Bedömningsstödet i svenska har tagits fram för att stödja lärare i Sverige att göra en likvärdig bedömning av elevers läs- och skrivutveckling i de tidiga skolåren. Syftet med studien är att belysa lärares uppfattningar kring bedömningsstödet i svenska som ett kartläggningsmaterial och hur olika faktorer påverkar lärares möjligheter och begränsningar i genomförandet av bedömningsstödet. Med intervju som metod undersöktes på vilket sätt lärarna uppgav att det arbetade med att kartlägga elevers läs- och skrivutveckling, både före och efter införandet av bedömningsstödet, samt vilka faktorer som påverkade genomförandet av bedömningsstödet. Intervjuer genomfördes med fem lärare i fyra olika skolor i mellersta Sverige. De teorier som legat till grund för studien är ramfaktorteorin samt ramfaktorer. Studiens resultat visade att tid och organisation var de faktorer som lärarna upplevde hade störst påverkan när det gäller lärarnas möjligheter samt begräsningar i genomförandet av bedömningsstödet. Dessutom uppgav majoriteten av lärarna att de redan innan bedömningsstödets införande hade ett väl inarbetat arbetssätt för att kartlägga och följa upp elevernas läs- och skrivutveckling. Kartläggningsmaterialet majoriteten av lärarna använde sig av före bedömningsstödets införande var LUS, som är ett verktyg för att kartlägga elevers läsutveckling. Resultatet av studien visade även att det fanns en variation i hur lärarna arbetade med bedömningsstödets olika delar och vilka av delarna de ansåg vara obligatoriska att genomföra. En slutsats som drogs av att lärarna genomförde bedömningsstödet på olika sätt var att de tolkade instruktionerna olika.

Syftet med litteraturstudien är att undersöka vad forskning lyfter fram om lekens betydelse för barns läs –och skrivutveckling. I studien behandlas följande frågeställningar: Vilka möjligheter skapar leken för barns literacyutveckling? Hur förhåller sig lärare till lekens betydelse i undervisningen? Undersökningsmaterialet som använts i litteraturstudien består av vetenskapliga artiklar, avhandlingar och en licentiatuppsats som både är internationella och nationella publikationer. Resultatet av den första frågeställningen visar att den fria leken och den pedagogiska leken är viktiga delar för att barn ska utveckla sin literacy. I leken får barnen möjlighet att kommunicera och samspela med andra vilket i sin tur bidrar till en ökad språkförståelse. Hur miljön i leken är utformad har också visat sig vara betydelsefull för barnens literacyutveckling. Med hjälp av studiens andra frågeställning framkommer det att lärarna har skilda uppfattningar om lek och hur den ska användas i undervisningen. Läraren har en betydelsefull roll eftersom leken kan planeras och styras efter ett syfte. Slutsatsen är att genom lärarens närvaro kan meningsfullt lärande skapas.

BakgrundI följande avsnitt redogörs för forskning inom det språkliga fältet. Talspråksutveckling, läsandet och skrivandets progression samt förskolan och förskollärarens roll i det hela synliggörs. Styrdokumentets syn på språk är också angivet.SyfteSyftet med undersökningen är att synliggöra förskollärares resonemang kring och arbete med språkutveckling för barn i förskolan, dels språkutvecklande strategier rent allmänt, dels mer specifikt som en förberedelse inför kommande läs- och skrivutveckling.MetodMetoden som använts i undersökningen är en kvalitativ ansats med intervju som redskap. De som intervjuades var sex förskollärare verksamma på två olika förskolor i samma kommun.ResultatResultatet visar att förskollärarna lägger mycket kraft i att anlägga grundläggande språkliga förmågor. Det viktigaste som uttrycktes är att barnen får möjlighet att kommunicera med andra. Gällande läs- och skrivutveckling anses det viktigaste vara att väcka ett intresse / Program: Lärarutbildningen

BAKGRUND:Vi har under vår utbildning insett betydelsen av att vi som pedagoger både i förskolan och i skolanbesitter stora kunskaper när det gäller läs- och skrivutveckling. Som blivande pedagog i förskolan ochskolan känner vi också ett stort behov av att ha kunskaper om olika metoder så att vi kan hjälpa ochförebygga barns läs- och skrivsvårigheter. Vi har vi vår bakgrund skrivit vad tidigare forskning ocholika författare skriver om detta område som vi sedan försökt koppla till vår resultatdiskussion.SYFTE:Arbetet syftar till att ta reda på hur de intervjuade pedagogerna motiverar och arbetar med läs- ochskrivutveckling. De frågeställningar vi har använt oss av är följande :– Vilken betydelse har läs- och skrivutvecklingen för enskilda barn enligt pedagoger?– Vilken betydelse antas motivation och uppmuntran ha?– Vad är gemensamt i pedagogers arbetssätt?METOD:Vi har valt metoden intervju som är en kvalitativ metod för att samla in material och valtfenomenografi som vår forsknings ansats för att ta reda på respondenternas tankar. Studien innefattarfyra pedagoger, varav två utbildade förskollärare och två utbildade lågstadielärare. Pedagogernaarbetar på en förskola och i tre olika skolor i två olika kommuner.RESULTAT:Resultatet visar att pedagogerna i stor utsträckning arbetar med läs- och skrivutveckling de är dockinte medvetna om att deras arbetssätt också är ett förebyggande arbetssätt. Pedagogerna är välmedvetna om hur viktig motivation och uppmuntran är i läs- och skrivprocessen och de anser att merindividuellt arbete hade varit gynnsamt för barns utveckling. Alla pedagoger är överens om att läs- ochskrivutveckling är en livslångprocess.

Syftet med den här uppsatsen är övergripande att beskriva och diskutera några speciallärares arbetsmetoder inom läs- och skrivutveckling i grundskolan. Urval och utbildningsnivå för de elever som beskrivs har varit från förskoleklass till årskurs fem. Uppsatsen bygger på ett induktivt förhållningssätt. De teoretiska perspektiv som presenteras är Phonics och Whole language, eftersom att dessa perspektiv hjälper läsaren att få en helhetsbild av olika synsätt inom läsning och skrivning. Uppsatsens analysarbete har inspirerats av ett fenomenografiskt förhållningssätt. Ett fenomenografiskt förhållningssätt söker sig till att ta reda på hur det förhåller sig. Denna uppsats handlar om sex speciallärares beskrivning av fenomenet arbetsmetoder inom läs- och skrivutveckling. Arbetsmetoderna innefattar gemensam undervisning i mindre grupp och enskild undervisning som framförallt fokuserar på de alfabetiska principerna och kopplingar till fonem och grafem. Speciallärarna betonade det förebyggande arbetet som viktigt. Några speciallärare ansåg att digitala lärplattor var bra verktyg i arbetet med elevers läs- och skrivutveckling och att läsning och skrivande i grupp skapade god kunskapsutveckling för den enskilde eleven. Slutligen diskuteras det om det är möjligt att skapa en generell verktygslåda för speciallärare? En av slutsatserna är att den professionella verktygslådan kan se olika ut, bland annat beroende av vilken kunskapssyn specialläraren har.

<p>Integreringen av sexåringarna i skolverksamheten ökar, tillsammans med årskurs ett bildar de en gemensam klass. Rigmor Lindö skriver att upplägget för hur integreringen ser ut skiljer sig mellan skolor runt om i Sverige . Syftet med denna studie är att få en bild av hur man väljer att integrera sexåringarna inom ett rektorsområde och hur de arbetar med barnens läs- och skrivutveckling, samt hur skolsituationen för barnen ser ut. För att få reda på syftet har vi använt oss av kvalitativa metoder, som kvalitativa forskningsintervjuer och deltagande observationer, precis som Steinar Kvale förespråkar . I denna studie har det deltagit fem pedagoger från två olika skolor. Endast en pedagog var negativ till integreringen, men ingen av pedagogerna menar att integrering påverkar barnens läs- och skrivutveckling, trots en tidigare skolstart. En slutsats från vår sida är att integreringen både har positiva och negativa sidor och om man ska integrera måste man göra det på rätt sätt för att det ska gynna både barn och vuxna i skolan.</p>

<p>Syftet med denna studie var att ta reda på hur lärare arbetar med elever som har läs- och skrivsvårigheter i praktiken. När och hur kunde lärarna se om en elev har läs- och skrivsvårigheter. För att ta reda på detta användes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna gjordes med tio lärare som frivilligt ställde upp. I resultatet framkom att lärarna oftast kan se tidigt om en elev har läs- och skrivsvårigheter och att de kunde se det på flera olika sätt, bland annat genom dåligt ordförråd. De arbetade också med dessa elever i likhet med övriga elever, men gjorde några små förändringar samt använde datorn mycket. Denna studie visade att lärare har förmåga att upptäcka läs- och skrivsvårigheter hos elever och att de har både individ- och miljörelaterade åtgärder att ta till. Vanliga åtgärder som lärarna använder sig av är olika program på datorn, att eleverna får öva mycket på att läsa och skriva samt att eleverna får jobba mycket med specialläraren. De flesta åtgärder som lärarna använde sig av var också sådana åtgärder som främjar elevers språkliga utveckling som exempelvis att låta eleverna läsa mycket och att läsa för eleverna.</p>

<p>Studiens syfte var att ta reda på hur fyra lärare arbetar med läs- och skrivinlärning med de elever som behöver längre tid på sig att erövra läs- och skrivkoden. Med i studien finns också hur skolan som organisation hjälper och stöttar dessa elever. Studien är av en kvalitativ forskningsmetod där intervjuer med lärarna har varit grunden till arbetet. Resultatet visar att lärarna anser att bokstavsinlärningen är den viktigaste delen för eleverna att kunna då den är grunden för vidare läs- och skrivutveckling. Slutsatsen är att alla lärare använder sig av olika metoder i sin pedagogiska verksamhet vilket visar att utbudet är stort när det gäller att kunna skapa sin egen undervisningsmodell.</p>

<p>Jag har i min undersökning tittat närmare på vad Språktimmen är och vilka erfarenheter några förskollärare och 1-7 lärare som arbetar i f-1:or har av sitt arbete projektet. Studiens syfte är att låta de båda yrkesgrupperna komma till tals och utrycka sina erfarenheter och åsikter om Språktimmen och vilka mål de har med sin läs- och skrivundervisning.</p><p>Arbetet bygger på intervjuer och enkätundersökningar med en grupp förskollärare och 1-7 lärare.</p><p>I undersökningen har jag kommit fram till att det finns både likheter och skillnader i yrkesgruppernas uppfattningar. Jag har kommit fram till att Språktimmen kan anpassas för olika elevers behov och ge alla elever en engagerad läs- och skrivundervisning. Det framkom också att förskollärarna och 1-7 lärarna var över lag samstämmiga när det gällde uppfattningar om läs- och skrivundervisningen. Skillnaden ligger i att förskollärarna skattar emotionell utveckling högt och 1-7 lärarna lägger mer vikt vid systematisk träning av färdigheter. Denna skillnad kan eventuellt spåras till yrkesgruppernas olika utbildningar.</p>

<p><p>Syftet med studien var att undersöka några verksamma lärares uppfattningar av de gällande uppnåendemålen i svenska i år 3. Vidare var syftet att undersöka hur lärarna uppger sig arbeta med tal och samtal, läsning och skrivning som är de delar uppnåendemålen avser. Studien bygger på kvalitativa intervjuer där sju grundskollärare som arbetar i år 1, 2 och 3 medverkat. Resultatet visade bland annat att majoriteten av lärarna är övervägande positiva till uppnåendemålen i år 3. Trots att lärarna var övervägande positiva till uppnåendemål i år 3 riktades en viss kritik mot målen som exempelvis att de är något diffusa. Det visade sig även att lärarna använder sig av ett varierande arbetssätt gällande tal och samtal, läsning och skrivning. Vidare i arbetet framkom att lärarna i studien, likt flera forskare som presenteras i studien var ense om att det krävs vissa faktorer som anses gynnsamma för elevers lärande.</p></p>