Främlingsfientlighet, rasism och nazism har på senare år uppmärksammats allt mer i de svenska medierna. Så gott som varje vecka möts vi av händelser med anknytning till detta exempelvis skinheadgäng som etablerar sig i svenska kommuner, ökade motsättningar mellan invandrare och svenskar, rasister som begår brott som hot, misshandel och hets mot folkgrupp. Allteftersom detta har uppdagas så har även kampanjer mot främlingsfientlighet, rasism och nazism startats i förebyggande syfte. Detta har väckt mina tankar och som lärare är en av mina uppgifter i skolan att förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Jag anser att skolan här har en viktig roll eftersom eleverna oavsett hemmets uppfattning får möta ett demokratiska synsätt. I 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet står följande: ”Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.” Detta kan ske på olika sätt beroende på skola, elever och lärare. Eftersom jag själv kommer att undervisa i SO finner jag det extra intressant att undersöka hur SO-lärare på en skola med få invandrare och en invandrartät skola arbetar med detta. Syftet med uppsatsen är således att kartlägga och jämföra SO-lärares olika handlingsstrategier, värderingar och tankar vid mötet med främlingsfientlighet, rasism och nazism på en skola med få invandrare och en invandrartät skola. Kartläggningen ska ske genom intervjuer, som bearbetas med en fenomenografisk metod. Målet är att vid jämförelsen urskilja vad som skiljer dem åt och vad som förenar. Detta för att sedan se om det som de berättar om sitt handlande stämmer med läroplanen, kursplanen för SO-blocket samt de lokala handlingsplanerna som ska finnas på varje skola. / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 4-9 ht 2001. Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till "Rodriguez Mickelsson".

I och med den nya gymnasielagen som trädde i kraft 2018 beviljades en grupp ungdomar tillfälligt uppehållstillstånd för studier. Villkoren i lagen förbinder enskilda lärares yrkesutövning med elevens fortsatta möjlighet att stanna i Sverige. Syftet med denna studie är att beskriva och analysera de sätt på vilka lärare i svenska som andraspråk påverkas i sin yrkesroll av att göras delaktiga i en annan myndighets beslutsfattande, liksom vilken eventuell inverkan lagen har på hur andraspråksundervisningen bedrivs. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex verksamma sva-lärare, och tar sin utgångspunkt i sociokulturella teorier kring flerspråkiga elevers kunskapsutveckling, liksom forskning kring lärares yrkesetik och professionsutveckling. Resultaten visar att elevernas beroende av ett godkänt betyg ställer sva-lärarna inför komplicerade etiska dilemman, vilka de hanterar på främst två sätt: genom att utveckla en mer omfattande relation till dessa elever, och genom att sänka nivån på undervisningen.

Syftet med studien var att undersöka om Herzbergs tvåfaktorteori har relevans i praktiken idag inom läraryrket. Studien är kvalitativ med deduktiv ansats utifrån Herzbergs tvåfaktorteori. Totalt 10 semistrukturerade intervjuer utfördes med lärare från högstadie- och universitetsnivå vilka sedan analyserades tematiskt. Resultatet visade att Herzbergs teori fortfarande är tillämpningsbar inom yrket lärare. Resultatet visade däremot på att det fanns skillnader i vad för faktorer som är av mest vikt hos lärarna gentemot vad Herzberg påstod. De mest avgörande faktorerna för arbetsmotivation hos lärarna var eget ansvar, bekräftelse och den psykosociala arbetsmiljön. Förslag till vidare forskning är att säkerhetsställa rangordningen av faktorerna som har störst betydelse för arbetsmotivationen inom läraryrket. Ett annat förslag till vidare forskning är att se om det finns faktorer från Herzbergs tvåfaktorteori som rangordnas annorlunda inom andra yrkeskategorier. / The purpose of the study is to examine whether Herzberg's two-factor theory is still relevant in practice today in the teaching profession. The study is qualitative with a deductive approach based on Herzberg's two-factor theory. A total of 10 semi-structured interviews were conducted with high school and university teachers, which were then analyzed thematically. The result showed that Herzberg's theory is still applicable and valid in the profession of teaching. The results, on the other hand, show that there are differences in which factors that are the most important for the teachers in relation to what Herzberg claimed. The most important factors for the teachers' work motivation are having their own responsibility over their time, recognition and the psychosocial work environment. Suggestions for further research are to secure the ranking of the factors that are most important for the work motivation within the teaching profession. Also evaluate if there are factors from Herzberg's two-factor theory that are ranked differently in other professions.

Jag har gjort en undersökning för att få en beskrivning av mobbning och förebyggande åtgärder mot denna företeelse, genom litteraturstudium och två intervjuundersökningar. Resultatet utgör idéer om hur man ska förebygga mobbning. Det jag har kommit fram till är, att det är viktigt att tidigt identifiera mobbning genom medvetenhet och engagemang hos vuxna. Till resultatet hör slutsatsen att det som är av största prioritet i förebyggande åtgärder mot mobbning är lärarrollen, öppen kommunikation i kollegiet, ett bra socialt klimat i klassen samt ett välordnat rastvaktssystem. / Examensarbete på Grundskollärarlinjen med inr mot åk 1-7 ht 1993.Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till "Ekman-Lindberg".

School and education are topics that are frequent in Swedish media. The intention of this essay has therefore been to investigate the image of teachers and their profession in Swedish daily press. The overall aim has been to analyze how teachers are portrayed in the debate that followed the TV-show Klass 9A, and by that find how the debate defines the concept of a good teacher. The representation that was found was then compared to earlier studies. The series was shown on Swedish television between January and March 2011.26 articles were chosen and the ambition was to have various perspectives represented, such as different voices and also papers from different areas of the country. To define categories in the debate and to find patterns in how the writers discuss the tv-programme, the teachers and the Swedish school system, the method qualitative analysis of content was chosen. As a theoretical framework the dissertation Kunskapens fanbärare has been useful to see if there have been any changes in the constructions of good teachers in the discourse since the 1990's.The investigation shows that the Swedish school still is presented as a school in a deep crisis, and to change this, three factors needs to improve: the teachers need to be more engaging, the teachers education needs to be of higher quality, and the conditions for working teachers has to improve. The conclusions also maintain that there has been a displacement of how the concept of the good teacher is described in daily press, from a more subject orientated teacher, almost an expert, to a more pedagogical teacher who is interested in creating good relations with the students. The most frequent terms that are used in the empirical material to describe the good teacher are foremost enthusiasm and inspiration..

Enligt en prognos från Skolverket (2021) visar det att lärarbristen på behöriga lärare är alldeles för hög, vilket kan orsaka allvarliga konsekvenser om detta inte åtgärds. Vilket gör det intressant att undersöka vad som får folk att välja läraryrket eller får folk att lämna. I denna studie kommer sociologiska teorier till valet av läraryrket undersökas, med ett mer specifikt syfte att undersöka idrottslärares perspektiv på sitt yrkesval och vad som får dem att stanna kvar i yrket. Detta med hjälp av en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer, där fem erfarna idrottslärare som har arbetat i högstadiet under minst fem års tid är respondenter i studien. Resultatet framlyser att ett allmänt intresse för idrott, engagemanget att arbeta med ungdomar och även tanken av att bidra till samhället var essentiella orsaker till yrkesvalet och vad som får dem att stanna. Resultatet påvisade även att psykosociala arbetsmiljön har en stor påverkan på varför folk lämnar yrket, och anses vara något som behövs fokuseras mer på för att åtgärda aktuella yrkesproblematiken. Sammanfattningsvis visar studien att idrottslärares sociala bakgrund och värderingar har en samband till yrkesvalet där positiva upplevelser av tidigare idrottserfarenhet kan anknytas ihop med yrkesvalet kombinerad med goda värderingar att vilja bidra till samhället. Respondenterna såg på sitt uppdrag som krävande och utmanade i och med de höga kraven som sätt på deras arbete, men även givande av tanken att veta hur betydelsefull yrket är för samhället. Det åtgärder som behövs är att satsa mer på en bra psykosocial arbetsmiljö och dessutom har ett bra samarbete i arbetslaget. / A study from Skolverket (2021) indicate that the shortage of qualified teachers is exceedingly high, which can cause serious consequences if not remedied. Making it interesting to examine what makes people choose the teaching profession and see what keeps them from leaving. The purpose of this study is therefore too specific examine physical education teachers’ perspective on their choice of profession and what makes them stay. To achieve results a qualitative study with semi-structured interviews is going to be composed, with five experienced physical educations teachers’ who have worked in a high school for at least five years as respondents. The results shows that a general interest in sports, the commitment to work with the youths and the idea of contributing to society were essential reasons for the choice of profession and the reasoning to stay. The results also showed that the psychosocial work environment has a great impact to pursue more people to stay at the profession, and in addition the most important case that address the current occupational issues. In conclusion, this study show that physical education teachers’ social background and values have a connection to the choice of profession, where positive experience of previous sports experience can be linked to the choice of profession combined with good values of wanting to contribute to society. The respondents saw their assignment as demanding and challenging due to the high work demands, however just the idea of knowing how important the profession is to society makes it worth it. The remedies needed are to invest more in a good psychosocial work environment and have a good collaboration between the work team.

Syftet med denna studie var att undersöka grundskollärares arbetssituation, utifrån deras upplevelser av stress. Frågeställningarna undersökte stressfaktorer, stresshantering samt förväntningarna lärarna upplever sig ha på sig. Deltagarna i studien var sex stycken kvinnliga grundskolelärare, i åldrarna 36-53 år. För att undersöka detta valdes kvalitativ analysmetod där datan samlades in genom semistrukturerade intervjuer genomförda på olika skolor i mellersta och södra Sverige. Resultatet som framkom var att lärare framförallt upplever stress på grund av ojämn arbetsbelastning, oförutsägbara händelser och betygssättning. Vidare förklarar lärarna att de har höga förväntningarna på sig i läraryrket, vilket i sig innebär stress. Kommunikation och stöd framkom av lärarna som viktiga faktorer för att hantera stress. Det finns en hel del forskning kring lärarnas arbetsmiljö, dock med motstridiga resultat. Denna studie har genom att besvara frågeställningarna bidragit till en fördjupad kunskap om vilka faktorer som skapar stress i läraryrket samt hur dessa ska hanteras. / The purpose of this thesis was to evaluate the work environment for elementary school teachers, given their respective experiences from stress. The questions issued examined stress factors, stress management and the expectations teachers perceive to experience. The participants of the study were six female elementary school teachers in the ages between 36 and 53 years old. A qualitative analysis method was implemented, in order to perform the stated evaluation, where data was collected through semi-structured interviews at different schools located in the central to southern parts of Sweden. The emerged results indicated that the primary reasons for teachers experienced stress were unregular workload, unpredictable events and grading.  Furthermore, teachers proclaim their received high expectations, which in itself infer stress.   Communication and support were put forward by teachers as important factors in dealing with stress.  There is a great deal of research done regarding teachers working environment, although with contrarious results. This study has by answering the given problems contributed to a deepened knowledge base of which important factors cause stress in the profession of teaching, and how they ought to be managed.

Min tanke bakom undersökningen är att betygsättning och olika former av bedömningssätt är frågor lärare måste ta ställning till i utövandet av sin yrkesroll, från ett makt- och elevperspektiv. Som lärare har man makten att öppna respektive stänga dörrar för elever, då betyg blir avgörande för elevernas vidare utbildning. Mina frågeställningar är: Vad berättar medieelever om sina upplevelser av att bli betygsatta i media- estetiska ämnen? Hur beskriver medieelever att betygsättning inverkar på deras självbild? Mina informanter går i årskurs 3 på en medieinriktning, på ett estetiskt gymnasieprogram. Med dem gör jag intervjuer där de reflekterar kring att få betyg i media-estetiska ämnen. Denna uppsats använder sig av etnografiska metoder grundat på intervjuer och diskurs som analysverktyg och teori. Min strävan är att förstå hur betygssättning inverkar på mina informanters liv och hur den tillslut fungerar i en större samhällskontext. Studien visade att lärarna har en inflytelserik roll när det kommer till hur eleverna känner sig efter bedömningssituationen. Resultatet i undersökningen visar att det är svårt att definiera vad "rättvisa bedömningar" verkligen innebär och att det är individuellt hur eleven uppfattar kommunikationen med läraren. Man kan se att kommunikationen mellan lärare och elev är grundkärnan i hur bedömningen framförs och tas emot. Det krävs yrkeskompetenta lärare som är tydliga med kunskapskraven och att samtal med elever förs på ett konstruktivt vis. Sammanfattningsvis så behövs forskning inom detta område och resurser på ett politiskt plan. Min gestaltning är en förlängning av min etnografiska undersökning. Där samtalar elever som går olika estetinriktningar - musik, media, florist, musikal och teater, med varandra om vad de tycker om att bli betygsatta i ett estetiskt ämne och vad de tycker generellt om betyg. Detta resulterade i porträttfotografier som sedan ställdes ut på Vårutställningen på Konstfack 2014. / My thought behind the investigation is that grading and different forms of grading are questions that teachers have to deal with in their profession, from a power and pupil perspective. As a teacher you have the power to open respectively close doors for pupils, and then grades becomes decisive for the pupils further education. My issues are: What do media pupils tell about their experiences of being graded? How do media pupils describe the impact of the grading on their self image? My informants are studying at 3rd grade at a media orientation on an esthetical program. With them I do interviews where they reflect on being graded in media esthetical subjects. This essay uses ethnographical methods based on interviews and discourse as an analytical tool and theory. My aim is to understand how grading impacts on my informants’ life and how it finally works in a bigger social context. The study showed that the teachers have an influential role when it comes to how the pupils feel after the grading situation. The result in the investigation shows that it is difficult to define what a "fair grading" really implies and that it is individual how the pupil understands the communication with the teacher. In that way you can see that the communication between the teacher and the pupil is the core in how the grading is being brought up. It demands professionally skilled teachers that are clear with the requirements of knowledge and that conversations with the pupils are being held in a constructive way. To sum up, this calls for research within this subject and resources on a political level. My interpretation is a prolongation of my ethnographical investigation. There the pupils studying on different esthetical orientations – music, media, florist, musical and theatre, are discussing with each other about what they think about being graded in an esthetical subject and generally what they think about grading. This resulted in a number of portrait photographs later being exhibited on the spring exhibition at Konstfack in 2014.