Lärare i svenska har ett uppdrag att undervisa eleverna i retorik. Med detta uppdrag kommer dock inget om att läraren själv ska tillämpa disciplinen. Denna studie undersöker därför om lärarna tillämpar sina ämneskunskaper i retorik i sin undervisning. Undersökningen genomfördes genom fallstudier av tre lärares lektioner i svenska på gymnasiet. Lektionerna observerades utefter ett observationsschema som lyfter fram specifika delar av retoriken. Efter observationerna genomfördes en kortare intervju med lärarna för att få inblick i huruvida deras retoriska egenskaper förekom medvetet eller inte. Ett tal innehåller fem olika faser enligt den klassiska retoriken, varav tre blir synliga under fallstudierna. Dessa är dispositio, elocutio och actio. Dispositio är relevant för lektionens upplägg, elocutio visar lärarens förmåga att anpassa sitt språk till eleverna och actio är själva framförandet av lektionen inklusive kroppsspråk och röstläge. Resultatet av undersökningen visar att det delvis sker en tillämpning av retoriska kunskaper i klassrummet som till viss del är medveten. Alla tre lärare uppvisar en retorisk disposition i sin undervisning.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur Skolverket konstruerar bilden av läraryrket i kampanjen För det vidare. Uppsatsen har en språkvetenskaplig grund. Analysverktyg och val av metod bygger på en kombination av den systemisk-funktionella grammatiken (SFG) och Faircloughs kritiska diskursanalys. Materialet består av textinformationen under tre flikar på hemsidan fördetvidare.se. Regeringen gav Skolverket i uppdrag att genomföra en informationskampanj om lärar- och förskolläraryrkena och mitt material är delar av resultatet. Dom tre flikarnas övergripande rubriker är Varför lärare?, Utbildningen och Karriären. Resultatet visar att alla tre texter genomsyras av marknadsföringsdiskursen. Bilden av läraryrket konstrueras utifrån den potentiella lärarstudentens möjligheter till att göra karriär. Marknadsföringsdiskursen och karriärdiskursen samspelar med myndighetsdiskursen och idealtypsdiskursen i den övergripande diskursordningen konsumtionskulturen. Interdiskursiviteten bidrar till att konsumtionskulturens hegemoniska position upprätthålls. Analysen visar även att Skolverket positionerar sig mot en motdiskurs där medias bild av läraryrket beskrivs med negativa konnotationer. I texterna ställs läraren i relation till du-deltagaren. Satsinledningar med sakomständigheter förutsätter att läsaren accepterat erbjudandet att söka till lärarutbildningen. Det som sedan erbjuds är ofta kopplat till en karriärmässig progression. Avsändaren är osynlig i texterna, vilket skulle kunna förstärka Skolverkets roll som maktfaktor. Slutligen diskuteras resultatet mot bakgrund av konsumtionskulturens diskursordning och dess utbredning i samhället. Utifrån begreppen kommersialisering och avreglering beskrivs processen där marknadsföringsdiskursen koloniserar institutionella diskurser. Skolverkets konstruktion av läraryrket reproducerar diskursordningen och bevarar status quo i den sociala praktiken.

The Swedish schools’ “värdegrund”, or as it would be called in English, the Swedish schools’ fundamental values, are something that’s been granted the first chapter in the national curriculum. It’s something quite unique and not something you’ll find in other nations’ curriculums.1 The questions this study has been asking is not why it exists but rather how teachers interpret it and how they work in relation to these values. Another question that’s been raised concerns how teachers relate to the fosterage role that is assigned to them according to the curriculum. To answer these questions a qualitative interview study has been conducted where six upper secondary school teachers were interviewed. The interviews where analyzed thematically and then further analyzed and discussed in relation to different theoretical perspectives.2 The study found that even though these teachers were somewhat vague in their interpretation of the fundamental values they still showed an awareness about the central principles of it and how to work accordingly. The study also showed that there were two ways the teachers worked according to the fundamental values, in this study these were named: “the conflict solving fundamental values” and “the knowledge mediating fundamental values”. The study also found that the teachers’ relations to their fosterage role is quite strong and that it’s something they try to act according to.

Utifrån observation och intervjuer upplever vi att läraryrket är ett utsatt yrke präglat av stress och har en hög arbetsbelastning med ständiga förändringar. Utifrån empiriskt material och intervjuer uppfattar vi att lärarna ligger i en högre riskzon än snittet för att bli sjukskrivna med stressrelaterade sjukdomar. Vårt fokus under studien har varit att undersöka hur skolan arbetar med de befintliga styrdokumenten för att skapa en gynnsam arbetsmiljö för lärarnas hälsa och motivation. Vi har även studerat närmare hur arbetsbelastningen förändrats över tid och hur dokumentations förändringarna medfört mer arbete för den enskilde lärarens i vardagen. För att undersöka detta har vi valt en kvalitativ studie utformad som en fallstudie där vår data består av en observation vid en arbetsplatsträff, sex stycken intervjuer med utbildade lärare och en enkät som nyligen är utförd på skolan vilket blir vår sekundärdata då vi inte själv konstruerat enkäten. Valet av skola är baserat utifrån skolinspektionens ranking av skolkommuner i Sverige, där denna kommun påvisat förbättrat resultat under tre års tid och som har en placering i mitten av rankingen. Sekundärdata utgjorde grunden för vilka frågor vi skulle lyfta i intervjuerna för att få en djupare bild av situationen inom läraryrket. Det som framkommit under studien är en väldigt tydlig bild av att kollegor och arbetsmiljö är den motiverande faktorn och att styrdokumenten, i detta fall skollagen och läroplanen är mer av stöd för läraren att arbeta utifrån. Dessa styrdokument ställer även krav på viss kreativitet hos den enskilde läraren som sedan själv får ”återuppfinna hjulet” för att lösa de problem som uppkommer i det vardagliga arbetet. / We find that the teaching profession is an exposed occupation characterized by stress and has a high workload with constant changes. The teachers are therefore in a higher risk zone than the average rate of sick leave with stress-related illnesses. Our focus during the study has been to investigate how the school works with existing governing documents to create a favorable working environment for the teachers' health and motivation. We have also looked at how workloads have changed over time and how all the documentation that the change has brought has influenced the individual teacher's work in everyday life. To investigate this, we have chosen a qualitative study designed as a case study where our data consists of an observation at a workplace meeting, six interviews with educated teachers and a survey recently completed at school, which becomes our secondary data when we did not construct the survey themselves. The choice of school is based on the school inspectorate's ranking of school municipalities in Sweden, where this municipality demonstrated improved results for three years and has a placement in the middle of the rankings. Secondary data formed the basis for which questions we would raise in the interviews in order to get a deeper picture of the situation in the teaching profession. What has been found in the study is a very clear picture that colleagues and the working environment are the motivating factor, and that the governing documents in this case and the curriculum are more of a support for the teacher to lean against. These guiding documents also require some creativity from the individual teacher who then "reinvents the wheel" to solve the problems that arise in everyday work.

Skolvärlden rör sig med stadiga steg mot en mer digitaliserad undervisning. Nya resurser ochmetoder skapar nya möjligheter men även nya utmaningar, inte minst för lärare som har i uppgiftatt både tillämpa och undervisa om dessa.Studiens syfte är att ta reda på hur lärare på gymnasiet upplever att digitalisering har påverkatderas arbete. Vilka för- och nackdelar den har samt hur lärarna tror att den digitaliserade skolan iframtiden kommer se ut.Då studiens syfte är att ta reda på lärares upplevelse kring digitaliseringen gjordesempiriinsamlingen genom intervjuer med lärare. 4 intervjuer gjordes på 3 olika skolor med fokuspå studiens frågeställning men med utrymme för flexibilitet. Detta för att kunna ställa frågor somger läraren friheten att uttrycka vad hen själv känner.Resultat av denna studie har visat att läraren upplever digitaliseringen i stort som något positivtbåde för deras yrkesutövning och för eleverna. Vissa farhågor om dess negativa effekter och hurde kan eskalera påpekades men ansågs vara för små för att avvisa digitaliseringen. Istället ladesfokus på vilken nytta den kan göra och de hinder som måste överkommas för att uppnå detta.

Syftet med detta självständiga arbete är att göra en kunskapsöversikt om ämneslärares uppdrag i sin yrkesroll att förmedla både ämneskunskap och demokratiska värderingar. Tenderar ämneslärare att prioritera ämneskunskap framför demokratiska värderingar, i så fall vad innebär det för elevers kunskapsutveckling?Metoden som har använts är en kvalitativ litteraturstudie. I informationssökningsprocessen behandlas vetenskapliga artiklar, avhandlingar, antologier, statliga utredningar och böcker av både pedagogisk och didaktisk karaktär. Litteraturen har granskats och analyserats efter undersökningens relevans.När det gäller undervisningens utformning får läraren å ena sidan en del direktiv att utgå efter såsom lagar, regler, förordningar, läroplaner och kursplaner. Men å andra sidan är planeringen och undervisningens utformning till största del lärarens ansvar, vilket innebär att den enskilde läraren besitter en enorm makt gällande undervisningen. Ämneslärare bör ha god ämneskompetens samt ha goda demokratiska kvaliteter i såväl undervisning som i ledarskap för att uppfylla Skolverkets direktiv gällande elevers kunskapsutveckling i ämneskunskap och demokratiska värderingar.

I detta examensarbete belyser vi historiska strukturer och aktörer inom läraryrket och viundersöker varför lärarstudenter vid Malmö högskola väljer att utbilda sig till lärare. Vivill även se om det föreligger något rationellt investeringsbeslut bakomlärarstudenternas beslut att läsa till lärare eller om det finns andra faktorer, såsom inreeller yttre motivation.Vi genomförde en webbenkätundersökning som bestod av 3 sakfrågor och 10åsiktsfrågor. Totalt deltog 277 av 880 första års lärarstudenter vid Malmö högskola i vårundersökning.Vi har analyserat lärarstudenternas motiv till att välja läraryrket dels utifrån enarbetsmarknadsekonomisk teori, nämligen humankapitalteorin, och dels utifrån fyragenerella motivationsteorier, som är behovsteori, balans- eller jämviktsteorin,förstärkningsteorin och förväntningsteorin.Som motiv till att bli lärare har flertalet av lärarstudenterna bland annat angett att devill arbeta med barn, fostra elever till demokratiska medborgare, påverka och förändrasamhället, sprida kunskap samt att de tycker att läraryrket är ett meningsfullt yrke.Majoriteten av lärarstudenterna har svarat att de upplever att lärarlönen är låg och ingenhar valt läraryrket på grund av hög lön eller god löneutveckling, vilket säger emothumankapitalteorins beslutsregel.Vår slutsats är att mycket tyder på att det inte är ekonomiska faktorer som motiverarlärarstudenter vid Malmö högskola till att utbilda sig till lärare. Flertalet avlärarstudenterna har angett orsaker som går att relatera till inre motivation.

Current research show challenges in teacher recruitment as well as challenges in schooloperations with regard to high staff turnover. Part of the development work of the schools isprimarily to ensure that the organization is doing well. Not least in order to be able to conductsuccessful development work, but also to get teachers to appreciate their work, be motivatedin it and want to stay for a long time in their profession. The study aims to analyze how theprovision of skills is conducted with the aim of reducing staff turnover in the teachingprofession. The method used is of a qualitative nature with emphasis on interviews. The resultshows that all respondents emphasize the importance of good leadership and that managerswithin the profession bear the main responsibility for creating inclusive learning environmentsthat provide the right conditions for well-being and organizational development. The study'sconclusion is that the opportunities for knowledge and skills development within the schoolcontribute to less staff turnover it would therefore, be interesting to compare the two differenttypes of resources, the knowledge and competence that is needed to create an inclusivelearning environment along with good leadership, that enable this development / Tidigare forskning pekar på utmaningar i lärarrekryteringen samt utmaningar inomskolverksamheter med avseende till hög personalomsättning. En del i skolornasutvecklingsarbete är framförallt att se till att organisationen mår bra. Inte minst för att kunnabedriva ett framgångsrikt utvecklingsarbete men också för att få lärare att uppskatta sitt arbete,motiveras i det samt vilja stanna länge inom professionen. Studien avser undersöka hurkunskap samt kompetensförsörjningen bedrivs med syfte att minska personalomsättningeninom läraryrket i grundskolan. Metoden som används är av kvalitativ natur med tonvikt påintervjuer. Resultatet visar att samtliga respondenter betonar vikten av ett gott ledarskap ochatt chefer inom verksamheten bär huvudansvaret för att skapa inkluderande lärmiljöer som gerrätt förutsättningar för trivsel och organisationsutveckling. Studiens slutsats visar attmöjligheterna till kunskap och kompetensutveckling inom skolan bidrar till mindrepersonalomsättning. För vidare forskning vore det av intresse att jämföra de två olika typernaav resurser, dvs. den kompetens som krävs för att skapa inkluderande lärandemiljöer samt detgoda ledarskapet, som möjliggör denna utveckling

Bristen på legitimerade lärare i Sverige är ett problem grundat i flera orsaker, däribland en negativ bild av läraryrket och yrkets låga status. Flera röster på området har uppmärksammats men lärarstudenternas röster tycks vara frånvarande. Studien syftade till att lyfta hur ämneslärarstudenter resonerar kring statusbegreppet generellt och läraryrkets status specifikt. Utifrån en tolkande fenomenologisk analys som metodologiskt ramverk genomfördes fyra semistrukturerade en-till-en intervjuer med ämneslärarstudenter för att lyfta deras tankar och perspektiv på statusbegreppet och läraryrkets status. Deras tankar sattes sedan i relation till en idealtyp av ett högstatusyrke för att belysa likheter och skillnader i deras resonemang. Studiens resultat visar att lärarstudenterna resonerar olika kring betydelsefulla faktorer för status och att de förhåller sig olika mycket till idealtypen i sina resonemang. Inom ramen för idealtypen lyfts hög lön och utbildning som viktigt medan andra viktiga faktorer som media, yrkestitlar och att hjälpa människor också användes för att tillskriva status.

<p>Främlingsfientlighet, rasism och nazism har på senare år uppmärksammats allt mer i de svenska medierna. Så gott som varje vecka möts vi av händelser med anknytning till detta exempelvis skinheadgäng som etablerar sig i svenska kommuner, ökade motsättningar mellan invandrare och svenskar, rasister som begår brott som hot, misshandel och hets mot folkgrupp. Allteftersom detta har uppdagas så har även kampanjer mot främlingsfientlighet, rasism och nazism startats i förebyggande syfte. Detta har väckt mina tankar och som lärare är en av mina uppgifter i skolan att förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Jag anser att skolan här har en viktig roll eftersom eleverna oavsett hemmets uppfattning får möta ett demokratiska synsätt. I 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet står följande: ”Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.” Detta kan ske på olika sätt beroende på skola, elever och lärare. Eftersom jag själv kommer att undervisa i SO finner jag det extra intressant att undersöka hur SO-lärare på en skola med få invandrare och en invandrartät skola arbetar med detta.</p><p>Syftet med uppsatsen är således att kartlägga och jämföra SO-lärares olika handlingsstrategier, värderingar och tankar vid mötet med främlingsfientlighet, rasism och nazism på en skola med få invandrare och en invandrartät skola. Kartläggningen ska ske genom intervjuer, som bearbetas med en fenomenografisk metod. Målet är att vid jämförelsen urskilja vad som skiljer dem åt och vad som förenar. Detta för att sedan se om det som de berättar om sitt handlande stämmer med läroplanen, kursplanen för SO-blocket samt de lokala handlingsplanerna som ska finnas på varje skola.</p> / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 4-9 ht 2001. Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till "Rodriguez Mickelsson".