Syftet med detta examensarbete var att belysa lärares perspektiv på ett flerstämmigt klassrum. Fyra frågeställningar ställdes upp kring dialog i undervisningen, nämligen: 1) Lärares uppfattningar om dialog, 2) Lärares metoder i ett dialogiskt klassrum, 3) Lärarens betydelse i ett dialogiskt klassrum och 4) Svårigheter med ett dialogiskt klassrum. För att kunna besvara syfte och frågeställningar intervjuades sex lärare. Från intervjuerna tolkades empirin kvalitativt. I resultatet visade det sig att lärarna ansåg att dialog är väsenligt för att ett lärande ska kunna ske. Det kom fram att diskussioner är nödvändigt för att elever ska lära sig hur demokrati fungerar och att dialog lätt kan förväxlas med en monolog. Lärarens betydelse beskrevs som central för att diskussioner skulle bli lärorika. Flera svårigheter med att skapa ett flerstämmigt klassrum identifierades.

No description available.

Syftet med studien är att få förståelse för och inblick i hur medveten läsförståelseundervisning genomförs i ämnet Sv/SvA i grundskolan. Fokus har lagts på hur metoder och strategier använts medvetet i deltagande lärares undervisning. Denna kvalitativa fallstudie har inslag av etnografi, vilket innebär användande av triangulering av insamlad data på fältet, där datainsamlandet har gjorts genom observationer och intervjuer som sedan teoretiserats med litteraturstudier. I analysarbetet har inslag av etnografiskt tillvägagångssätt använts. Studien visar att läsförståelse är central för all kunskapsinhämtning och en välfungerande ordavkodning är grunden till detta. Det anses viktigt att arbeta med olika metoder och strategier för att få förståelse för olika slags texter. Lärarens roll samt kompetens inom området ses som avgörande faktorer för medveten läsförståelseundervisning. Flera goda exempel på medveten läsförståelseundervisning har iakttagits. Andra undervisningssituationer speglar frånvaron av anknytning till forskning och teori, då metoder och strategier används oreflekterat. / The purpose of the study is to understand and get insight in how explicit reading comprehension instruction is conducted in the Swedish secondary school system. The focus of the study is on the methods and strategies explicitly used by the participating teachers in the study. This qualitative case study has elements of ethnography using triangulation, where the collection of data is by observation and interviews complimented by literature studies. When analyzed and reported we used elements of ethnographic approach. The study shows that reading comprehension is central to all acquisition of knowledge and functioning word decoding is the foundation of this. It is considered important to work utilizing various methods and strategies to understand different genres of texts. The teacher’s role and qualifications within the field are pointed out as a crucial factor for explicit reading comprehension instruction. Several good examples of explicit reading comprehension instructions have been observed. Other educational situations reflect the absence of knowledge of research and theory, as these are not utilized.

I denna studie undersöktes elevers uppfattningar om hur de anser att lärares arbetssätt, ämnets lektionsinnehåll och om vad som motiverar dem till att delta i ämnet idrott och hälsa. Det un-dersöktes även om det fanns några eventuella skillnader mellan könen, det vill säga om flick-or och pojkar hade olika uppfattningar i frågorna. Enkäter användes och delades ut på en gymnasieskola och besvarades av 105 elever i olika klasser som läste idrott och hälsa 1. Ele-verna som deltog i enkäten valdes ut genom ett bekvämlighetsurval då kontakter på skolan fanns sedan tidigare. Teorin som används genom studien är Deci & Ryans motivationsteori ”Self-Determination Theory”. Resultatet visade att flickor och pojkar motiveras olika mycket av lärarens arbetssätt. Flickor värderar lärarens arbetssätt högre än pojkar. Även vilket lek-tionsinnehåll eleverna motiveras av till att delta på lektionerna samt varför de deltar i under-visningen skiljer sig åt mellan könen. Flickor motiveras mer av faktorer som leder till inre motivation i jämförelse med pojkar exempelvis som att förbättra/upprätthålla hälsan. Pojkarna drivs mer av yttre motivationsfaktorer än flickorna, att vinna på lektionerna eller att få betyg är två faktorer som motiverar dem till att delta. En gemensam motivationsfaktor som får både pojkar och flickor att vilja delta på lektionerna i idrott och hälsa är glädjen till ämnet.

Detta är en observations- och intervjustudie av hur gymnasielärare på ett yrkesinriktat program arbetar med tysta och talovilliga elever. Detta är också en studie där jag försökt att observera klimatet i klassrummet och arbetslokaler. Finns det någon möjlighet för en tyst eller introvert att bli bekräftad i klassrummet? Eller är det bara de extroverta som tar plats? Observationerna som gjordes under hösten 2013 visar bland annat att eleverna beter sig på olika sätt i olika studiesituationer, och att lärarna har olika strategier för att hantera såväl tysta som mer talvilliga elever. I intervjuerna framkommer det att de flesta av lärarna är medvetna om dessa strategier och när de behöver använda den. Analysen av observationerna och intervjuerna är inspirerad av den humanistiska tolkningsmetoden hermeneutik.

Bakgrund och syfte I dagens samhälle går mycket ut på att alla människor ska ta för sig, vara utåtriktade och sociala. Så även i skolan. Detta drabbar de blyga och tysta eleverna som inte kan, vill eller orkar leva upp till dessa förväntningar. Den här studien syftar till att ta reda på hur lärare i årskurserna 4-5 arbetar med och bemöter blyga och tysta barn i skolan, samt hur det kan vara för ett barn att växa upp som blyg.    Innehåll I litteraturgenomgången går jag igenom fakta som redan finns, dels i böcker, artiklar och avhandlingar men även i ett radioprogram. I resultatdelen beskriver jag vad jag själv kommit fram till genom fyra kvalitativa intervjuer med lärare och en person som var mycket blyg i skolan. I diskussionsdelen kopplas tidigare forskning och intervjuresultaten ihop med mina egna åsikter och reflektioner.   Resultat För att kort sammanfatta resultatet av detta arbete, så fann jag bland annat att lärare i årskurserna 4-5 har funderat en hel del över hur de ska arbeta med blyga elever i skolan. Från intervjuerna kan det utläsas att om blygheten upplevs som ett hinder för elevens utveckling så bör läraren sätta in åtgärder för att stötta eleven i fråga, efter att ha diskuterat med eleven samt vårdnadshavarna. Om blygheten inte är ett hinder för elevens utveckling så bör skolan endast acceptera att vi alla är olika och att eleverna har rätt att vara som de vill vara.

Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vad forskning lyfter fram om hur läraren genom undervisning och arbete med lässtrategier kan möjliggöra utveckling i läsförståelse. Utifrån detta syfte tar studien sin utgångspunkt i frågeställningarna:  Hur påverkar arbete med lässtrategier elevers läsförståelse? Vilken roll har läraren vid arbete med lässtrategier och läsförståelse? I litteraturstudien har olika vetenskapliga artiklar lästs och analyserats som sträcker sig från år 1984 – 2016. Undersökningsmaterialet i studien består av både nationella och internationella publikationer. Angående studiens första frågeställning visar resultat att undervisningen bör bestå av en variation av högläsning, frågor till text och diskuterande textsamtal för att möjliggöra utveckling av läsförståelse. Användning av metakognitiva strategier i undervisningen har också visat sig vara betydelsefull när det kommer till läsförståelseutveckling.  Utifrån studiens andra frågeställning framkommer det att läraren har en betydande och central roll för undervisning av läsförståelse där läraren erbjuder stöd och modellering med eleverna vid arbete med läsförståelsestrategier.Genom att variera arbetssätt och metoder i undervisningen kan lärare främja elevers läsförståelse så att det bidrar till läsförståelseutveckling. Slutsatsen utifrån studiens resultat är att lärare kan utforma undervisningen på olika sätt men även att lärare behöver vara medvetna om den kunskap som krävs för att i sin tur kunna undervisa elever.

Som blivande lärare i åk F-3 är metoder kring språkutveckling synnerligen relevant att behärska. Genom att ge eleverna varierande undervisning och behärska uttrycksformer som bild, dans, musik och drama bidrar vi till att ge dem en meningsfull skolgång. Dock kan lärarna uttrycka en viss oro inför en sådan undervisning eftersom de anser att de inte har tillräcklig kompetens. Det väckte ett intresse för språkutveckling och varierande uttrycksformer, varpå musik var ett alternativ att granska forskning kring. Genom djupgående granskning och analys av relevant litteratur ämnar denna studie att undersöker relationen mellan musik och språkutveckling i termer av möjligheter och begränsningar. Syftet resulterade i två frågeställningar: Hur kan elevers språkutveckling, enligt forskning, gynnas av att integrera musik i undervisningen? Vilken betydelse har lärarens kompetens, enligt forskning, för elevers möjligheter att få språkundervisning som integrerar med musik? Vår studie besvarar frågorna genom grundlig sammanställning och analys från ett stort urval av tidigare forskning. Sången lyfts upp som en förutsättning för elevernas språkutveckling, på grund av att språk och sång har liknande mönster i form av rytm, tonhöjder och klang. Sång är inte en metod eller undervisningssätt som kostar någonting, dock behövs kunskap från läraren. Lärarens betydelse leder oss in på vår andra frågeställning vilket berör elevernas språkutveckling som integreras med musik. Litteraturstudiens resultat visar att lärarens kompetens utifrån utbildning och tolkning av styrdokument är en viktig del för att möjliggöra att elevers språkutveckling integrerat med musik blir meningsfullt. En god skolgång medför engagemang från eleverna och automatiskt en vilja att lära samt eventuellt förbättra resultaten Vår litteraturstudie visar att musik är en nyckelfaktor till stärkt undervisningssätt och elevengagemang - så sjung ut! Vidare forskning skulle kunna undersöka huruvida digitalisering av musik påverkar elevers språkutveckling och engagemang.

The aim of the present study was to describe how teachers do when teaching primary school children in reading comprehension and how they motivate children to read and promote their interest in reading. Four primary school teachers were interviewed about the methods that they use in their teaching. The study also presents the teachers views on the methods and resources available for them and whether they use different methods when teaching children with reading difficulties. The study also used observations of the teachers at work. The results showed that the teachers worked in a similar way when teaching reading. They worked on children's vocabulary and showed them ways how to ask questions about the contents of the text in beforehand and during reading. The teachers also agreed on the methods that should be used when teaching children with reading difficulties. All the teachers pointed out that their teacher education did not provide them with skills needed to teach reading comprehension. All the teachers were, however, satisfied with the methods and resources that their schools were offering.

Syftet med denna studie har varit att få kunskap om hur lärare i en f-3 skola konkret arbetar för att stärka elevers motivation i ämnet matematik. Studiens frågeställningar har besvarats genom en empirisk undersökning i form av en fokusgruppsintervju med några lärare som för tillfället arbetar i årskurs 1. Resultatet beskriver hur lärarna arbetar för att motivera eleverna i ämnet matematik och flera konkreta exempel ges som förslag. Lärare kan genom sin kompetens och undervisning bidra till att elever blir motiverade i ämnet matematik. Resultatet visar också att förväntningar och sociala relationer spelar en viktig roll för elevers motivation. I diskussionen dras paralleller mellan tidigare forskning kring och lärares erfarenheter kring elevers motivation. I diskussionen ges också konkreta exempel på hur undervisningen kan arrangeras för att främja elevers motivation. I denna studie framkommer det att förförståelse, varierande arbetssätt, bekräftelse och sociala kontexter enligt lärarna är de faktorer som först och främst påverkar elevers motivation. / <p>Matematik</p>