Jämställdhet har varit ett prioriterat värdegrundsarbete inom skolväsendet sedan skollagen fastställdes 1985. Läroplanen för förskolan (Lpfö -98) och för grundskolan samt förskoleklassen (Lpo -94) förtydligar skolornas skyldigheter och lärarnas uppdrag att verka för jämställdhet. Trots detta har delegationen för jämställdhet i förskolan (SOU 2006:75) och delegationen för jämställdhet i skolan (SOU 2009:64) fastslagit att det inte är mycket som hänt. I denna uppsats redovisas en enkätundersökning som har gjorts med 146 lärare på 9 skolor inom 3 av 6 skolområden i en medelstor kommun i södra Sverige. Lärarna var från förskolor, grundskolor åk F-5 och åk 6-9 och fick svara på hur de upplever att de har stöd och kunskap i jämställdhetsarbetet. Frågorna handlade om stöd från likväl stat, kommun, skolledare och kollegor. De har också fått svara på i vilken grad de anser att arbetet är aktivt och hur det drivs. Strävan har varit att jämföra skolnivåerna för att se vilka skillnader som finns. I studien har också ingått att titta närmre på hur kommunen har riktat stödinsatser till skolorna och lärarnas jämställdhetsarbete varvid en intervju har genomförts. Resultatet visar att det finns stora skillnader mellan förskola och åk 6-9 i hur lärarna upplever att de har fått stöd i arbetet. Lärarna i åk 6-9 utmärker sig tydligt genom att de är få som anser att jämställdhetsarbetet är aktivt, ytterst få som upplever att skolledarna har drivit på arbetet och att kommunen har riktat stöd till deras arbete. Förskolelärarnas upplevelser visade sig vara tvärtom. Men resultatet visar också att det finns tydliga brister i stödinsatser till lärarna generellt. Lärarna påtalar tydligt bristen på vidareutbildning och kompetensutveckling i ämnet genus/jämställdhet. Forskning, rapporter och utredningar har alla fastslagit att kunskap är en nödvändighet för att komma vidare i jämställdhetsarbetet. I undersökningen syns det att en stor del av denna kunskap saknas. Lärare har fortfarande svårt att reda ut de grundläggande begreppen och de efterfrågar mer kunskap för att mer aktivt kunna arbeta med jämställdhet. Det är skolledare och kommun som måste ge dem detta stöd så att de får möjlighet att utveckla sina kunskaper. Kommunen påbörjade 2007 ett utvecklingsarbete för att ge bättre stöd till skolornas arbete och har tagit ett initiativ genom att utbilda skolledare och jämställdhetsutvecklare. Än syns dock inga resultat från detta arbete ute i verksamheterna. I diskussionen belyses de brister som finns och hur kommunens arbete kan komma vidare.

Denna rapport var en kvalitativ empirisk intervjustudie där fyra lärare deltog som alla hade någon form av hörselproblematik. Syftet var att undersöka hur lärare med hörselskador upplever buller i den egna arbetsmiljön. Vidare var syftet att undersöka lärarnas sätt att hantera den problematik som hörselskadan medför i deras arbetsmiljö. Informanterna utsattes för, i deras mening, höga ljudnivåer mellan 1-4 timmar per arbetsdag. När det gällde hur hörselproblemen påverkade dem i deras yrkesutövande upplevde lärarna att det medförde det vissa positiva effekter, då genom en ökad disciplin bland eleverna samt minskade ljudnivåer i klassrummet. Det påverkade dem även negativt då genom exempelvis svårigheter att alltid uppfatta vad elever sa, trötthet samt deltidssjukskrivning. Sättet informanterna hanterade hörselproblemen var bl.a. genom att läsa på läppar och genomtänkta pedagogiska val för att underlätta för dem utifrån deras specifika hörselproblem. Lärarna i studien betonade även vikten av att ha en god ordning på lektionerna för att minska ljudnivån, de var även noga med att berätta för eleverna om sin hörselproblematik vilket gjorde att eleverna försökte hålla ner judnivån tack vare visad hänsyn. / The report was an empirical qualitative interview study in which all four teachers who participated had some form of hearing problem. The aim of the study was to determine how teachers with hearing impairment perceive noise in their working environment. Furthermore, the aim was to examine teachers' ways of dealing with the problems that occur in their working environment due to their hearing impairment. The subjects were exposed to, in their view, high noise levels during 1-4 hours per working day. When questioned about how their disabilities affected them in the workplace, some positive effects where observed. In particular it led to increased discipline among the students as well as an improved working environment. Some negative effects were also observed. Such as having difficulties understanding conversations due to hearing impairment, fatigue and part-time sick leave. The informants handled auditory problems by lip-reading and adapting their educational techniques based on their specific hearing problems. The teachers in this study stressed the importance of maintaining good order during in the classroom in order to reduce noise, furthermore they informed their students about his or her hearing problem which encouraged students to minimize noise out of respect for the teacher's disability.

Syftet med denna studie har varit att undersöka fyra lärares uppfattningar och tankar om kristen tro i arbetet på en mångkulturell skola. I arbetet ingår intervjuer med fyra kristna lärare och deras perspektiv över att vara religiös i ett månkulturellt samhälle. Arbetet innehåller också en lexikon definition och litteraturgenomgång om religion, kultur, samhälle och religion i skolans historia. I arbetet framkom det att tro bland annat inte är något man talar högt om utan något privat men samtidigt inget man förnekar. Acceptans för andra religioner och deras högtider fanns men förståelsen för dessa var svår. Det framkom att genom att ha en religiös tro har man förståelse för andras religioner och är på samma plan och delar samma värderingar med troende av samma församling. Även att undervisningen kan influeras av den kristna tron och dess värderingar.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på vilken uppfattning SO-lärare har om relationen mellan lärarens pedagogiska, sociala och administrativa uppdrag i dagens grundskola. Ur syftet formulerades två frågeställningar som riktade sig mot att undersöka vad som ingår i lärarens uppdrag och hur SO-lärare upplever detta uppdrag. Arbetet baseras på fyra intervjuer där varje respondent har behandlat fem frågeområden för att besvara arbetets frågeställningar. Den tidigare forskningen visar att det råder ett tufft arbetsklimat för dagens lärare. Kraven på vad läraren ska genomföra och uppfylla har ökat och upplevs fortsätta att öka. I litteraturen framgår vilka åligganden styrdokumenten uttrycker att läraren har samt vilka rättigheter och skyldigheter läraren har i sitt arbete med inriktning på arbetstid och arbetssituation. Det som framgår av det empiriska materialet i arbetet är att den tidigare forskningen och arbetets undersökning överensstämmer i mycket. Bland annat känner SO-lärare av problematiken som uppstår då läroplanen ska uppfyllas gällande elevernas individuella utveckling samtidigt som elevgrupperna består av trettio elever. En skillnad som framgick var att den tidigare forskningen ger en något mer kritisk och negativ bild av hur lärare upplever sitt uppdrag än vad SO-lärarna i arbetet framställde. Det framgår också i det empiriska materialet att det finns skillnader i hur SO-lärare uppfattar sitt uppdrag i relation till andra ämneslärare.

Sammanfattning 331 svenska högstadielärare bedömde i en enkät tio olika förnamn på fiktiva elever inom fem dimensioner: framgångsrik, populär bland kamrater, social förmåga, maskulin/feminin och socioekonomisk status. Namnen valdes enligt följande: två vanliga namn, två ovanliga, två namn vanligast bland höginkomsttagare, två vanligast bland låginkomsttagare och två av icke-svenskt ursprung. Hypoteserna var att förnamnen skulle ha olika konnotationer, att detta skulle visa sig inom samtliga fem dimensioner samt att vanliga namn och namn typiska för höginkomsttagare skulle få en mera positiv bedömning än övriga. Undersökningen gav stöd åt samtliga hypoteser. Effektmagnituderna var stora. Respondenternas kön, ålder och yrkeserfarenhet påverkade vissa bedömningar signifikant men effektmagnituderna var små. Resultaten indikerar att namnkonnotationer är ett förekommande fenomen även i Sverige, åtminstone på högstadiet. Nyckelord. Förnamn, lärare, namnkonnotationer. / Abstract In a questionnaire, 331 Swedish junior high school teachers assessed ten first names of imaginary students across five dimensions; success, popularity, social skills, masculinity/femininity, and socioeconomic status. Names were chosen as follows; two common and two uncommon names, two names common among high-income groups, two common among low-income groups and two names of non- Swedish origin. It was hypothesized that these first names would have differing connotations in all five dimensions and that common names and names common in high-income groups would be judged more favourably than the other names. The results support all these hypotheses. Effect sizes were large. Respondent sex, age and experience affected some results significantly, but effect sizes were small. Results indicate that name connotations are a factor in Sweden too, at least in junior high school. Keywords: First names, teachers, name connotations

Syftet med föreliggande studie var att ur ett folkhälsoperspektiv undersöka hur år 6-9-lärare upplever skolans drogförebyggande arbete. Sexton intervjuer genomfördes med år 6-9-lärare som arbetat heltid sedan 2002. Intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Tre kategorier som beskrev hur lärare upplevde skolans drogförebyggande arbete framkom: Att bidra till elevers självinsikt, Skilda förutsättningar och Lärares grad av engagemang. Dessa utgör tillsammans det övergripande temat: Ambivalens i stöd, samverkan och struktur. Informanterna beskrev att arbete med värdegrund i skolorna är positivt och att det uppskattas av både elever och personal. En oenighet framkom beträffande hur stort ansvar som bör läggas på lärare i drogförebyggande sammanhang och vilken personlig inställning som är önskvärd. Informanterna beskrev också olika grader av engagemang i det drogförebyggande arbetet. Ingen av informanterna upplevde LAST’N-projektet som negativt utan väntade sig en vidareutveckling av det påbörjade arbetet. Forskning bör fortsättningsvis bevaka hur det drogförebyggande arbetet fortlöper, samt även leda till utformning av en handlingsplan som kan fungera som mall för de olika skolornas handlingsplaner. Riktlinjer bör tas fram för att involvera all skolpersonal samt andra arenor så att ungdomarna får en enhetlig värdering och attityd från samhället.

Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att undersöka lärargiven feedback till elever under lektioner i ämnet idrott och hälsa på gymnasienivå. Frågeställningar ● Vilken typ av feedback ges? ● På vilket sätt ges feedbacken? ● Vad är lärarens syfte med feedbacken? Metod I studien används både deltagande observationer och ostrukturerade intervjuer. Tre lärare med varierande ålder och tid i yrket valdes ut och observerades vardera under två lektioner i idrott och hälsa. Därefter genomfördes en intervju med observationerna och studiens frågeställningar som utgångspunkt. Resultat Feedback kan vara bland annat positiv, negativ, neutral och konstruktiv. Kombinationer av de olika typerna förekommer och riktas både mot elevernas prestationer under lektionsaktiviteterna samt mot deras beteende eller uppförande i största allmänhet. Syftet med den feedback som förmedlas av läraren är flerfaldigt, då den både kan fungera som generell uppmuntran och motivationshöjare, för att skapa ett gynnsamt arbetsklimat, förbättra elevernas teknik i olika övningar eller för att guida dem på vägen mot betyget i ämnet idrott och hälsa. Slutsats Feedback förekommer i en mängd former där olika typer och tillvägagångssätt kombineras för att uppnå ett syfte. När läraren har ett mål med lektionen eller situationen kan olika kombinationer av feedback framföras på ett sådant sätt och med en sådan avsikt att detta mål förhoppningsvis närmas eller uppfylls. Även när feedbacken kommer spontant från lärarens sida fyller den ett syfte och påverkar lektionen.

Nyutbildade lärare upplever ofta en kaotisk första tid i sitt yrke. Några av landets forskare inom induction (Fransson, Morberg och Paulin) redovisar överensstämmande resultat. De nya lärarna erfar bland annat stress, brist på kontroll samt att de sociala frågorna kring eleverna tar upp värdefull undervisningstid. Utifrån den bakgrunden finns på högskolan i Gävle ett inductionnätverk, vilket arbetar med utformandet av stöd till nya lärare. Detta sker genom praxisnära och deltagarorienterad forskning i samarbete med några av de omgivande kommunerna. Deltagare i nätverket är forskare från högskolan, personer från kommunerna, vilka arbetar med skolutveckling samt representanter från berörda fackförbund. Forskningen har hittills, till största del, utgått från de nya lärarnas egna uppfattningar om sin situation. Under en nätverksträff uppkom dock önskemål från en deltagande kommun om ökad kunskap kring hur rektor ser på de nya lärarnas situation, grundat kring det ansvar de har. Utifrån denna nya och intressanta vinkling valdes detta forskningsområde inför föreliggande examensarbete. Med anledning av att området är relativt outforskat sågs även möjligheten att bringa, åtminstone en liten mängd, ny kunskap. Då förslaget på forskningsområde kom från en kommun kom examensarbetet att få en uppdragsgivare på förvaltningsnivå. Syftet, att studera hur rektor ser på nya lärares första tid i yrket, formulerades av uppdragsgivaren och författaren tillsammans. Som avgränsning av syftet formulerades tre frågeställningar, hur ser rektor på nya lärare, hur ser rektor på nya lärares kompetens och hur tänker rektor vid anställning av nya lärare? Undersökningens karaktär är en fallstudie av samtliga 17 rektorer i X kommun. Rektorerna har intervjuats utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Svaren har därefter skrivit ned på papper, dock inte ordagrant. Utifrån utsagorna har sedan resultatet utarbetats. Detta har redovisats inom respektive frågeställning. Resultatet visar att rektorer har en god bild av de nya lärarnas arbetssituation. I de flesta fall erbjuds mentor, enligt det framarbetade avtalet med förvaltningen i kommunen. I övrigt erbjuder de inget nämnvärt stöd. Vid rekrytering är det arbetslagets sammansättning som är den tyngst avgörande faktorn. De flesta av rektorerna tänker inte annorlunda vid anställning av en ny lärare jämfört med en erfaren trots att det är väl medvetna om vilken arbetssituation de möter. För att få en förståelsegrund till resultatet har relevant litteratur kring rektorsrollen, rektors kontext, rektorsyrkets historiska utveckling samt arbetslagslitteratur bearbetats. Lundgren, Svedberg, Arfwedson samt Hallerström är exempel på författare som nyttjats för detta.

Detta examensarbete handlar om den första tiden i yrket för lärare som har genomfört sin lärarutbildning i Sverige och nu är verksamma på Åland. Inom Norden skall en treårig lärarutbildning vara likvärdig, vilket innebär att en lärarutbildning i Sverige ger behörighet för att arbeta som lärare på Åland. På Åland finns i dagsläget ingen lärarutbildning och personer som avser utbilda sig till lärare tvingas göra det på annan ort, exempelvis i Sverige eller Finland. Syftet med denna undersökning är att beskriva hur den första tiden i yrket ser ut för fyra klasslärare på Åland. Dessa klasslärare har utbildat sig i Sverige och arbetar nu inom grundskolan på Åland. Lärarnas upplevelser och erfarenheter av denna tid samt eventuella dilemman de upplevt beskrivs. Denna undersökning avser även att beskriva lärarnas tankar kring på vilket sätt lärarutbildningen tillgodosett deras behov i sina yrkesroller. En intervjuundersökning har använts som metod för denna undersökning. I intervjuerna deltog fyra lärare verksamma i skolår 1-6 som genomfört sin lärarutbildning efter 2001. Deras arbetserfarenhet varierar mellan några månader till fyra terminer. Resultaten av denna undersökning visar att upplevelserna av den första tiden i yrket varierar från lärare till lärare. Gemensamt kan det dock sägas att elevkontakt, föräldrakontakt, konflikthantering, grupprocesser samt avgränsningen mellan arbete och fritid har upplevts som dilemman under den första tiden i läraryrket. De behov lärarna beskriver att de har är kunskaper kring utanförskap och sociala problem samt en bra kommunikation med kolleger. Detta är behov som de anser lärarutbildningen inte tillgodosett på ett tillfredsställande sätt. De delar som lyftas fram som viktiga i lärarutbildningen är den verksamhetsförlagda utbildningen, pedagogiken samt ämneskunskaper/ämnesdidaktik. Under den första tiden i yrket är det viktigt att lärarna har ett bra stöd då de annars upplever denna tidsperiod som arbetsam, tung och kan känna sig vilsna. Ingen av undersökningens lärare har haft något uttalat stöd under den första tiden i yrket. En övergripande slutsats är att den första tiden i yrket är varierande och erfarenheterna är personliga, det går dock att se både likheter och skillnader mellan de olika lärarnas upplevelser. Slutligen kan det sägas att det finns både positiva delar och brister i introduktionen av nya lärare i deras yrkesliv på Åland.

Dahlqvist, Jeanette & Jansson, Sandra (2007): Mentorskap i grundskolan. Två mentorers och två adepters erfarenheter. Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle. 2007 Läraryrket är en komplex verksamhet vilket kan leda till att nya lärare upplever svårigheter under sin första tid i yrket och förväntningarna stämmer inte alltid överens med hur verkligheten ser ut. Det finns även ett allmänt intresse av att ta tillvara på de kunskaper som den äldre generationen lärare med lång erfarenhet av yrket besitter. Mentorskap har visat sig vara en lyckad strategi när det gäller bemötande av nya lärare och att ta tillvara på erfarna lärares kunskaper. Syftet med examensarbetet var att undersöka hur mentorskap kan fungera och hur mentorskap kan vara utformade. Studiens övergripande frågeställningar utgick från de faktorer som avgör vad mentorskap resulterar i, det vill säga handledarnas egenskaper, adepternas ansvar samt mentorskapets för- och nackdelar. Studiens underlag baseras på fyra semistrukturerade intervjuer med två mentorer respektive två adepter, oberoende av varandra. Samtliga informanter var verksamma i grundskolans tidigare år. Studiens resultat visar att det inte bara är nya lärare som behöver stöd i form av handledning, utan även verksamma lärare som ställs inför uppgifter de anser sig ha bristande kunskaper om. För att ett mentorskap ska bli framgångsrikt behövs ett fungerande samarbete mellan handledare och adept, en väl strukturerad plan, tydliga mål och schemalagd tid avsatt för båda parter. Samtliga informanter har fortsatt samarbetet efter att mentorskapen avslutats och tror att de samarbetat på ett liknande sätt även om mentorskapen inte funnits. Detta kan bero på att informanterna haft sina mentorer respektive adepter på den egna skolan. Enligt tidigare forskning har det också visat sig att mentorssamarbeten kan uppstå naturligt när nya lärare undervisar sida vid sida med en äldre, mer erfaren lärare. Detta ställer mentorskapets mening på sin spets. Studiens mest påfallande resultat är adepternas brist på avsatt tjänstetid. För alla lärare är planeringstiden viktig för att få den ordinarie undervisningen att fungera. Att tvingas ta av denna tid kan vara förödande för många, framförallt för nya lärare som ännu inte blivit trygga i sin yrkesroll. Tidigare forskning tar inte upp detta problem och det är av stor vikt att dilemmat konkretiseras inför framtida mentorskap.