Denna kunskapsöversikt redogör för vad aktuell forskning säger om högstadieelevers läsmotivation i relation till läsförmåga samt motivationshöjande undervisningsmetoder i läsundervisningen.  Översikten utgår från frågeställningarna: Vad säger forskningen om elevers läsmotivation i relation till deras läsförmåga?​ ​Samt, vad säger forskningen om hur lärare kan engagera och motivera sina elever att läsa? Resultatet visar ett tydligt samband mellan högstadieelevers läsmotivation och deras läsförmågor, d.v.s att en högre grad läsmotivation oftast genererar en högre grad läsförmåga.  Att låta eleverna själva välja bok, avsätta regelbunden tid för tyst läsning, arbeta i grupp samt en god relation mellan lärare och elever visade sig vara motivationshöjande i läsundervisningen. Lärare behöver ha kunskap om vad som motiverar elever att läsa och vilka undervisningsmetoder som påverkar motivationen positivt. Tillämpningen av dessa kunskaper kan bidra till en ökad grad av läsförmåga hos eleverna vilket gynnar dem både akademiskt och i samhällslivet.

Under min studietid har jag upplevt att det som är mest utmärkande hos elever vad gäller språket i årskurs 4-6 är det bristande ordförrådet och den låga läsmotivationen i skolan. Litteraturstudiens syfte är att belysa vad forskning lyfter fram om framgångsrika lässtrategier och hur lärare kan motivera elever för att främja sinläsutveckling för årskurs 4-6 i ämnet svenska. Frågeställningar för att besvara detta syfte är: Vilka lässtrategier är framgångsrika för elevers läsutveckling i årskurs 4-6?och Vilka yttre faktorer kan påverka elevers läsutveckling? Litteraturstudien utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande där elevens lärande sker i samspel med läraren och andra. Studien behandlar nio doktorsavhandlingar, tre vetenskapliga artiklar och en rapport. Dessa forskningstexter har undersökts och både likheter samt skillnader har jämförts. Forskningsresultatet visar att lärares roll samt relation mellan hem och skola är avgörande faktorer för elevers läsutveckling. Litteraturstudien presenterar ävenframgångsrika lässtrategier som leder till elevers läsutveckling. Dessa lässtrategier är textaktiviteter i form av textsamtal, diskussioner med lärare, datoranvändning, innehållsorienterad undervisning och explicit undervisning. Slutsatsen som kan dras är att dessa olika lässtrategier behöver kombineras för att elevers läsförståelse ska utvecklas.

Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka hur aktuell forskning anser att läsförståelseundervisning bör bedrivas för elever på grundskolans avslutande år och hur svensklärare påhögstadiet bedriver denna läsförståelseundervisning, enligt aktuell forskning. Svenskgrundskola har en tradition av att kvalitativ och explicit läsundervisning endast ges undergrundskolans första år. Denna tradition lämnar således äldre elever att på egen hand utvecklaoch förbättra läsförmågan med läsförståelseundervisning genom kvantitativ mängdträning.Resultatet från denna studie visar att det finns goda skäl för att explicit läsförståelseundervisning inte ska upphöra efter grundskolans första år. Resultaten indikerar i stället attkvalitativ och explicit läsförståelseundervisning bör finnas med genom hela grundskolan föratt säkerställa att eleverna ges förutsättningar att uppnå adekvat läsförståelseförmåga. Dettagör att svensklärares didaktiska ställningstaganden bör vara att läsförståelse är något sommedvetet och aktivt undervisas i under hela läsåret. Dock visar resultat från denna studie attlärare i sina didaktiska ställningstaganden gör andra prioriteringar. Avslutningsvis diskuterashur denna studies resultat och tidigare forskning korrelerar med vad aktuell forskning anserär nödvändigt för läsförståelseundervisningen på högstadiet.

Ungefär en fjärdedel av eleverna i grundskolan har annat modersmål än svenska. Enligt Skolverket finns det skillnader i elevers skolresultat beroende på om de har svenska som modersmål eller inte. Det ställer krav på att läraren har kunskaper om metoder och arbetssätt som främjar kunskapsutvecklingen för andraspråkselever. Då läsförmåga är avgörande för kunskapsinhämtningen syftar den här systematiska litteraturstudien till att bidra med en större förståelse för hur läsundervisningen kan göras framgångsrik för andraspråkselevers läsutveckling. Det sociokulturella perspektivet används för att förstå lärande och språkutveckling. Sex vetenskapliga artiklar och en avhandling analyseras och sammanställs för att besvara forskningsfrågorna Vilka läsutvecklingsmodeller är framgångsrika att använda för att utveckla andraspråkselevers läsförmåga i årskurs F–3? och Vad utmärker framgångsrika modeller i förberedelse, genomförande och uppföljning? De slutsatser som kan dras utifrån resultatet är att den mest framgångsrika läsutvecklingsmodellen beror på elevens tidigare kunskaper och läskompetenser i såväl modersmålet som andraspråket. Framgångsrik undervisning präglas av hög kognitiv utmaning och hög grad av stöttning. Stöttningen kan ske både i förberedelsen och genomförandet och bestå av multimodala hjälpmedel och användande av modersmål. Direkt feedback av elevresultat har visat sig vara framgångsrikt för elevens läsutveckling i ett andraspråk.

Att kunna läsa och räkna är en förutsättning för att vi människor ska klara oss i dagens samhälle. När elever med bristande läsförmåga måste ta sig an textuppgifter i matematikboken blir detta en stor utmaning. Texterna i en matematikbok är oftast mer multimodala och kompakt skrivna i jämförelse med texter i andra ämnen. Texterna innehåller även få ledtrådar för att kunna ta till sig det matematiska innehållet. Syftet med denna studie är att undersöka om det finns en koppling mellan bristande läsförmåga och matematiksvårigheter hos elever i årskurs 4-6. Syftet är även att undersöka vad bristande läsförmåga kopplat till matematikämnet innebär för pedagogerna, hur pedagogerna upptäcker detta i sina klassrum samt hur de arbetar med eleverna som har bristande läsförmåga kopplat till matematikämnet. Studien utgår från kvalitativa intervjuer där empirin har analyserats utifrån det sociokulturella synsättet på lärande men även utifrån det kognitiva perspektivet på lärande. Resultatet visar att pedagogerna främst kopplar bristande läsförmåga och matematiksvårigheter till problemlösningsuppgifter. Svårigheterna syns tydligt i klassrummet när eleverna arbetar med just problemlösningsuppgifter, detta genom att de bland annat inte kan komma fram till vilket räknesätt som ska användas för att räkna ut uppgiften. Resultatet visar också på att den matematikundervisning som gynnar elever med bristande läsförmåga innehåller interaktion med andra, detta genom undervisning i helklass där man får lyssna på varandra eller genom grupp-/pararbete. En slutsats av studien är att problemlösningsuppgifter är en stor bidragande faktor till att elever med bristande läsförmåga har matematiksvårigheter. Vi har också kommit fram till att interaktion och socialt samspel med andra elever under lektionerna är gynnsamt för de elever med bristande läsförmåga, detta för att ett lärande ska ske.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur lärare uppger att de undervisar för att öka elevers läsförmåga med hjälp av läsläxan. För att ta reda på detta gjordes en enkät där 75 lärare som arbetar i årskurs 1-3 och som använder läsläxan i sin undervisning. Enkäten utformades utifrån undersökningens forskningsfrågor som är: Av vilka anledningar väljer lärare att ha läsläxan?, Hur värderar lärare läsläxan?, Hur uppger lärare att de lägger upp sin undervisning kring läsläxan? Resultatet från enkäten analyserades, diskuterades och det visade att majoriteten av lärarna som deltog i enkäten kan resonera kring varför de väljer att ha läsläxa. Lärarna som deltog i enkäten har även en strukturerad och givande undervisning kring läsläxan. Detta gör att elevens läsförmåga ökar med hjälp av läsläxan. Även lärarnas engagemang kring läsläxan ökar också elevens läsförmåga genom reflektioner kring läsläxan och hur undervisningen är upplagt.

Syfte Att kartlägga och sammanfatta hur forskningen av belysningen som elever utsätts för i klassrummet påverkar elevens studieresultat och läsförmåga. Kunskapsöversikten ämnar också till att dra slutsatser ifrån relevanta forskningsartiklar och reflektera över hur resultaten från sagda forskningsstudier kan implementeras i elevens skolmiljö för utveckling av elevens förmågor gällande studieresultat och läsförmåga. Frågeställning Hur kan resultatet av forskningsstudier med intresse för belysningens påverkan på elevernas prestationer påverka elevens läsförmåga? Metod Urvalet gjordes med litteratursökningar i databaserna Primo, Proquest och Eric. I sökningen användes kombinationer av relevanta termer till ämnet. Sökorden light, lighting, illuminance, flourescent, light setting, luminous, reading, reading comprehension, reading environment, classroom environment och school användes i olika kombinationer tillsammans med ett filter för att säkerställa att alla artiklar var vetenskapligt granskade. I kunskapsöversikten användes sammanlagt nio olika studier från olika länder och årtionden. Resultat Kunskapsöversikten visar att det finns positiva aspekter på prestation och läsförmåga med att variera ljuset i klassrummet. I flera av studierna finns ett fokus på elevens koncentration och arbetsförmåga varpå studierna visar att det finns ett samband mellan en större koncentrationsförmåga och arbetsförmåga om eleven utsätts för varierande ljus. Även läshastigheten och läsförståelsen visade på tydliga förbättringar vid användandet av varierande ljus. Översikten visar att ljuspåverkan är större beroende på åldern av användaren och att det finns marginella skillnader mellan pojkar och flickor. Ur ett medicinskt perspektiv belyser studierna att det finns positiva hälsoaspekter av användandet av variabelt ljus på kortisol och melatoninproduktionen men också att huvudvärk och obehag förekom under studierna för en låg andel av studiedeltagarna. Avslutningsvis visade även studierna att olika typer av ljuskällor ger olika resultat och att effekten av dagsljus har påverkan på eleven.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur elever och lärare ser på problemlösning inom matematikämnet, samt att belysa eventuella samband mellan elevers läsförmåga och problemlösningsförmåga i årskurs 3. Frågeställningen jag arbetat efter är:  • Hur ser elever och lärare på problemlösning inom matematikämnet?  • Hur upplever eleverna sin läsförmåga och sin problemlösningsförmåga? • Hur upplever läraren elevernas läsförmåga och problemlösningsförmåga?  • Hur påverkar, enligt läraren, elevers läsförmåga deras problemlösningsförmåga i årskurs 3?  För att besvara dessa frågor intervjuades sju elever i en liten skolas årskurs 3, deras klasslärare samt två andra verksamma matematiklärare på skolan. Resultatet visar att lärarna ser problemlösning som ett givande arbetssätt med många fördelar, men att arbetet med problemlösning tycks komma i skymundan, då arbetet med läromedel och att befästa de matematiska grunderna tycks vara prioriterat. Läsning visade sig vara en uppskattad aktivitet hos eleverna, men inställningen till problemlösning varierar. Några elever upplever svårigheter med att tolka problemen och finna informationen som är nödvändig för att kunna lösa uppgifterna. Lärarna tror att bristande begreppsförståelse och lässvårigheter kan vara förklaringen till dessa svårigheter, men klassläraren i årskurs 3 berättade att hon inte tror att det finns något direkt samband mellan elevernas läsförmåga och problemlösningsförmåga, att läsningen snarare kan hindra eleverna att visa sin problemlösningsförmåga. Klassläraren berättar hur hon hjälper lässvaga elever att läsa och tolka uppgifterna för att även de ska få chansen att lyckas med problemlösning.

Alla elever kommer till skolan med olika erfarenheter och förutsättningar vilket kan påverka deras läsintresse. I tidigare forskning visar det att flickor har mer läsintresse än pojkar. Elever besöker sällan biblioteket på fritiden även om det visar att de uppskattar dessa besök. Det finns heller inte tillräckligt med böcker som eleverna genuint är intresserade av, därav behovet av skolbibliotek. För att eleverna ska få ett ökat intresse för den skönlitterära läsningen bör böckerna vara tilltalande och intressanta. En abduktiv analys har genomförts där såväl kvantitativ och kvalitativ metod används. Studiens resultat har analyserats utifrån de teoretiska ramverken literacy och sociokulturellt perspektiv men även ur ett genusperspektiv. Syftet med den här studien är att bidra med kunskaper om elevers intresse och dess påverkan gentemot läsning. Studien ska även belysa hur eleverna tar sig an den skönlitterära läsningen i svenskundervisningen. Empiriska materialet har samlats in med hjälp av videoinspelningar, foton, enkät, observationsloggar och utvärdering av ”läskvarten”. Resultatet visar ingen skillnad på pojkar och flickors läsintresse, men flickor läser mer i hemmet än vad pojkar gör. Skolbiblioteket har en stor betydelse då det väcker och ökar elevernas intresse för skönlitterär läsning. Majoriteten av eleverna har svårt att välja en bok utifrån sin läsförmåga och vill ha stöttning vid val av bok. Studiens resultat bör uppmärksamma alla verksamma inom skolans värld att stötta eleverna vid val av skönlitterär bok, vilken betydelse skolbiblioteket kan ha, och att elevernas läsförmåga kan påverka deras läsintresse.

BAKGRUND:Ute i verksamheten kan man se att pedagogiken ofta utgår från Vygotskijs språksyn, vilkenhandlar om att eleverna lär sig bäst när de själva är aktiva. Detta har sin grund i detsociokulturella perspektivet på lärande, som betonar att lärandet sker i samspel med andramänniskor. Vygotskijs teori visar sig på olika sätt ute i verksamheten. Exempelvis belysesdenna när pedagoger pratar om att läsningen måste vara meningsfull och engagerande, samtatt eleverna bör marineras i läsning. Den visar sig också i olika läsmetoder, som får framdenna meningsfullhet. Till exempel är reflekterande efter läsning en användbar läsmetod,vilken får eleverna att tänka till om det lästa. Detta gör också att läsningens fokus blir påförståelsen. Metoden högläsning är en annan läsmetod som också är viktig. Tack vare dennakan eleverna höra hur språket är uppbyggt och även bli motiverade till läsning.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka i vilken utsträckning några lärare uppger sig arbeta med olikaläsmetoder. Undersökningen syftar också till att belysa på vilka grunder dessa lärare säger siggöra sina val av läsmetoder.METOD:Vi har använt oss av två datainsamlingsmetoder. Den första har en kvantitativ prägel och ärett läsprotokoll, vilket vi har tagit fram själva. Den andra är en kvalitativ intervju.RESULTAT:De läsmetoder som undersöktes användes i olika stor utsträckning bland lärarna. Metodenhögläsning användes ganska ofta, där ett motiv var att eleverna skulle få höra språket talas.Samtliga lärare fokuserade på att eleverna skulle utveckla en god läsförståelse samt hade envariation av olika texter i sin läsundervisning. / Uppsatsnivå: C