Syftet med denna studie är att få en djupare insyn i hur elevinflytande tas tillvara på i undervisningen, samt belysa vad elevinflytande betyder för respondenterna. De frågeställningar som studien har utgått från har varit: Hur arbetar lärarna i studien för att ge eleverna mer inflytande och makt i undervisningen? Hur resonerar eleverna i studien om sitt inflytande och sin makt i undervisningen? För att utföra studien har vi tagit del av historisk bakgrund och litteratur som har varit relevant för vår undersökning.Vi har sett likheter mellan tidigare forskning och det som vi har sett i våra undersökningar. Forskningen har påvisat att elevinflytandet i undervisningen inte är speciellt starkt och att många elever skulle önska att de får ha mer inflytande i deras undervisning. Genom kvalitativa intervjuer med två lärare och tjugo elever har vi försökt att få en inblick i hur elevinflytandet ser ut i undervisningen, i den valda skolan. Materialet som vi har samlat in har sedan transkriberats och analyserats med utgångspunkt i våra frågeställningar.Resultatet i vår undersökning visar att de flesta elever är nöjda med det inflytande som de redan har. Lärarna i studien har som ambition att göra eleverna mer delaktiga i undervisningen, men menar att de sociala konstruktionerna i klasserna, elevernas ålder och mognad samt tidsåtgången förhindrar lärarna att göra eleverna mer delaktiga.

Denna undersökning har som syfte att granska den tematiskt ämnesövergripande undervisningsmetoden Storyline i förhållande till läroplanerna Lpo94 och Lpfö98. Genomlitteraturstudier och kvalitativa intervjuer har frågställningen kunnat besvaras. Lärarna som intervjuats i undersökningen har förhållningssättet att det är viktigt att i den dagliga verksamheten arbeta för att möta alla barn och att undervisningen ska bedrivas med arbetsmetoder som är så demokratiska som möjligt. Förhållningssättet till tematiskt ämnesövergripande är att utgå ifrån barnens intressen och erfarenheter och för att skapa ett meningsfullt lärande så måste teori förenas med praktik. Resultatet av undersökningen visar att Storyline är en möjlig metod för att arbeta med värdegrunden, barns socialiseringsprocessoch varierat lärande. När det gäller barn i behov av särskilt stöd är metoden dock inte helt oproblematisk.

<p>Validerat; 20110112 (anonymous)</p>

<p>Uppsatsen beskriver vad lärares respekt för elever i skolan kan innebära. Utifrån intervjuer med lärare och elever samt litteraturstudie framkommer synen på respekt för elever i skolan. Undersökningen har gett olika aspekter av respekt för barn där lärare och elever har gemensamma åsikter, men där också olika uppfattningar finns. Resultatet visar att lärares respektfulla bemötande kan innebära lärares lyssnande, elevers medbestämmande, gränssättning, ömsesidighet, hänsyn till barns sociala miljö samt lärares omtanke. Bristande respekt kan innefatta att lärare inte lyssnar, har förutfattade meningar, använder ironi och sarkasm, är irriterade, anklagar oskyldiga och misstror elever. Vidare framkommer att både lärare och elever betonar betydelsen av respekt för elever i skolan.</p>

<p>Syftet med detta arbete är att belysa elevers förhållningssätt till IKT i undervisningen, och lärarnas förhållningssätt till användningen av IKT som verktyg i undervisningen.</p><p>Vi har i vårt arbete tillfrågat 110 elever om deras erfarenheter, intressen och förhållningssätt till IKT. Vi har även genomfört fyra intervjuer med lärare för att kunna uttyda hur lärarna ser på IKT som verktyg i sin undervisning. Vi har använt oss av enkätundersökning till eleverna i årskurserna tre till sex och de intervjuade lärarna arbetar i de aktuella årskurserna.</p><p>För att nå fram till vårt resultat har vi byggt undersökningen på tre ”grundstenar”, som vi anser, kan ha betydelse för elevers och lärares förhållningssätt till IKT. Dessa ”grundstenar” har vi sedan utvecklat till teman, som i sin tur ligger till grund för både enkätundersökningen och intervjufrågorna. De teman som vi har analyserat är: bakgrund, intresse, erfarenhet, tillgänglighet, möjligheter/problem och framtiden, hos både elever och lärare. Detta leder fram till vår diskussion där vi sammanfogar vår undersökning med vår undersöknings bakgrund och vad vi har kunnat utläsa av vårt resultat.</p><p>Vi har kommit fram till att det finns positivt förhållningssätt till att använda IKT i undervisningen. Eleverna ser IKT som en naturlig del av sina liv. Vi har uppfattat att eleverna till viss del är präglade av sina lärares förhållningssätt till IKT i undervisningen. Vi har även kommit fram till att lärarnas eget intresse, tid till förfogande, resurser och utbildningen inom IKT ligger till grund för lärarnas förhållningssätt till IKT i undervisningen.</p><p>Nyckelord:</p><p>IKT- information – och kommunikationsteknik</p><p>Elevers och lärares förhållningssätt till IKT i undervisning</p><p>Enkät och intervjustudie</p>

Uppsatsen beskriver vad lärares respekt för elever i skolan kan innebära. Utifrån intervjuer med lärare och elever samt litteraturstudie framkommer synen på respekt för elever i skolan. Undersökningen har gett olika aspekter av respekt för barn där lärare och elever har gemensamma åsikter, men där också olika uppfattningar finns. Resultatet visar att lärares respektfulla bemötande kan innebära lärares lyssnande, elevers medbestämmande, gränssättning, ömsesidighet, hänsyn till barns sociala miljö samt lärares omtanke. Bristande respekt kan innefatta att lärare inte lyssnar, har förutfattade meningar, använder ironi och sarkasm, är irriterade, anklagar oskyldiga och misstror elever. Vidare framkommer att både lärare och elever betonar betydelsen av respekt för elever i skolan.

Syftet med vår studie har varit att undersöka skolår 1-lärares inställning till utomhusmatematik och i vilken utsträckning de använder sig av denna arbetsform. Vi har även undersökt om användandet av utomhusmatematik skiljer sig mellan skolor i kommunens inner- och ytterområden. Metoden vi använde oss av var kvalitativa intervjuer och vårt resultat har jämförts med hur forskare menar att elever påverkas av matematikundervisning som bedrivs utomhus.  Vi har kommit fram till att samtliga respondenter i sin helhet är positivt inställda till användandet av utomhusmatematik men att det ändå är få som använder det i sin undervisning. Hälften av respondenterna använder utomhusmatematik i undervisningen varav två gör det regelbundet varje vecka. Lärare tillhörande skolor i kommunens innerområden använder utomhusmatematik något mer än lärare tillhörande ytterområdena. De lärare som använder det regelbundet verkar i kommunens innerområden. Det finns ingen forskning som framhäver hur elever påverkas av just matematikundervisning utomhus och vi har därför fått se till undervisning utomhus generellt för att sedan på egen hand koppla detta till matematikundervisning.

A majority of conducted studies connected to democratic socialization and the party-political education has primary affected students in higher education. In this study I intend to find out how primary school teachers handle controversial issues in social science connected to the political parties.  The Swedish Democrats are by many perceived as a controversial party and while the school’s mission is to educate students to think independently another mission implies that certain views are not to be uttered if they stand contrary to the basic democratic values. The aim of this study is to obtain knowledge in and about the teachers view on the dilemma between the more nurturing assignment versus the knowledge assignment and in connection to this how they approach the Swedish Democrats in the classroom. For further immersion the research treats the following questions:   How do teachers view their own role as intermediaries in democratic education?   How to teachers portray the Swedish democrats in education? The survey was conducted by using qualitative interviews. Four primary school teachers who teach social science participated. The results showed that the Swedish Democrats was perceived as a controversial subject in the school as teachers sometimes felt difficulties to teach about this subject. The study also showed that teachers use different methods in the classroom when it comes to organizing the teaching of democracy, when it comes to both content and choice of teaching methods, which ultimately could affect how teachers directly or indirectly portray the Swedish Democrats.

Syftet med föreliggande studie är att utveckla kunskap om hur sånglärare med klassisk inriktning arbetar med återkoppling i sin undervisning. Det teoretiska ramverket är socialkonstruktivistiskt och sociokulturellt och vidrör kommunikationsteori. Två sånglärare och tre sångelever observerades under sånglektioner och intervjuades därefter om återkoppling. Stimulated recall var ett sätt att få syn på hur informanterna talade om vad som hände under lektionen, medan observationerna syftade till att få syn på vad informanterna faktiskt gjorde. Studiens resultat visar att sånglärarna är multimodala i sin återkoppling och ofta förstärker sin verbala återkoppling med rörelser i kroppen. Relationer präglade av respekt och förtroende förefaller vara viktiga för både lärarna och eleverna och tillit är en förutsättning för att återkopplingen ska uppnå sitt syfte. Återkoppling utgör en stor del av den klassiska sångundervisningen och används som en slags metod av lärarna på det sättet att utvecklingen av elevens röst är i centrum och inte slutförandet av en viss uppgift. På så vis tydliggör resultatet att återkopplingen blir införlivad i den klassiska sångundervisningen.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur undervisande lärare i årskurs 1–3 beskriver att de tänker och arbetar med kooperativt lärande för att stärka elevers språkutveckling i ämnet svenska. Studien är av kvalitativ karaktär och material har samlats in från nio lärare med hjälp av semistrukturerade intervjuer som metod. Materialet har därefter, med hjälp av det sociokulturella perspektivet, analyserats. Resultatet visar att samtliga lärare kan se att kooperativt lärande stärker elevers språkutveckling, samtidig som det framgår att lärare väljer att använda arbetssättet i olika stor utsträckning. Vidare framgår det att flertalet av lärare som anser att de arbetar med kooperativt lärande – inte gör detta fullt ut.