Syftet med litteraturstudien är att redogöra för vad forskningen säger om pojkars och flickors läsförmåga, läsvanor och läsintresse samt vilka skillnader som finns mellan könen. Syftet med litteraturstudien är även att belysa eventuella skillnader mellan pojkars och flickors läsning och vad dessa skillnader beror på. Även vilka konsekvenser som könsskillnaderna kan skapa och hur dessa skillnader kan motverkas diskuteras i arbetet. Matteuseffekten, digitalt läsande och identifiering undersöks som eventuella bidragande faktorer till könsskillnader i läsförmåga hos barn. Vi diskuterar även hur lärare kan motverka att skillnaderna i läsförmåga uppstår mellan pojkar och flickor. Studien inriktar sig på elever i grundskolan, högstadiet och gymnasiet. Vi har även redogjort för läsundersökningarna PIRLS och PISA och studerat vad forskningen säger om resultatet av dem och vilka följder som resultatet ger. Dessa läsundersökningar är en viktig del av arbetet då relevant forskning grundar sig i resultatet de anbelangar.

Det är viktigt att arbeta medvetet med läsningen i undervisningen även på mellanstadiet och därför undersöks i denna studie hur fyra lärare ser på läsningen. Undersökningen är genomförd via intervjuer med två lärare i årskurs 4 och två lärare i årskurs 6, samt två elever i årskurs 4 och två i årskurs 6. Vi har även genomfört observationer i klassrummen. Lärarna ser läsningen som betydelsefull och anser att de arbetar mycket med läsningen i undervisningen genom olika aktiviteter såsom högläsning och tyst läsning vilket de också gör. Dock uppfattar inte eleverna hur mycket de arbetar med läsning. Av studien framgår dock att syftet med läsaktiviteterna, att eleverna ska få en bättre läsförmåga och läsförståelse, inte synliggörs för eleverna vilket leder till bristande motivation. Det framgår även att syftet med läsundervisningen inte skiljer sig mellan årskurs 4 och 6.

Studier tyder på att ungdomar läser allt mindre och blir därför allt svagare läsare. Med anledning av detta är det viktigt att finna alternativa metoder för att hjälpa dem inom skolverksamheten. Diverse studier har därför gjorts för att undersöka om läsning för en hund kan hjälpa dessa elever. Att undersöka om läsning för hund kan fungera som en alternativ metod är det övergripande syftet för denna studie för att därefter undersöka om hunden påverkar elevernas läsning. Genom observationer och inspelningar av gymnasiesärskole-elevers läsning har deras läshastighet i relation till bokens svårighetsgrad beräknats för att försöka finnas skillnader i deras läsning beroende på vem de läser för. Undersökningen visar på minimala skillnader på deras läshastighet, där hunden endast ger en ringa positiv påverkan, främst på de svagare läsarnas läsning. Den minimala skillnaden i resultatet från läshastighetsmätningen styrks dock genom de svar eleverna gett i samband med intervjufrågan, där det främst var de svagare läsarna som ansåg att de kände sig lugnare och mindre stressade när de läste för hunden. Det är alltså för dessa elever hunden eventuellt skulle kunna fungera som metod att öka elevernas läsförmåga och självförtroende kring deras läsning.

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur lärare genom att undervisa enligt kiwimetoden utvecklar elevers läsförmåga. Litteratur som rör hur barn lär sig läsa i allmänhet, och hur elever utvecklar läsförmåga genom kiwimetoden har lyfts fram. Empirin utgörs av kvalitativa intervjuer med två lärare, som har gedigen erfarenhet av kiwimetoden. Utöver det har också kompletterande observationer genomförts. Resultatet har presenterats i olika teman. Undersökningen visade att det är effektivt att lära ut lässtrategier, genom att visa och tänka högt dvs. genom att ”modella” hur en god läsare gör för att skapa förståelse för en text. Lässtrategier samt elevers förmågor i att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, utvecklas genom att de tillsammans får diskutera och dissekera texter och bilder. Det visade sig också att elever som undervisats enligt kiwimetoden blir duktiga på att skriva, får ett utvecklat språk, samt upplever läsning som något positivt. För att arbeta med den vägledda läsningen krävs det emellertid att eleverna skolas in i metoden, vilket bland annat innebär att de behöver lära strategier, för att kunna komma igång och arbeta självständigt. / This study aims to examine how teachers by educating in accordance to the kiwimethod can develop students' reading skills. Literature related to how children learn to read in general, and how students develop reading skills by the kiwimethod are presented. Empirical data consist of qualitative interviews with two teachers, who have extensive experience of the kiwimethod. Additional observations have also been implemented. The results have been presented in various themes. The investigation revealed that its effective to teach reading strategies, by viewing and thinking aloud, in other words to “model” what good readers do, when they create understanding of a text. A successful way of teaching readingstrategies also seems to be, by discussing and dissecting texts and images together. It was also found that students, who were taught, in accordance to the kiwimethod become good at writing, got a well-developed language, and experienced reading in a positive way. Working with guided reading however requires, that students receive training in working accordance to the method, which means that students need to learn strategies, that will help them to work independently.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare som undervisar i år 3 till 9 på en skola, medvetet arbetar med läsning och tränar elevers läsförståelse och läsförmåga. Syftet var även att se hur läsundervisningen på skolan förhåller sig till Frank Smiths och Caroline Libergs teorier om läsning. Undersökningen genomfördes i två delar, dels genom enkätstudie och dels genom läroboksanalys av två läroböcker som används på skolan. Enkäten besvarades av fyra klasslärare och nitton ämneslärare på skolan. Resultaten visade att majoriteten av lärarna har formell utbildning om hur läsförmågan utvecklas, men flertalet anser att deras kompetens inte räcker till för att hjälpa eleverna att bli bättre läsare. Majoriteten använder också undervisningsmetoder där eleverna får öva läsförmågan minst en gång i veckan. De flesta lärarna använder läroböcker regelbundet och av de analyserade böckerna ansågs historieboken inte ha ett särskilt meningsfull innehåll medan svenskboken ansågs ha ett meningsfullt textinnehåll.

<p>Tidigare forskning visar att läsförmåga genomgår vissa stadier i sin utveckling. Individer med en mindre utvecklad läsförmåga som först läser bokstav för bokstav utvecklas till att läsa ord för ord. Kognitiva processer ändras mycket under denna utvecklingsperiod; det är inte endast sättet att läsa som ändras utan också själva bearbetningsförmågan och dessutom sättet som informationen bearbetas på. Samtidigt som antalet e-böcker med akademiska titlar ökar så ökar också användningen av datorer i skolan. En fontförbättringsteknik som kallas för ClearType används i e-böcker för att öka läsbarhet. Undersökningen syftar till att ta reda på om denna fontförbättringsteknik gagnar individer med olika utvecklad läsförmåga i samma utsträckning. Misstanke till detta bygger på tidigare forskning som har visat att kognitiv förmåga och läsbeteende ändras då individer utvecklar en läsförmåga. En undersökning med en komplex inomgruppsuppläggning (2x3) genomfördes där barn i olika åldrar (8 år, 12 år och 15 år) läste text från bildskärm med och utan fontförbättringstekniken ClearType. Resultaten visar att effekten av ClearType inte var statistiskt signifikant, men dock förekommer en tendens till en ökad läshastighet hos äldre åldersgrupper vid tillämpning av ClearType.</p>

Syftet med denna studie är att ta reda på hur läs- och skrivsvårigheter ser ut på individ- och organisationsnivå inom skolan. Det innebär att jag kommer att studera en utvald elev och dennes lärare i skolan men också föräldrarna till denna elev för att se hur de upplever elevens svårigheter i hemmet. Syftet är också att granska TIL-metoden (Tidig Intensiv Lästräning) och ta reda på hur den metoden fungerar i praktiken samt att undersöka elevens upplevelser av metoden i skolan och i hemmet. Det metodologiska tillvägagångssättet jag valde var intervju med eleven, specialpedagogen, klassläraren samt elevens förälder för att få en tydlig bild av elevens utveckling från starten under hösten i årskurs ett till mitten på vårterminen i årskurs ett. Jag valde även att observera eleven vid fyra tillfällen då eleven arbetade med denna specifika metod i skolan och i elevens hemmiljö för att ta reda på om det skedde någon förändring i elevens läs- och skrivinlärning. Resultatet visade att elevens läs-och skrivförmåga förbättrades markant med hjälp av denna metod. Redan efter några veckor kunde både elev, specialpedagog, lärare och föräldrar se en klar förbättring i läs- och skrivutvecklingen hos eleven. Slutsatsen utifrån denna studie visar att TIL-metoden var ett mycket bra verktyg för att förbättra läsningen och skrivningen hos denna elev. Studien visar även att elevens en-till-enundervisning med specialpedagog varje dag var en bra undervisningsform för eleven och positivt för hans utveckling

Denna studie handlar om lärares förståelse av läsundervisning samt deras tankar kring resultaten i PIRLS. Då både Sverige och England fått bättre resultat i PIRLS samt att de arbetar med olika metoder är det intressant att höra tankar kring läsundervisningen och elevers läsförmåga ifrån både svenska och engelska lärare. Detta är spännande då det i denna studie framgår att trots att lärarna i de båda änderna använder olika metoder för att främja elevers läsutveckling har de likartade tankar kring läsundervisning. För att få syn på lärares förståelse av läsundervisning analyseras lärarnas beskrivningar av läsinlärningens genomförande och mål. En kvalitativ studie genomfördes utifrån empirisk data insamlade via semistrukturerade intervjuer. I studien används sociokulturellt perspektiv för att analysera och diskutera resultatet. Resultatet visar att lärarna i just denna studie beskriver att elever läser för lite hemma samt att eleverna inte är intresserade av att läsa vilket har konsekvenser för läsundervisningen.

Syftet med min uppsats har varit att ta reda på om pojkars och flickors läsförmåga skiljer sig åt under årskurs ett. Jag har observerat elevernas läsnivå, läshastighet och lässtrategier. Därefter har jag ställt intervjufrågor för att undersöka deras läsförståelse samt tolknings- och reflektionsförmåga. Resultatet har jag analyserat och jämfört med PIRLS- och PISAundersökningen gjorda på elever från årskurs tre och uppåt. Syftet var att undersöka om skillnaden i läsförmåga mellan pojkar och flickor finns redan från årskurs ett eller om skillnaden uppstår senare. Resultatet visar inte på några större skillnader mellan pojkar och flickors läsförmåga i årskurs ett. Därav kan man dra slutsatsen att skillnaderna mellan pojkars och flickors läsförmåga uppstår senare.

Att kunna läsa samt att förstå vad man läser är en viktig och grundläggande förmåga i dagens samhälle och i skolan. Syftet med litteraturstudien är därför att granska hur forskning beskriver relationen mellan lässtrategimetoder och elevers läsförmåga i ämnet svenska för åldrarna 6–10 år. Studien tar sin utgångspunkt i frågeställningarna: Vad är läsförmåga? Vilka lässtrategimetoder beskrivs? Vilken påverkan har lässtrategimetodernas påverkan på elevernas läsförmåga? Hur används lässtrategimetoderna i undervisningen? Studiens material består av både internationella och nationella publikationer mellan åren 1984 och 2016. I denna litteraturstudie görs kopplingar mellan resultatet och den sociokulturella teorin samt den proximala utvecklingszonen. Resultatet visar att eleverna utvecklar läsförmåga genom undervisning om lässtrategimetoder och lässtrategier. Undervisningen om lässtrategimetoder är explicit, det är läraren som modellerar och visar för att eleverna sedan ska kunna tillämpa dem själva.