<p>Undersökningens syfte har varit att utifrån relevant litteratur granska vem som främjas bäst av ett utvecklingssamtal, är det eleven, vårdnadshavaren eller läraren. En frågeställning var att undersöka vem som får mest ut av att ha ett utvecklingssamtal. Vidare var att utifrån syftet granska de nationella styrdokument som finns för att se hur utvecklingssamtalet förhåller sig till de riktlinjer som finns uppsatta. För att undersöka frågan har som metod använts en litteraturstudie där ett antal artiklar baserade på avhandlingar fungerat som bas. Studien har även inkluderat annan relevant litteratur i form at textböcker och avhandlingar samt tidningsartiklar. Studien visar på att undersökt litteratur klart och tydligt visar att de flesta elever känner obehagskänslor och blir nervösa inför sitt utvecklingssamtal, samt att lärare bättre behöver få kunskap om hur ett utvecklingssamtal ska gå till samt få en större vetskap om vad det bör innehålla. När det gäller vårdnadshavarens roll finns mycket lite dokumenterat men det visade sig att många vårdnadshavare var nöjda med att gå på elevledda utvecklingssamtal där lärarens roll minimerades.</p>

<p>Skolan är en av Sveriges största arbetsplatser och därmed en viktig arena för arbetsmiljö. Arbetsgivaren har ansvar att arbeta systematiskt för att förebygga ohälsa och tillgodose en trivsam arbetsmiljö. Introduktion ligger inom ramen för arbetsmiljö, vilket medför att arbetsgivaren har en skyldighet att arbeta med detta. Syftet med denna uppsats var att identifiera uppfattningar av fenomenet introduktion bland lärare med avsikt att kunna ge en ökad förståelse av introduktionens betydelse för lärares välbefinnande. Fyra lärare från en medelstor kommun i Mellansverige intervjuades om deras upplevelser och erfarenheter av introduktion. Intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån en fenomenografisk ansats och resultaten visar lärarnas uppfattningar av introduktion som olika former av stöd i beskrivningskategorierna Avsaknad av stöd, Att erhålla stöd, Förmåga till självstöd samt Stöd genom samarbete. En underkategori, Fortgående, visade sig under kategorin Att erhålla stöd. Resultaten visar vikten av att nya lärare får stöd under introduktionsperioden och att personliga egenskaper har betydelse för upplevelse och hantering av introduktionen.</p>

<p>Det huvudsakliga syftet med denna rapport var att undersöka hur elever med rörelsehinder och deras lärare upplevde undervisningen och arbetet i ämnet idrott och hälsa mot en bakgrund av inkludering, integrering och segregering. Detta gjordes genom att intervjuer av 3 stycken rörelsehindrade elever och deras respektive lärare genomfördes. Eleverna fick svara på frågor om delaktighet, gemenskap, utanförskap och läraren, medan lärarna fick svara på frågor kring inkludering, integrering, arbetssätt och bedömning. Jag fann att ingen av eleverna upplevde inkludering direkt negativt däremot integrering och vissa former av segregering samt exkludering. En bra dialog med läraren och att inte bli särbehandlad upplevdes som viktiga delar oavsett vilken form av undervisning eleven hade. En annan tendens var att elevens val av undervisningsform svarade rätt så bra mot lärarens attityder till inkludering, integrering och segregering. Undersökningen visade också att anpassningar av övningar och lektioner efter elevens förutsättningar var en viktig del, inte bara i undervisningen utan även för bedömningen av eleven.</p><p> </p>

<p><p>Mitt arbete handlar om lärares och dramapedagogers uppfattning om sina roller när de arbetar med drama som metod och om likheter och skillnader i deras sätt att arbeta meddrama. För att få information om och kunna jämföra information intervjuade jag några lärare och dramapedagoger från olika klasser. Därefter gjorde jag observationer av samma personers praktik för att få inblick i deras praktiska arbete.</p><p>Resultatet visar att lärarna och dramapedagogerna hade olika syn på vad drama är men samtidigt hade de likadan syn på hur man ska vara som övningsledare. De menar att när man arbetar som övningsledare med de yngre barnen ska man hela tiden ha en överblick över gruppen samt vara bestämd för att barn lätt blir ofokuserade. Däremot menade en av dramapedagogerna att barnens kreativitet skulle komma från barnen medan övningarna var bara ett hjälpmedel att få barnens fantasier att bli konkreta.</p><p>När jag gjorde mina observationer kunde jag se lärares och dramapedagogers delaktighet i dramaövningarna. Oavsett om det var lärarna eller dramapedagogerna så deltog de i övningarna med barnen. De hade överblick över gruppen för att kunna se om det skulle uppstå händelser som kunde störa gruppsammanhållningen. Så fort det hände något störande moment försökte de så fort som möjligt att lösa problemet.</p></p>

<p>Syftet med min undersökning var att ta reda på lärares syn på lärare-elev-relationen. I min rapport belyser jag vad som karaktäriserar en god lärare-elev-relation, hur en god relation etableras, vilken betydelse en god lärare-elev-relation har, samt vilka hinder och svårigheter som lärarna upplever sig ha för att kunna etablera goda elevrelationer. Jag genomförde en kvalitativ intervjustudie för att kunna belysa fenomenet mer nyanserat och djupgående. I studien ingick fem lärare från en gymnasieskola i Kalmar. Urvalet gjordes strategiskt för att garantera att det skulle finnas en spridning vad det gäller lärares kön, år som verksam lärare samt ämneskombinationer. Efter att ha gjort en kvalitativ analys av min insamlade data kunde materialet kategoriseras . Vad som framgick var att en god lärare-elev-relation karaktäriseras av tillit, trygghet samt att det finns en ömsesidig respekt och acceptans. Vidare menade de intervjuade lärarna att en god lärare-elev-relation innebär att det finns ett samspel mellan lärare och elev där båda parter bekräftar varandra och visar att relationen är viktig. Ett effektivt tillvägagångssätt för att etablera goda relationer är att använda sig av humor och tillämpning av gemensamma referenspunkter. Betydelsen av en god relation tillskrivs av lärarna som stor. De menade att en god relation kunde verka motiverande för eleverna i sitt skolarbete. Svårigheter och hinder som lärarna upplevde i relationsetablerandet är elevens negativa inställning till skolan, att både lärare och elev eller någon av parterna intar en alltför distanserad eller nära förhållningssätt gentemot varandra, men också att personkemin inte fungerar.</p>

<p>I mediarapportering och av egen erfarenhet från verksamhetsförlagd utbildning anser forskaren i denna uppsats att en negativ bild av lärares attityder till att använda datorer i sitt arbete framträder. Även forskning inom området visar att lärare har förhållit sig kritiska till införandet av teknik på skolorna. Dock visar undersökningar att lärare ställer sig alltmer positiva till användandet av datorer samtidigt som lärares kompetens inom området ökar. Syftet med föreliggande undersökning är därför att undersöka lärares attityder till datoranvändning i skolan, såväl administrativt som i undervisning. Lärares attityder angående kunskapsutveckling, möjligheter/hinder samt relationen mellan lärare och datorer har undersökts och jämförts med forskning inom området. Undersökningen har bestått av kvalitativa intervjuer i samtalsform med ett antal lärare som undervisar i år 4-6 i en medelstor stad i Sverige. Resultatet är att lärarna i stort är positiva och ser stora möjligheter med datoranvändning i skolan, framför allt som motivationshöjare för eleverna vilket främjar kunskapsutvecklingen. Som hinder till datoranvändning i skolan ser respondenterna främst lärarnas brist på kompetens men även tillgänglighet. Respondenterna anser att lärarrollen har förändrats under de senaste åren till viss del beroende på datoranvändandet.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>331 svenska högstadielärare bedömde i en enkät tio olika förnamn</p><p>på fiktiva elever inom fem dimensioner: framgångsrik, populär</p><p>bland kamrater, social förmåga, maskulin/feminin och</p><p>socioekonomisk status. Namnen valdes enligt följande: två vanliga</p><p>namn, två ovanliga, två namn vanligast bland höginkomsttagare,</p><p>två vanligast bland låginkomsttagare och två av icke-svenskt</p><p>ursprung. Hypoteserna var att förnamnen skulle ha olika</p><p>konnotationer, att detta skulle visa sig inom samtliga fem</p><p>dimensioner samt att vanliga namn och namn typiska för</p><p>höginkomsttagare skulle få en mera positiv bedömning än övriga.</p><p>Undersökningen gav stöd åt samtliga hypoteser.</p><p>Effektmagnituderna var stora. Respondenternas kön, ålder och</p><p>yrkeserfarenhet påverkade vissa bedömningar signifikant men</p><p>effektmagnituderna var små. Resultaten indikerar att</p><p>namnkonnotationer är ett förekommande fenomen även i Sverige,</p><p>åtminstone på högstadiet.</p><p>Nyckelord. Förnamn, lärare, namnkonnotationer.</p> / <p>Abstract</p><p>In a questionnaire, 331 Swedish junior high school teachers assessed</p><p>ten first names of imaginary students across five dimensions; success,</p><p>popularity, social skills, masculinity/femininity, and socioeconomic</p><p>status. Names were chosen as follows; two common and two</p><p>uncommon names, two names common among high-income groups,</p><p>two common among low-income groups and two names of non-</p><p>Swedish origin. It was hypothesized that these first names would have</p><p>differing connotations in all five dimensions and that common names</p><p>and names common in high-income groups would be judged more</p><p>favourably than the other names. The results support all these</p><p>hypotheses. Effect sizes were large. Respondent sex, age and</p><p>experience affected some results significantly, but effect sizes were</p><p>small. Results indicate that name connotations are a factor in Sweden</p><p>too, at least in junior high school.</p><p>Keywords: First names, teachers, name connotations</p>

<p>Lärare i förskolan och skolan möter föräldrar i utvecklingssamtal en till två gånger per år och vi vill genom denna studie undersöka hur de beskriver kontakten med föräldrar i utvecklingssamtal.</p><p>Vi har tagit del av tidigare forskning som beskriver utvecklingssamtal i förskolan och skolan samt mötet som sker mellan lärare och föräldrar i samtalet.</p><p>En kvalitativ studie har genomförts genom intervjuer med fyra lärare i förskolan och fyra lärare i skolan. I resultatredovisningen, under sex olika avsnitt, sammanställer vi de beskrivningar vi erhållit och varje avsnitt avslutas med en sammanfattning.</p><p>Resultatet visar att lärares beskrivningar angående kontakten med föräldrar i utvecklingssamtal inte skiljer sig nämnvärt. Det framkommer att alla intervjuade är överens om att föräldrars engagemang i utvecklingssamtal skiljer sig åt, majoriteten av lärarna förespråkar ett större engagemang från föräldrars sida. De anser att ett gynnsamt utvecklingssamtal för både dem och föräldrar innebär ett samspel där de tillsammans diskuterar barnets situation och kommer fram till lösningar på eventuella problem. För att skapa ett gynnsamt utvecklingssamtal är tillit och förtroende viktiga komponenter, likaså att båda parter är väl förberedda. Det framgår av intervjuerna att det finns vissa förhållanden som kan komplicera kontakten med föräldrar i utvecklingssamtal. Exempel som framkommer är föräldrar som inte kan acceptera att sitt barn har svårigheter samt att som lärare behöva ta upp något som föräldrar kan uppleva som kritik. Hur lärarna känner inför dessa samtal varierar, det framkommer att lärares erfarenhet av utvecklingssamtal spelar en betydande roll angående hur komplicerat det upplevs.</p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka ekonomiskt utsatta barnfamiljers vardagsvillkor i relation till skolan. Barns och föräldrars möjligheter och begränsningar kan förstås utifrån lärarens förväntningar på och föreställningar om konsumtion. Våra centrala frågeställningar är: vilka förväntningar har lärare på föräldrar i fråga om konsumtion och vilka föreställningar finns bland lärare om föräldrars möjlighet att konsumera. Ytterligare en frågeställning är om det går att finna någon relation mellan lärares förväntningar på konsumtion och socioekonomiskt skolområde. För att besvara våra frågeställningar intervjuar vi åtta lärare från olika socioekonomiska skolområden i två kommuner med hög segregation.</p><p>I vår studie finner vi att lärare i hög grad knyter de krav de anser sig kunna ställa på föräldrar i fråga om konsumtion till vilket socioekonomiskt område som de arbetar i. Den dominerande föreställningen är att familjer generellt har ekonomiska möjligheter att tillhandahålla utekläder av god kvalitet, gymnastikkläder, cykel, skridskor, hjälm och matsäck och även en mindre summa pengar. Lärarna anser dock att liknade krav inte kan ställas på familjer i de lägre socioekonomiska skolområdena. I dessa områden arbetar lärarna aktivt för att alla barn ska inkluderas i verksamheten, där även undervisningens utformning i olika avseenden nämns i intervjuerna. Att undervisning avpassas utifrån barns olika ekonomiska förutsättningar nämns inte av lärarna i de högre socioekonomiska områdena och det förekommer oftare att barn som saknar utrustning för att kunna delta i aktiviteter istället ges andra alternativ. Detta medför att ekonomiskt utsatta familjer kan få det besvärligare i de högre socioekonomiska områdena. I dessa områden finns en högre risk för att barn erfar begränsade möjligheter till socialt deltagande, både i undervisningssituationen och i aktiviteter som kräver utrustning för att delta.</p><p>I vår studie finner vi att konsumtion är knutet till föreställningar om vad som utgör normala livsvillkor för barnfamiljer, gott föräldraskap och att barns brist på materiella tillgångar också utgör en markör för sociala förhållanden i familjen. Lärare har olika förväntningar på konsumtion som kan knytas till uppfattningar om gott föräldraskap. Föreställningarna om det goda föräldraskapet förutsätter ekonomiska möjligheter till såväl materiellt som socialt nödvändig konsumtion. Ytterligare en föreställning som framkommer i intervjuerna handlar om att familjers möjlighet att köpa det som behövs till barnen hänger samman med vilka prioriteringar som görs i familjen. Familjer som inte kan uppfylla föreställningar om vad som</p><p>utgör normala livsvillkor för barnfamiljer ses av dessa lärare som avvikande. Det framkommer också att föräldrar som prioriterar de interna kraven riskerar att inte bli betraktade som goda föräldrar om de samtidigt inte tillgodoser de externa kraven. I studien finner vi också att lärare och föräldrar aldrig diskuterar familjers ekonomiska situation. Lärare uttrycker ändå ett behov av att identifiera familjer som har det sämre ekonomiskt ställt, särskilt i de lägre socioekonomiska områdena. När lärare på omvägar eller genom barnens materiella standard försöker bilda sig en uppfattning om familjernas ekonomiska situation, finns en risk att ekonomiskt utsatta familjer, som lyckas väl med att inte avvika, inte blir erbjudna hjälp.</p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka hur instrumentallärare bemöter och undervisar nervösa elever. Fyra lärare har intervjuats, två från en kulturskola och två från en musikhögskola. Resultatet visar på vikten av att sätta relationen mellan läraren och eleven i centrum. Läraren har stora möjligheter att påverka en elevs nervositet både på ett positivt och negativt sätt, beroende på hur man är som person och genom sitt sätt att bemöta eleven. Det är viktigt att lära känna eleven och vara uppmärksam och lyhörd på hur denne är och mår. Att öppna sig för eleven är också betydelsefullt i detta sammanhang. Som lärare är det nödvändigt att ha en god människokännedom för att kunna skapa en god stämning och en fungerande dialog mellan lärare och elev. Vi har också funnit att lärarens relation och förhållande till musik i stort kan ha en avgörande betydelse för elevens musikintresse. Undersökningen har också belyst olika metoder som läraren kan använda sig av i undervisningen för att arbeta med elevens nervositet. Här har det framkommit att mental träning är användbar och att man kan visa elever olika metoder att tackla sin nervositet. Exempel på detta kan vara allt ifrån att ta hjälp av publiken i uppspelningssammanhang till olika typer av målprogrammering och avslappning. </p>