<p>Grundskolan i Sverige är obligatorisk för barn. De kan inte själva bestämma om de vill gå i grundskolan eller inte. Den är inte frivillig utan lagen säger att alla barn ska gå nio år i grundskolan. I grundskolan runt om i Sverige arbetar det många personer som inte är behöriga att arbeta som lärare. Läraryrket är ett yrke där det förekommer att en outbildad kan tillfälligt ersätta en utbildad lärare. Syftet med denna studie var att undersöka vad det innebär att vara lärare och att vara professionell inom läraryrket. Idag strävas det mot att alla som undervisar ska vara behöriga lärare, men det har inte uppfyllts än. Metoden i denna studie är kvalitativa intervjuer utförda i Västerbottens län. Det har skett en reformation inom skolan och lärarnas uppdrag har förändrats. För att ge eleverna de bästa förutsättningarna för lärande behövs behöriga lärare ute på skolorna. Resultatet visar att lärarna anser att arbetet i arbetslag gynnar utvecklingen av lärarprofessionen. Ett gemensamt yrkesspråk samt yrkesetik ökar lärarens strävan mot målet att bli professionellt och därmed öka sin status i samhället.</p>

Abstract Ur ett elevperspektiv belyser uppsatsen frågan vad en ”bra” lärare är. Elevers åsikter placeras in i tre större teman; pedagogisk förmåga, social förmåga samt ledarskap. Korrelation mellanvad elever anser viktigt och vad elever anser möta utforskas också. Detta görs via en kvantitativ enkätundersökning. Uppsatsen diskuterar även egenskaperna i relation till vad elever behöver för att klara av sin skolgång och stå rustade mot arbetsmarknaden efter sin skolgång. Tidigare forskning pekar på att undervisning som görs meningsfull innebär att lärare inneharen pedagogisk förmåga. Lärare har social förmåga när det finns ett positivt samspel mellan lärare och elev och när elever blir bekräftade. Ledarskap innebär ett ansvarstagande från både lärare och elevers håll. Organiserad undervisning, tydlighet och när elever får vara med och bestämma betyder också att ett gott ledarskap finns hos läraren. Positiv effekt på inlärningen ges vid varierande undervisning, vilket ingår i både pedagogisk förmåga, social förmåga ochledarskap. Resultat pekar på att elever anser pedagogisk förmåga, social förmåga och ledarskap varaviktiga egenskaper för en ”bra” lärare. Resultat visar också att elever anser sig möta dettarelativt ofta, dock i mindre utsträckning än vad de anser det vara viktigt. Ämnesord: pedagogisk förmåga, social förmåga, ledarskap, meningsfullhet, samspel,varierande undervisning, viktigt, möter, arbetsmarknaden.

Grundskolan i Sverige är obligatorisk för barn. De kan inte själva bestämma om de vill gå i grundskolan eller inte. Den är inte frivillig utan lagen säger att alla barn ska gå nio år i grundskolan. I grundskolan runt om i Sverige arbetar det många personer som inte är behöriga att arbeta som lärare. Läraryrket är ett yrke där det förekommer att en outbildad kan tillfälligt ersätta en utbildad lärare. Syftet med denna studie var att undersöka vad det innebär att vara lärare och att vara professionell inom läraryrket. Idag strävas det mot att alla som undervisar ska vara behöriga lärare, men det har inte uppfyllts än. Metoden i denna studie är kvalitativa intervjuer utförda i Västerbottens län. Det har skett en reformation inom skolan och lärarnas uppdrag har förändrats. För att ge eleverna de bästa förutsättningarna för lärande behövs behöriga lärare ute på skolorna. Resultatet visar att lärarna anser att arbetet i arbetslag gynnar utvecklingen av lärarprofessionen. Ett gemensamt yrkesspråk samt yrkesetik ökar lärarens strävan mot målet att bli professionellt och därmed öka sin status i samhället.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur några verksamma lärare upplever att lärarutbildningen rustat dem inför lärararbetet. Den metod jag använt i min undersökning är kvalitativa intervjuer som är av en ostrukturerad karaktär. Intervjuerna har således varit något av öppna samtal som utgått från ett antal huvudfrågor. Det resultat som framkommit visar att kritiken mot lärarutbildningen hos de intervjuade riktar sig mot hanteringen av den verksamhetsförlagda utbildningen, bristen på aktuell forskning samt förenandet av teori och praktik på olika sätt. Flera av de intervjuade påpekar även att kraven på lärarstudenterna måste höjas då det till synes är lätt att ta sig genom utbildningen utan att lägga ner tid på den. Det framkommer också i studien att samtliga intervjuade anser att det sociala mötet med eleverna är något som de sällan övat praktiskt på under utbildningen. De förtjänster som finns i utbildningen visade sig vara den didaktik som lästs i samband med ämnesstudier. Förmågan att se komplexiteten i yrket är också något som lyfts fram. Även färdighet i att tolka och konkretisera kursplaner är något de intervjuade berömmer lärarutbildningen för. / The purpose of this paper is to examine how a few teachers who recently finished their teacher education consider the education has helped them in their first meeting with their new job. The study is based on interviews with four teachers. The results show that the critics against the teacher education according to the interviewed teachers are mainly about the practical training, the lack of current research results and the connection between theory and practical training. Several of the teachers stress that the education must demand more of the students. Finally the interviewed teachers say that the meeting with pupils is something they seldom have been training before they started to work. The interviewed teachers believe that the good side of the education is the didactics. The complexity of the profession is something the teacher education can help the students understand, so is also the skill to read and understand the syllabus for different subjects.

Syftet med denna studie är att undersöka lärarstudenters och yrkesverksamma lärares uppfattning om läraryrkets status samt att undersöka en eventuell legitimations inverkan på läraryrkets status. De övergripande frågorna behandlar hur lärarstudenter och yrkesverksamma lärare uppfattar läraryrkets nuvarande status samt vad ett införande av lärarlegitimation skulle kunna ha för inverkan på yrkets status. Vidare frågas om en lärarlegitimation kan professionalisera läraryrket.   I bakgrundskapitlet presenteras för studien viktiga begrepp utifrån olika teoretiska perspektiv. Begreppen profession, status och professionalisering definieras och innebörden av ett legitimationssystem för lärare presenteras. Det empiriska underlaget för studien samlades in med hjälp av en enkät riktad till lärarstudenter på sitt sista studieår samt redan yrkesverksamma lärare från tre geografiska områden.   Resultatet visar att lärarstudenter och yrkesverksamma lärare uppfattar läraryrkets status vara mellan låg och medelhög. Den främsta statushöjande åtgärden är enligt lärarstudenterna och de yrkesverksamma lärarna en höjd lön och lön i proportion till utbildningens längd samt andra jämförbara yrkesgrupper. Ett införande av legitimation för lärare anser lärarna ha viss statushöjande verkan på läraryrket, men ses inte som den enskilt mest statushöjande åtgärden för yrket. Ett legitimationssystem utfärdat av en för lärarkåren utomstående aktör kan inte per automatik ses som en professionaliserande åtgärd för läraryrket.

Denna studie fokuserar det nya huvudämnet Kultur, medier och estetiska uttrycksformer(KME) vid lärarutbildningen i Malmö. Syftet med denna studie är att synliggöra olika möjligheter och hinder för studenternas konstruktion av sig själva som blivande KME – lärare, dels i förhållande till verksamheterna i förskola, skola och fritidshem och deras rådande yrkes- och ämnestraditioner och dels i förhållande till lärarutbildningens visioner med det nya huvudämnet KME.  Studien utgår från frågeställningarna: Vilka traditioner och synsätt på läraryrket och skolan som kulturinstitution bär de studerande med sin in i huvudämnet KME? Vilken process vad gäller läraridentiteten genomgår de studerande under utbildningstiden? I vad mån och på vilket sätt förändras de studerandes syn på att vara KME - lärare? Vilka faktorer har betydelse för hur de studerande konstruerar sig själva som lärare? Blir lärarutbildningens visioner med huvudämnet KME synliga i KME -studenternas konstruktion av sina läraridentiteter? Vilka hinder och möjligheter framträder för de blivande pedagogerna i ett brett kulturpedagogiskt ämne som inte har en självklar ämnestillhörighet i dagens skola? Frågeställningarna behandlas i två undersökningar: Intervjuer med nio KME – studenter där intervjusvaren har sorterats tematiskt, analyserats och tolkats samt analyser av två studentfoldrar - ett gruppvis framförhandlat diskussionsmaterial: Vad är KME? Undersökningarna har jämförts och tolkats utifrån studiens frågeställningar. Resultatet visar att ämnestraditionerna dominerar men att även yrkestraditionerna har betydelse för hur studenterna konstruerar sig som KME – lärare. Betydande är också skolans vilja att bevara sina traditioner och därmed syn på lärandet. Det är utifrån dessa föreställningar och referensramar som studenterna försöker förstå och tolka det nya huvudämnet. Den avslutande diskussionen tar upp hur resultatet i undersökningen kan vara en del i det ständigt pågående konstruktionsarbetet av huvudämnet KME och vad KME kan komma att betyda för skolan som kulturinstitution.

Syftet med denna uppsats är att analysera hur lärare säger att de upplever den socio-emotionella dimensionen och den administrativa dimensionen av sitt arbete. Vi gör detta genom att intervjua tio lärare på gymnasiet. Vi använder oss av en indirekt, lågstrukturerad metod för att låta intervjupersonerna formulera sig så fritt som möjligt. I skolan möts människor med olika bakgrund, olika värderingar, olika mål i livet och människor i olika åldrar. Skolan är en plats fylld av mänskligt utbyte, konflikter och ständiga förändringar. I samband med införandet av Läroplan för det Obligatoriska skolväsendet (LpO94) skedde en decentralisering av skolan som kom att starkt påverka lärares arbete. Lärare upplever att arbetsbördan stadigt har ökat och att de har allt mindre inflytande över sitt arbete. De har svårt att ta till sig och genomföra förändringar trots att de i intervjuerna uppger att de hade velat förändra mer. Vi har funnit att lärares ålder spelar roll för hur de upplever olika delar av sitt arbete, vilken livsfas lärare befinner sig i har betydelse för hur de pratar om och agerar i olika situationer. Det finns ett starkt behov hos människor att känna sig sedda och behövda. Detta i kombination med att lärare inte alltid förstår syftet med alla sina arbetsuppgifter gör att de prioriterar bort vissa uppgifter till förmån för andra. Märkligt nog prioriterar de bort det som de anser vara sitt egentliga arbete till förmån för arbetsuppgifter som de anser är tråkiga. Arbetet ger även en översikt över tidigare forskning om lärares arbetssituation.

Vårt syfte med examensarbetet är att försöka förstå hur två svensklärare ser på sitt arbete medatt inkludera elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Vi har börjat med att gå igenom en förändring i den nya skollagen som började gälla 2011. Den innebär att elever med diagnoser inom autismspektrumtillståndet (AST) men som inte har begåvningsutvecklingsstörningskall tillhöra grundskolan. AST går in under begreppet Neuropsykiatriska Funktionsnedsättningar (NPF). Tidigare fanns ett val huruvida dessa elever skulle gå i särskola eller grundskola. Vi har utfört kvalitativa intervjuer för att nå kärnan av våra informanters erfarenheter och tankar.De teorier vi använt i uppsatsen är hämtade från bland andra Claes Nilholm, Lotta Abrahamsson och Marita Falkmer. De skriver om inkludering, specialpedagogik och om elever med diagnoser inom AST/NPF. Vi har även använt oss av bland andra Andy Hargreaves och Rolf Helldin som skriver om lärares profession och samarbete med specialpedagoger. I metoddelen har vi genomgående använt Alan Brymans bok Samhällsvetenskapliga metoder.Vi fick bland annat reda på att våra informanter inte hade märkt av lagändringen speciellt mycket. De upplevde däremot förändringar i sina yrkesroller under sina år som lärare och hade blivit vana vid politiska vindar som förändrar synen på läraryrket och hur professionen faktiskt utövas. Informanterna upplever att synen på begreppet inkludering också har förändrats från att betyda att alla elever ska sitta i samma klassrum och göra samma sak till att man faktiskt kan exkludera för att inkludera och att individanpassning kanske är nyckeln till en bredare inkludering. Vi har i och med den här uppsatsen tagit del av dimensioner av läraryrket vi tidigare bara snuddat vid under vår utbildning men som vi känt varit intressanta och viktiga. Slutsatsen som kan dras av undersökningen är att kompetens inom NPF och AST och strategier för inkludering är viktigt för svenskläraruppdraget. Vi som snart är färdiga svensklärare har under vår utbildning arbetat mycket med begreppet inkludering men vi har däremot inte fått någon kunskap om AST och NPF. Även information om lagändringen som vi tar upp i vårt arbete har saknats i vår lärarutbildning. Våra informanter har fått kunskapen genom yrkeserfarenhet. Vi har även fått syn på hur lärare ser på skolpolitiska beslut, hur lärare uppfattar sin egen profession och hur omgivningen ser på läraryrket.

<p>Syftet med uppsatsen är att ta reda på vad läroboken betyder för lärare som undervisar i ämnet religionskunskap på grundskolans senare år och på gymnasieskolan. Används läroboken fortfarande i stor utsträckning eller har andra läromedel tagit över dess roll? Vilka läromedel används förutom läroboken?</p><p>Numera sker ingen granskning av läroböcker. Det är dock viktigt att läroböckerna uppfyller de mål och resultat som Skolverket vill uppnå med sin skolplan. Jag vill ta reda på om lärarna uppfattar att läroböckerna de använder uppfyller de målen.</p><p>Mina frågeställningar är:</p><ul><li>Använder läraren religionsläroboken i undervisningen och i så fall hur mycket?</li><li>Finns det någon skillnad på religionslärobokens användande beroende på hur länge man har undervisat i ämnet?</li><li>Uppfyller innehållet i den religionsläroboken som läraren använder Skolverkets mål i kursplanen?</li></ul>

Syftet med uppsatsen är att ta reda på vad läroboken betyder för lärare som undervisar i ämnet religionskunskap på grundskolans senare år och på gymnasieskolan. Används läroboken fortfarande i stor utsträckning eller har andra läromedel tagit över dess roll? Vilka läromedel används förutom läroboken? Numera sker ingen granskning av läroböcker. Det är dock viktigt att läroböckerna uppfyller de mål och resultat som Skolverket vill uppnå med sin skolplan. Jag vill ta reda på om lärarna uppfattar att läroböckerna de använder uppfyller de målen. Mina frågeställningar är: Använder läraren religionsläroboken i undervisningen och i så fall hur mycket? Finns det någon skillnad på religionslärobokens användande beroende på hur länge man har undervisat i ämnet? Uppfyller innehållet i den religionsläroboken som läraren använder Skolverkets mål i kursplanen?