture in leisure. Teachers at leisure, on the basis of Education's governing documents working with developing an activity for students when applying the students' own interests. Although these councils are posted, several teachers around the country rejects certain activities or products that the students want to do or play with during their free time at the leisure time. Therefore the purpose of this study is to try to understand what teachers in leisure attitude to popular culture is and if they integrate the popular culture in there activities. To understand this, a qualitative study of interviewed teachers in various leisure was used. The study took place in a small town in Sweden. Both men and women of varying ages participated. The result proved that the teacher’s attitudes to popular culture was relatively negative and it also reflected the content of the activities through a rejection of materials and activities. Why popular culture often opts out of the activities is because leisure teachers relate to their own taste, lifestyle and social background but also that they fear and criticism how it will affect students. Leisure Teachers also mentioned that there is no time to work with students' popular culture interests.

In order to be a good teacher according to preferences from outside the school area, there are many different voices to listen to. The different roles that are assigned for teachers are colliding with the latest research from the pedagogical institutions and therefore the role as a teacher of today is in a complex state of mind. Somewhere, between the traditional role of teaching and the moderating ideal image, reality is revealed in the ambivalent role of the teacher of today. In this pedagogical essay on advanced level we are focusing on obstacles that are hindering the moderating teacher’s role, to be fully developed in the classroom. We will also discuss why it seems to be troublesome for the real world-teacher to live up to the ideal that pedagogical researchers are aiming for. Our claim is that the traditional role of teaching is hindering the development towards a more moderating classroom, because of the society’s assumptions surrounding the role of being a teacher. With our theoretical view of hermeneutics we are using the text analysis as a method to reveal assumptions according to the teacher’s role. With this theoretical point of view, we are trying to explain the complexity of the teacher’s role. Different voices are trying to shape the teacher for their own purposes, which make impressions on today’s educational system and above all the role of the teacher.

Eftersom ett av skolans centrala uppdrag enligt styrdokumenten är att förebygga ojämlikheter av olika slag har intresset i denna uppsats fallit på att studera reproduktion av social ojämlikhet. Då området är förhållandevis outforskat på mikronivå har undersökningen avgränsats till lärarens bidrag till reproduktionsprocessen i klassrummet med fokus på kommunikation. Tillvägagångssättet har varit litteraturstudie. Utifrån den tidigare forskning som gjorts har nyare studier från Sverige och internationellt sammanställts. På detta sätt har tendenser i dagens forskning kunnat identifieras. Sammanvägningen och diskussionen av gamla och nya forskningsrön har lett till att bilden av den reproduktiva processen har kunnat tecknas, om än inte fullständigt. Det teoretiska analysverktyget har varit ramfaktorteorin och kodteorin i kombination med teori om läraren som ledare. Resultaten visar att läraren fortfarande hänfaller åt enkel förmedlingspedagogik samt har ett makt- och kontrollövertag gentemot eleven. Tidsnöd och hänvisningar till läroplanen anges som vanliga förklaringar på varför elever inte görs mer delaktiga i undervisningen. Reproduktionsprocessen karakteriseras generellt av oförmågan att genom kommunikation minska den asymmetriska maktfördelningen. Konkreta exempel på reproduktion är att låta bli att följa upp elevers svar eller tala med dessa på ett institutionaliserat språk som de inte behärskar. Vidare forskning på området behövs. Företrädesvis sådan som undersöker interaktionen mellan elever i klassrummet. Även hur interaktionen utanför klassrummet påverkar den i klassrummet är något som närmare behöver undersökas.