Transformering och realisering av Läroplan för förskolan 2018, syftar till att återge en trovärdig bild över hur förskollärare tolkar och tillämpar läroplanen i förskolan för de yngsta barnen. I föreliggande studie lyfter vi omständigheter som begränsar och möjliggör förskollärarens undervisningsuppdrag. Studien bygger på teoretiska utgångspunkter som Läroplansteorin och Harts samt Shiers delaktighetsstege. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ studie genom att intervjua och observera förskollärare. Vidare identifierar resultatdelen faktorer som personaltäthet, gruppstorlek, åldersspridning på barnen och språkliga hinder som de strukturella omständigheterna som undervisningen står i relation till. Förskollärares egna erfarenheter, kommunikativa kompetens och stoff är de aspekter som påverkar undervisningens innehåll och förmedlingsform. Vidare sammanför studien dessa moment som det primära när det kommer till hur läroplanen realiseras. Vilket lärande som möjliggörs för barnen bygger på kriterier som består därmed av stoffet som väljs ut tillsammans med de behov som förskollärare bedömer att det enskilda barnet har. Barnens aktuella kunskapsnivå, det vill säga de förmågor de besitter ligger till grund för hur undervisningen organiseras och på vilken svårighetsnivå den hamnar på. Studien intresserar sig särskilt för de tillämpningar förskolläraren gör i arbetet med de yngsta barnen och hur detta står i relation till de strävansmål som omfattas i Läroplanen för förskolan 2018 (Lpfö 18 2018). Läroplanen lämnar både ett tolknings- och handlingsutrymme som begränsar eller möjliggör förskollärares uppdrag och föreliggande studie koncentreras till hur detta utrymme hanteras.

The aim of the research presented in this paper is to expand current understandings of how preschool teachers in Sweden work with and talk about intercultural issues in preschool, and how they interpret the curriculum working with respect to issues of cultural diversity. The study is based on data from two semi-structured focus groups with preschool teachers from preschools where the majority of the children were foreign born or were first generation Swedes. Transcriptions from these focus groups were subjected to content analyses based on a norm critical perspective. Our results showed that the preschool teachers had difficulty distinguishing the terms multicultural and intercultural. However, based on the way the teachers discussed their approaches to engaging with actual and hypothetical cultural dilemmas it was evident that the teachers had competence in the intercultural area and worked with an intercultural pedagogy but without reflecting about it.  While our study showed that teachers believe that they need more formal training in intercultural pedagogy, it also highlighted the fact that teachers develop legitimate competencies in these areas on their own. These ”learning-by-doing” competencies are valuable as well and should be accounted for as the preschool teacher training sector works to develop training methods for preschool teaches in intercultural education. A lot of things are left for the preschool teacher to handle and interpret by themselves.  The curriculum is an example for one of these tools that a lot of teachers have a hard time interpreting. Our results showed that the goals in the curriculum within the aspect of intercultural issues and diversity is contradictory and hard to understand.

I föreliggande studie undersöks förskollärares upplevelser av det svenska teckenspråket och deras tankar och känslor om den nya revideringen av läroplanen för förskolan. Förskollärare tar i större utsträckning på sig ett större ansvar än vad som skrivs fram i läroplanen. Därav är syftet med undersökningen att få fram förskollärarnas åsikter och inställning till läroplansmålet rörande det svenska teckenspråket utifrån deras livsvärld. Detta sätts i relation till deras nuvarande kompetenser i att möta den nya reviderade utgåvan av läroplanen. Det som undersöks i detta arbete är alltså hur förskollärare utifrån sin livsvärld beskriver sin upplevelse av teckenspråk samt hur de upplever att det nya målet med teckenspråk kommer inverka på deras yrkesutövande. Studien utgår från ett fenomenologiskt perspektiv och använder en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med fem deltagande förskollärare och intervjuerna har spelats in för att sedan transkriberas och analyseras. I resultatet framgår det att förskollärarna, oberoende av antal år ute i verksamheten, känner sig osäkra inför att bemöta det nya målet. En stor del av osäkerheten beror på bristen på utbildning och fortbildning under tiden på högskolan såväl som senare ute i arbetslivet. Det krävs mer forskning och delaktighet från fältet för att denna typ av revidering ska kunna bemötas med positivt engagemang istället för rädsla och oro.

The purpose with this degree thesis was to investigate the preschool teacher´s view onchildrens´s influence in preschool routine situations. The target group for this study ispreschool teacher´s that currently are working with children that are 1 – 5 years of age. To manage to answer the aim of this study semi-structured interviews were conducted. I have performed interviews with five preschool teacher´s that currently work in a preschool that is situated in a medium sized city, in the county Värmland, Sweden. The results show that the preschool teacher´s interprets that children are given influence in preschool routine situations, where there are factors influencing if the children is having any influence or not. I found that influence seems to be a very large area, where the preschool teacher´s interprets influence variously.

Sammanfattning Syftet med föreliggande examensarbete var att undersöka hur barn med annat modersmål än svenska och deras vårdnadshavare, tillsammans med pedagoger och oss kan utveckla arbetssätt och metoder som stärker barns och vårdnadshavare identitet, samt utvecklar och stödjer språkutvecklingen. Syftet var också att utifrån dessa metoder och arbetssätt utarbeta ett metodhäfte. Detta examensarbete baseras på kvalitativ aktionsforskning ur ett interpretivistiskt perspektiv. Metoderna som använts är intervjuer, observationer, dokumentation och gruppstärkande övningar/lekar. Deltagarna har varit barn och vårdnadshavare från kurdiska, somaliska och arabisktalande språkgrupper samt pedagoger. Vårt examensarbete utgår från ett sociohistoriskt och -kulturellt perspektiv, vilket enligt Strandberg (2006) med utgångspunkt i Vygotskij (1978) innefattar detsociala (interaktionen med andra människor), det medierade (artefakter; verktyg och tecken), det situerade (i kulturella kontexter och speciella situationer) och detkreativa (baserat på barns fantasi och kreativitet). Vår studie är även baserad på didaktik och filosofier som Montessori och Reggio Emilia. Den tidigare forskning som ligger till grund för vår undersökning är forskning om identitet, flerspråkighet, vårdnadshavarens roll och betydelse samt språkutveckling hos yngre barn. Resultaten visar att barnets sociala samspel med vårdnadshavare, pedagoger och med andra barn har haft betydelse för barnets språkutveckling och stärkandet av identiteten. Resultaten visar även att samlärande i en stimulerande miljö med hjälp av skapandet av pedagogiska leksaker och spel utifrån barnets kontext, samt att barnen använt sin kreativitet har varit av vikt för studiens resultat. Slutligen har resultatet lett till skapande av ett metodhäfte som dels utgår från informanternas gemensamma aktiviteter, men även från det urval av metoder och perspektiv, som beskrivs i vår teoretiska bakgrund. Metodhäftet kan användas i hemmen, i förskolor och i kontakt mellan förskola och hemmen.

No description available.